8 juli 2016

Kan Öckerö äta vegetariskt?

"Kan Öckerö äta vegetariskt?"
Rätt så roliga reklamfilmer från ICA om att försöka få Sveriges köttigaste kommun, Öckerö, att äta mer vegetariskt.

Vet att det är en reklamfilm, men ger gärna reklam åt företag som satsar på vego. Och vet att inte alla produkterna är veganska. Men stora företag som ICA som satsar på vego så här är faktiskt rätt coolt. Framtiden är grön!



10 juni 2016

Do Plants

"Do Plants."
Amerikanske musikern DJ Khaled och tennisspelaren Serena Williams i nya reklamfilmer för växtmjölk. Stiligt!


1 juni 2016

"Han borde inte ha varit där"

"Han borde inte ha varit där"
Gorillan Harambe sköts nyligen till döds på en djurpark i USA efter att fyraårigt barn ramlat in i inhägnaden där gorillan hölls. För att skydda barnet valde djurparken att skjuta Harambe.


Händelsen har skapat mycket debatt, bl.a. om Harambe försökte skydda eller skada barnet. I ett inlägg på sin Facebooksida menar frilansfotografen Jo-Anne McArthur att detta dock inte är vad vi borde diskutera, utan att det istället handlar om att Harambe inte borde ha varit där från första början:
"Jag är glad att många står på gorillans sida, det gör jag också. Men att dramatisera hans beteenden och göra antagen om hans syften tar fokus från att detta är en tragisk händelse som hade kunnat undvikas.

Vi kan inte veta vad en gorilla tänker när han har ett barn framför sig och kaos och skrik ovanför. Kanske försökte han skydda eller döda barnet, eller inget av det. Men vad vi borde diskutera är att Harambe inte borde ha varit där överhuvudtaget. Det är en skamlig tragedi oavsett Haramabes intentioner.

Det minsta vi nu kan hoppas på är att denna tragedi ger oss ännu en insikt kring problematiken med djurparker och att detta blir startskottet för en fördjupad diskussion och förändrad lagstiftning.

För Harambe borde inte ha varit där från första början."

19 april 2016

Bör vi stänga våra djurparker?

"Bör vi stänga våra djurparker?"
Detta är frågan som BBC-serien Horizon ställde sig i sitt senaste avsnitt. Tyvärr går inte programmet att se för de som bor utanför Storbritannien, men de har lagt ut två intressanta korta klipp från programmet:



Som det sägs i den översta filmen: mellan 3 000 och 5 000 djur dödas varje år på djurparker i Europa samtidigt som mer än 90% av de djur som hålls på djurparker inte är utrotningshotade.

Och inte mycket har förändrats. I programmet framkommer att de flesta djur som visas upp på djurparker idag är precis samma djur som visades upp på djurparker för mer än 100 år sedan. Detta trots vetenskapliga bevis för att dessa djur inte mår bra av att liv i fångenskap, och att t.ex. elefanter på djurparker bara blir hälften så gamla som elefanter i det vilda och att 80% av alla rovdjur på djurparker uppvisar stereotypa beteenden.

Vidare i programmet ifrågasätts bilden av att djurparker ökar förståelsen för djur i det vilda. Idén om att djur i fångenskap blir ambassadörer för djuren i det vilda. "Det finns inga bevis som styrker att bara för att du ser ett djur på en djurpark så förändras din inställning till djur i det vilda" säger en expert i programmet.

Och djurparker kritiseras som modell - istället för att vi fokuserar på villkoren för djur i det vilda och att göra något åt det destruktiva som mänskligheten gör mot dem så invaggas vi i djurparkernas falska trygghet att de ska lösa situationen

5 april 2016

Idyll eller köttfabrik?

"Idyll eller köttfabrik?"
En lärobok i geografi för årskurs 8 har rört upp känslorna hos lantbrukstidningen ATL. Det som upprör är formuleringen att: ”Den storskaliga djuruppfödningen i det som kallas köttfabriker har under många år kritiserats för sina metoder. Djuren stressas av trängsel och kan då drabbas av sjukdomar. De plågas också av långa transporter till slakterierna."

Orättvist menar ATL, men det är lite oklart varför detta egentligen är upprörande.

Om vi tar ett kik på verkligheten så hålls i princip alla grisar i Sverige i grupper om cirka tio grisar i en box som är runt nio kvadratmeter, vilket innebär att de har omkring en kvadratmeter var att röra sig på. Trångt med andra ord. Burhönor får hållas 8 hönor på en halv kvadratmeter, vilket är mindre än ett A4-ark per höna, och frigående hönor hålls oftast inomhus i grupper på tusentals hönor. Trångt igen. Stressframkallande trängsel till och med. En annan sorts stress är den som kon och kalven utsätts för i när de separeras inom mjölkindustrin, något som strider mot deras naturliga beteende.



Hos grisar leder trängsel och konkurrens till stor stress som bland annat bidrar till svansbitning, rörbitning, diarré och magsår. Det är sjukdomar orsakade av trängsel och stress - och den typ av effektiv produktion som är typisk för en fabrik.

På- och avlastning vid transporten till slakteriet innebär ofta de största stressmomenten för djuren och är särskilt stressande om djuren då blandas med okända djur. I samband med transporter till slakterierna självdör varje år närmare 200 000 individer i Sverige, de flesta är kycklingar.

Visst ser djurhållningen olika ut för olika djur, och visst skiljer det sig åt i detaljerna mellan olika länder. Men att tro att djuren i Sverige är förskonade från stress, trängsel, sjukdomar och plågsamma djurtransporter är att försköna verkligheten och är snarast en bekväm historia att berätta för våra barn än den storskaliga sanningen.

Avslutningsvis, ordet köttfabrik – Djurens Rätt brukar inte använda det ordet, men många anläggningar ser idag ut som fabriker, det är en kraftigt industrialiserad produktion och det är kött som produceras. Så tja, en köttfabrik är väl egentligen exakt vad det är?

PS. LRF:s Helena Jonsson är en annan som är upprörd och hon "uppmanar sina medlemmar att granska sina hemkommuners läromedel". Det kanske då också är läge att en djurorganisation får följa med på de sponsrade besöken på en Arla-gård som svenska skolelever erbjuds som helt neutral information? Eller att djurorganisation får chansen att också granska läromedel när svensk djurhållning beskrivs på ett okritiskt sett?

I en annan artikel säger Mats Tobiasson, KRAV-bonde, maskinagronom och naturbrukslärare att "att säga att all västerländsk djurproduktion är industriproduktion är ju inte sant". Och nej, det är det ju inte. Men med det argumentet så blir ju väldigt lite som står i en lärobok sant, för det är ju få saker som inte har undantag men som ändå beskrivs utifrån det som är mest vanligt förekommande.

24 mars 2016

Vegan är inte...

"Vegan är inte...." 
Vegan är inte synonymt med nyttig. Nyttig är inte lika med sund. Att vara vegan är inte synonymt med hälsohets, men det är heller inte synonymt med sundhet och hälsa.

I dagens samhälle råder hälsohets och det kan med lätthet drabba vem som helst av oss. Vad är hälsohets? Det är inte när du vill gå på gymmet fem dagar i veckan, det är heller inte när du vill äta nyttig mat och avstå godis och chips. Det är inte när du väljer att äta veganskt!

Hälsohets är när du känner dig pressad att vara nyttig. När du känner att du vore en dålig människa om du lagar efterrätt mitt i veckan, om du inte varit på gymmet på ett tag, om du måste äta just det där, eller hoppa över att äta just det där.

Sundhet är när kroppen och psyket mår väl. Det är upp till dig själv att hitta balansen med mat och träning, eller inte träning, som passar just dig. Ingen annan än du själv kan avgöra vad just du mår bra av. Som vegan kan du välja och vraka och vara precis som du är och vill vara.

Texten är en insändare skriven av Anna ”Yes” Hjalmarsson

22 mars 2016

Djurrättsvärlden hyllar Armani

"Djurrättsvärlden hyllar Armani"
Armani har blivit pälsfria. Och hela djurrättsvärlden applåderar (och det känns särskilt fint sådana här dagar då hemskheter händer tycker jag):














21 mars 2016

Dansk och norsk köttindustri under luppen

"Dansk och norsk köttindustri under luppen."
I veckan som gått har köttindustrin i både Danmark och Norge varit uppe i debatt i media.
I Norge var det programmet Matkontrollen som sändes förra torsdagen som rapporterade om hur 3,5 miljoner norska tuppkycklingar dödas varje i år genom att malas ner levande. (I Sverige är det ca. 5 miljoner tuppkycklingar varje år, och tuppkycklingarna gasas istället ihjäl).


"Å behandle dyr på den måten er jo bare et tegn på at vi overhode ikke tar hensyn til at det er levende skapninger vi håndterer. Det er ille å se på og ille å oppleve", säger Siri Martinsen, från norska organisationen NOAH - for dyrs rettigheter.

Se hela programmet från Matkontrollen på www.tv2.no/underholdning/8144425.

I det danska fallet var det istället en organisation, Anima, som stod för dokumentationen. I deras nya film Mød Dit Kød tar de tittaren med bakom kulisserna på den danska köttindustrin och hur djuren lever innan de hamnar i köttdisken.

Här kan du se hela deras film:



Filmen har nu setts av fler än 800 000 danskar och skapat stor debatt i danska media – se t.ex. artiklar i Politiken och Lokalavisen.

2 mars 2016

Vi vet att vi vinner när...

"Vi vet att vi vinner när..."
... när vinföretag börjar göra märkningar för vilken sorts vegomat deras vin passar till, inte bara till vegetariskt överlag.


"I Systembolagets smakguide finns det bara en enda symbol för viner som ska passa till vegetarisk mat. Det innebär att alla viner som pryds med bilden av en rödbeta skulle passa all vegetarisk mat oavsett ingredienser och tillagningsmetod. Självklart är det ju inte så!"

Det säger Carin Widoff från företaget Altia som producerar vinet Patchwork, en "vinserie som vill inspirera fler att äta vegetariskt oftare".

1 mars 2016

KI, Macchiarini och zebrafiskar

"KI, Macchiarini och zebrafiskar."

Ingen har väl kunnat undgått härvan med Paolo Macchiarini och konstgjorda luftstrupar, och det finns naturligtvis en massa saker att säga om detta.

Men igår skrev Hugo Lagercrantz, senior professor på Karolinska Institutet, ett inlägg i Dagens Nyheter relaterat till skandalen och han gör ett aningen märkligt konstaterade när han skriver att en av orsakerna till den tragiska historia som utspelats är att:
"det är mycket svårare att få tillstånd att utföra djurförsök än försök på människa. Exempelvis värnar man om de vetenskapligt mycket utnyttjade zebrafiskarnas välbefinnande och smärtfrihet. Men fiskar saknar den så kallade gördelvindlingen i hjärnan och kan inte vara medvetna om smärta."
Tre saker tänker jag om detta.

1) Nog för att det kan vara klurigt att fylla i en ansökan om djurförsök, men av de 1 173 ansökningar om djurförsök som lämnades in år 2014 så godkändes 98 procent av dem. Det var alltså hela 2 procent av ansökningarna om att få utföra djurförsök i Sverige fick avslag. Och då handlar det mer om teknikaliteter än något djuretik.

Så idén om att det är mycket svårt att få utföra djurförsök i Sverige är en sanning med modifikation. Det krävs en ansökan, ja. Och det är inte tillåtet att utföra djurförsök på t.ex. människoapor. Men få en ansökan godkänd av en djurförsöksetiska nämnd, det är inte jättesvårt.

2) Om att det skulle vara enklare att få göra djurförsök på människor än på djur så var ju en av delarna i skandalen kring Macchiarini att han i sin forskning gick för fort fram och för tidigt började experimentera på människor och hoppade över de annars obligatoriska djurförsöken. Så en del i skandalen var att det i detta fallet var lätt när det egentligen är svårt. Att få göra försök på människor alltså. Att få tillstånd för att utföra försök på djur är, som vi redan konstaterat, inte särskilt svårt.

3) Avslutningsvis, om zebrafiskar och smärta, så har såväl EU:s expertmyndighet i djurskyddsfrågor och svenska Centrum för djurvälfärd under de senaste åren kommit med rapporter som säger att forskningen tyder på att fiskar kan uppleva smärta och annat lidande.

Och det krävs bara en liten enkel googling för att hitta forskningsrapporter som t.ex. skriver "we outline here the reasons why zebrafish presents a new and attractive model for studying pain reception and responses" och en annan studie med rubriken "The zebrafish: a model to study the endogenous mechanisms of pain".

Underligt att det verkar göras en hel del forskning om smärta på ett djur som inte kan uppleva smärta, kan tyckas.