24 februari 2015

Hörni, grisuppfödare. Ni bygger ju hela er business på att döda grisar.

"Hörni, grisuppfödare. Ni bygger ju hela er business på att döda grisar."
Det är alltid lite underhållande – samtidigt som det är skrämmande – när djurindustrins försvarare förvandlas till djurrättsaktivister. Detta låter sig göras så fort djurutnyttjandet i ett annat land är problemet. Det behöver inte vara ett djurutnyttjande som skiljer sig från det svenska, eller som de nyblivna djurvännerna inte själva är anhängare av. Det behöver bara ske någon annanstans. Helst i Danmark.


Fixering av suggor är fruktansvärt i Danmark men önskvärt i Sverige. Att slå ihjäl smågrisar mot betonggolv är en snabb och skonsam avlivningsmetod i Sverige, men ett slöseri med liv i Danmark. Att smågrisar dör i allmänhet är ett väldigt stort problem emellanåt, och en helt naturlig del av livet i andra fall. Ibland innebär döda smågrisar ett onödigt lidande. För det allra mesta är dock döden något som absolut inte orsakar lidande eller gör någon orätt. Döden är istället ett snabbt och smidigt sätt att få bukt med alla typer av djurskyddsproblem.

Det är lite skrattretande när grisbönder talar sig varma för att rädda livet på grisar. Det är nästan så de får gråt i rösten när de förklarar hur varje litet liv är värt en chans, och att det är en fantastisk känsla när någon som haft en tuff start ”klarar sig fram till slakt”. Men hörni, grisuppfödare. Ni bygger ju hela er business på att döda grisar. Och med tanke på hur det sex månader långa liv ser ut som de ”räddas till” är det inte alls självklart vad som är det längsta strået - betonggolvet eller betonggolvet. Vill ni rädda grisliv – stoppa slaktbilen. Vill ni ge grisarna ett liv värt att leva – släpp ut dem ur betongboxarna.

Lena Lindström
Etolog, Djurens Rätt

Amerikanska börsen: investera inte i kött

"Amerikanska börsen: investera inte i kött."
Nu märks vegotrenden även på den amerikanska börsen Nasdaq. Istället för att kött är en stabil vara på den börsen i USA, som varit fallet tidigare, så pratades det nu istället om "death of meat".


I en artikel på sin hemsida där de ger råd till investerare skriver Nasdaq att "meat’s predominance has begun to fade”.

De refererar till flera orsaker men den stora kommande förändringen skriver de är nya kostrekommendationer från U.S. Department of Agriculture, den myndighet i USA som ansvarar för råden om vad amerikaner bör äta. I de nya rekommendationerna som är på väg väntas myndigheten för första gången förespråka en minskad köttkonsumtion (på grund av köttets klimatpåverkan) vilket Nasdaq menar skulle ha stor inverkan på handeln med kött.

Slutsatsen enligt Nasdaq till hugade investerare: "Think twice about holding long positions in meat industry stocks."

19 februari 2015

Vem ska rädda mjölkindustrin - och varför?

"Vem ska rädda mjölkindustrin - och varför?"
Just nu talas det om en mjölkkris. Igår hölls ett möte i Rosenbad mellan bland annat näringsföreträdare och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Pressmeddelandet från mötet är av det mest kryptiska slaget och uppenbart skrivet i stor hast, men det ser ut att under mötet ha lämnats en öppning för ändringar av betesrätten för kor. Självklart en besvikelse för Djurens Rätt, läs gärna vårt debattinlägg om att istället utöka beteskravet.


Det står klart att mjölkbranschen vill ha såväl ytterligare statliga bidrag som förenklingar i regelverket. I en debatt i Studio Ett säger LRF:s Palle Borgström att problemet med betesreglerna är att de är skrivna så att de ska vara möjliga att kontrollera, och antyder att det inte behövs några kontroller. Vi ska lita på att företagen vill sina råvarors bästa, och hålla oss på avstånd - det finns ju alltid reklamfilmer och besöksgårdar för den som är nyfiken. Denna vädjan om ohämmat förtroende blir inte så lite kantstött av att beteskontrollerna ofta hittar innekor: här, här och här till exempel.

En avvikande åsikt från mjölkbranschen själv kommer från gårdsmejeriet Wapnös vd. Han menar att mjölkföretagen inte behöver någon särbehandling, utan får klara sig som alla andra företag i en marknadsekonomi. Krisen beror på ett överskott på mjölk och ett importstopp från Ryssland. Det bottnar i att mejeribranschen, däribland Arla, till stora delar utgörs av multinationella företag. Han ”tycker det blir konstigt när mjölkbönderna först byggt upp globala företag och sedan menar att det är kris när världsmarknadspriserna går nedåt”. ”Man kan inte bara vara ägare när det går bra på en global marknad och sedan ange sig som lokala”, säger han.

Ofta tas landskapsvården upp som ett argument för att behålla svensk mjölkproduktion. Den blir det förstås inte mycket med utan bete. Är det landskapsvård politikerna vill ha så kan de förslagsvis betala för just landskapsvård. Det går till exempel utmärkt att låta djur beta utan att stjäla deras mjölk. Vilka argument kvarstår för att rädda denna miljövidriga, djurförtryckande och resursineffektiva näring?

Lena Lindström
Etolog, Djurens Rätt

18 februari 2015

Filosofiskt om djuren

"Filosofiskt om djuren."
I senaste numret av tidningen Modern Filosofi (1/2015) har de djur som ett minitema (tack B för tipset!) vilket såklart gjorde ett jag sprang iväg och köpte ett exemplar.


Det som rör temat är - förutom en kort fiktiv diskussion om kött med familjen Videborg (heja dottern Ina förresten, du har rätt!) - dels en artikel om kontakten mellan djur och människor av Jonna Bornemark, föreståndare för Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. En sympatisk och väldigt konkret text och jag gillade bilderna som fint gestaltar den fysiska kontakten och närheten mellan djuren och människodjuren.

Det finns ett återkommande tema i texten ovan och artikeln av Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Och det är problematiken med synen på människan som den aktiva och djuret som den passiva, människan som den själfulla och djuret som den själlösa. Det är i distansen som vår människobild ligger skriver Azar och lyfter fram filosofen Jaques Derrida som en av de som poängterat faran med distanserandet.

Om filosofiska resonemang om vår relation till djuren är din grej - spana in!

9 februari 2015

Adoptera en hund och få avdrag på skatten.

"Adoptera en hund och få avdrag på skatten."
Att få avdrag på skatten mot att du adopterar en hemlös hund - låter som en rätt smart idé va? Detta upplägg har införts i staden Mascalucia på Sicilien, där invånare som tar han om en hemlös hund får 50 procent rabatt på avgiften för sophantering. Enligt en ansvarig politiker är tanken med det nya regelverket att båda spara in kostnaderna för stadens kennlar men också att ge hundar nya hem. Fler städer i Italien har infört liknande regler.


Vän av ordning tillägger säkert att det kan finnas risk för att denna lag missbrukas och jag erkänner att jag inte vet mycket mer än vad som står på www.bbc.com/news/blogs-news-from-elsewhere-30985713. Men på ytan känns detta som ett praktexempel på kreativt tänkande för att lösa ett problem för både människor och djur på ett positivt sätt.

Och djur som saknar hem är ett stort problem som ser olika ut i olika delar av världen men som ändå finns där överallt. Även lösningarna varierar. Kreativt som ovan eller som destruktivt som i Chile där en ny lagstiftning underlättar möjligheterna till att döda hemlösa hundar - läs mer och skriv under en protestlista mot dödandet på www.change.org/p/isabel-allende-d%C3%AD-a-michelle-bachelet-jeria-modifiquen-la-ley-que-permite-la-matanza-de-perros-salvajes-en-chile-stop-of-kill-dogs-for-law-in-chile.

3 februari 2015

Djurvänligt nagellack från The Body Shop

"Djurvänligt nagellack från The Body Shop." 
The Body Shop lanserar en ny serie nagellack i 24 färgglada nyanser. COLOUR CRUSH™ torkar snabbt och är veganska, vilket är toppen för alla som väljer djurvänlig kosmetika.


The Body Shop är även certifierade enligt Humane Cosmetics Standard. Alla certifierade märken får använda loggan The Leaping Bunny, som du kan finna i alla Body Shops butiker.

26 januari 2015

Djurens Rätt blir Min rätt också i Göteborg

"Djurens Rätt blir Min rätt också i Göteborg."
Har inte skrivit så mycket om vår reklamsatsning som vi kört i Stockholms lokaltrafik liksom på webbsajter runt om på nätet. Har istället skrivit om den på www.djurensratt.se/om-djurens-ratt/nyheter/djurens-ratt-blir-min-ratt-i-reklamkampanj-under-januari.

I Stockholm närmar vi oss nu slutet på tiden då reklamkampanjen syns i lokaltrafiken och därför är det extra roligt att den nu istället dykt upp i Göteborg. Bakom denna satsning ligger lokalavdelningen i Göteborg, vilket är jätteroligt!


Så alla 031:or - håll utkik efter oss!

14 januari 2015

Ytterligare en uppföljning om Sandra

"Ytterligare en uppföljning om Sandra."
Dagens efter julafton förra året skrev jag här i bloggen om den väldigt positiva, som det tycktes, nyheten om en domstol i Argentina hade slagit fast att orangutangen Sandra bör ses som en icke-mänsklig person och därmed ha rätt till frihet. Men att det redan då fanns vissa tveksamheter kring vad domslutet innebar i relation till de förhoppningar som skapades.

Och tveksamheterna fortsätter.

I sin blogg sammanfattar etologen Marc Bekoff utvecklingen för Sandra så här:
"1) Is Sandra still in the Buenos Aires zoo?
Yes

2) Does anyone know if and when she will leave the zoo and go to a sanctuary?
No

3) Does the action taken on her behalf mean that the zoo has to release her to a sanctuary.
No

4) Is the case of Sandra sort of like window dressing and her status under Argentine law really has not changed?
It appears the answer may be "yes.""
För den som vill läsa mer finns en lång utläggning om det aktuella läget här.

Jag är alltid den förste att hävda att det viktigaste är att åstadkomma en lagförändring och att lagens efterlevnad kommer i steg 2. För att ens nå till steg 2 så behöver steg 1 - en förändring i lagen - tas.

Men i detta fallet verkar det som att den ursprungliga nyheten om Sandra nog inte alls medförde de konsekvenser som många först trodde, inte för andra djur i fångenskap och eventuellt inte ens för Sandra. Tyvärr.

12 januari 2015

Arla ger sig in i tofubranschen

 "Arla ger sig in i tofubranschen."
 Jag kan tänka mig att dagens nyhet om att Arla ger sig in i tofubranschen väcker två reaktioner.

Reaktion 1: "Så jäkla bra! När Arla känner av att tofuätarna, lakto-vegetarianerna och äter-vegetariskt-ofta-men-inte-alltid-ätarna börjar bli så många att de själva vill konkurrera om deras pengar har den vegetariska trenden nått väldigt långt. Att ett mjölkföretag fram alternativ till kött är det bästa beviset på att köttfria alternativ är här för att stanna!"

Reaktion 2: "Så jäkla dåligt! Det finns redan helt utmärkt vegansk tofu, alltid utan mjölkprodukter och det lidande som detta medför. Och nu ska alltså Arla börja peta i den mathyllan och tillverka en mjölkbaserad produkt som bergis kommer att konkurrera ut tofun från min lokala ICA-affär. Och det är ju knappast köttätarna de vill nå utan de som redan idag väljer tofu istället för kött. Gah!"

Jag som för det mesta ser glaset som halvfullt försöker få hjärnan att anamma reaktion 1. Men hjärtat säger reaktion 2.

PS. Sedan kommer förstås inte produkten att heta tofu skulle jag tro. Tofa kanske? Annars hoppas jag det finns en tofutillverkare som vill göra en "LRF Mjölk".

10 januari 2015

Vuxna män som gråter

"Vuxna män som gråter."
Det är egentligen inte min mening att driva med någon, jag tycker inte om sådant. Men den här rubriken från veckan...


I principen dagligen ringer människor till Djurens Rätt och gråter över det som djur utsätts för. De mår psykiskt dåligt över saker som de läser och ser eller på grund av egna erfarenheter. Men det ger ju inga rubriker direkt. Jag skulle snarast säga att det är något som ses ned på av många. Som skulle säga att det är blödigt, som säger att det är skillnad på människor och djur eller som tycker att tårarna borde fällas för något som är viktigare.

Vuxna män i Värmland gråter däremot för att inte få skjuta varg. Jobbigt.

Tilläggas ska förstås att uppskattningsvis 95 procent av de som ringer till Djurens Rätt är kvinnor. Vilket helt säkert spelar roll när det kommer till hur tårarna bedöms eller bemöts.