Djurens Rätt sammanfattar julen 2009

Bloggen återvänder efter att par dagars julledighet, och precis lagom till att sammanfatta julen 2009 – med blickar utåt i världen och lite mer personligt. Häng med, som Aschberg skulle sagt.

Julen 2009 gladdes vi över Djurrättsalliansens nyhet om att tre apor på SMI fick en fantastisk julklapp – ett nytt liv. Bacill, Bacillusk och Baloo har fått lämna Smittskyddsinstitutet i Solna och omplacerats på ett djurhem i England.

Julen 2009 fick vi ont i hjärtat av filmen "Marley och jag". Vi förväntade oss en lättsam komedi (och en rätt dålig sådan), men det slutade med att vi satt med tårar i soffan och mindes alla de hundar som varit våra familjemedlemmar och som inte längre finns kvar bland oss.

Julen 2009 imponerades vi av allt som organisationen Mercy for Animals gjorde under 2009:



Julen 2009 så skrattade vi till filmen "Tomten är far till alla barnen" och gratulerade skådespelerskan Katarina Ewerlöf på 50-årsdagen. Och gillade att det plagg hon inte har i sin garderob är päls. Pälsfarmsförbud 2010!

Julen 2009 tänkte vi att de var bra barbariska förr i tiden – att skicka upp hundar i rymden är ju bara för korkat. Men vi satte julmusten i halsen när vi läste att ryska forskare tänker skjuta iväg apor till Mars.

Julen 2009 provade vi Carlshamns soygurt med vaniljsmak för första gången. Vi gillade, och tycker att den är sportbil om jordgubb är kombi och blåbär minibuss. Om ni förstår liknelsen. Läs vad bloggen Tre tjejer i köket tycker.

Julen 2009 hoppades vi att det skulle säljas mindre grisrumpa under jul, med tanke på "grisskandalen", men det verkar vara svårt att få någon riktig klarhet i detta. Enligt lantbrukstidningen ATL har försäljningen av julskinka minskat i vissa livsmedelsbutiker – på Ica Malmborgs i Caroli City i Malmö ligger ett halvt ton "julskinka" kvar i diskarna – medan andra medier rapporterat att försäljningen motsvarar förra årets. Vi hoppas och tror på ATL.

Julen 2009 gladdes vi åt att åtminstone Elisabeth Höglund sade nej till julmaten som varit djur. Heja!

Julen 2009 gillade vi Compassion Over Killings reklamfilm om Dunkin' Donuts och deras användande av burägg:



Julen 2009 tyckte vi att forskningsrönen om att myror kan räkna var intressant, men när vi läste att man bland annat klippt av benen på myrorna för att få denna kunskap var vi inte längre intresserade. Så mycket behöver vi inte veta detta.

Julen 2009 har Naturvårdsverket konstaterat att fler kvinnor än män är benägna att minska köttkonsumtionen för klimatets skull. Vi är inte direkt chockade.

Julen 2009 har vi ännu inte hunnit läsa Jesus Alcalas artikel i SvD med rubriken Förnuftet som försvar för rätten att döda djur. Men vi ska läsa så snar vi hinner.

Julen 2009 gillade vi den julklapp som den pälssäljande butiken Max Mara fick. Snyggt jobbat!



Julen 2009 citerar vi bloggen Vegofamiljen (som citerar Corren den 21/12 – 09): "Om alla i Sverige minskade sin köttkonsumtion med 75 procent skulle ytterligare 3 920 700 människor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön."

Julen 2009 skrattade vi lite lagom rått åt det faktum att reklambyrån Cole, Russel & Pryce:s PR-trick med en avhuggen fårfot, som skickades till bland annat Djurens Rätt, har hamnat på plats nummer 1 i en lista över årtiondets "marketing mishaps". Så kan det gå.

Julen 2009 har vi ätit väääääldigt mycket julsk*nka. Vi tror att Guldråttan 2010 står mellan Djurrättsalliansen, skaparen av julsk*nkan och denna blogg. Och vi är alldeles allvarliga rörande två av dessa.

Julen 2009 är vi glada över att vår visning av The Cove i Stockholm den 12 januari är fullbokad. 210 djurvänner i en och samma biosalong – härligt! Det finns dock gott om platser kvar i Göteborg och Malmö.

Gott nytt år!

Dressa dig djurvänligt - Hej då djurkläder

Vem behöver väl dun, ull, skinn och päls 2010? (Förutom djuren själva förstås?) Sedan länge finns andra material för oss människor, schyssta mot både plånbok och samvete. Som hjälp på vägen mot en djurfri dresscode: här är Marina Schiptjenko och Patrik Arve med några av vinterns djurfria modealternativ.

Kläderna kommer från företag som finns med på Fur Free Alliance / Djurens Rätts pälsfria lista. Smink- och hårprodukter har inte testats på djur. Ekologiska och skinnfria skor från Blue Turtle.

Foto: Pekka Koskenvoima

Camilla, Gunnel och Ludvig om hundar, grisar och Robinson

Djurens Rätts Camilla Björkbom vill införa körkort för hundägare (Norrändska Socialdemokraten).

Djurens Rätts Gunnel Söderback vill se kraftfulla åtgärder och politiska beslut när det gäller grisarna situation (VLT).

Djurens Rätts Ludvig Lindström kommenterar kaninslakten i Robinson (Expressen).

Bonus:

Fem skäl att välja vego i jul (improveme.com)

Dubbelbonus:

Och de senaste larmrapporterna om förhållandena på svenska grisgårdar avskräcker inte Eskil Erlandsson.
– Jag äter skinka med gott samvete på julbordet. (Aftonbladet)

Tjurfäktning, dansande björnar och den verkligen bästa vegojulmaten

Samtidigt som vi glädjs åt nyheterna att Katalonien tagit steg mot att bli den första delen av Spanien som förbjuder tjurfäktning och att Indiens s.k. dansande björnar har förpassats tilll historien så förundras vi över den lista som blivit resultatet av att företaget Fazer Amica låtit "Sveriges största smakpanel" utse årets vegetariska julmat. Panelen, som består av 100 kockar från lyxkrogar, storkök och caféer har kommit fram till denna lista:

1. Janssons frestelse (med trattkantareller istället för ansjovis)
2. Finsk kålrotslåda
3. Grönkål
4. Rödkål
5. Morotslåda
6. Brysselkål
7. Grönsaksgratäng
8. Ris á la Malta
9. Vegetariska rullar
10. Quorinläggningar (istället för sill)

Om jag får vara lika motvals som jag var när det gällde Nobelmiddagen, så är ju detta en rackarns underlig lista när det gäller vegetarisk julmat. All heder åt finsk kålrotslåda, morotslåda och vegetariska rullar (vad det nu är?) men på julbordet kan vi bättre. Så här ska naturligtvis listan se ut:

1. Vegansk julsk*nka (självklart)
2. Senapssill (gör på aubergine, inte quorn, så blir det bättre)
3. Vego-Janssons frestelse
4. Grönkålsstuvning/långkål (som Hallands Nyheter noterar är grönkålen en hallandstypisk julrätt, och även denna blogg måste få vara lite lokalpatriotisk emellanåt)
5. Tofubollar (eller motsvarande köttbulleliknande boll)
6. Tzaybitar från Ridderheims (ok, tzay är kanske ingen julklassiker, men vilken festmåltid är komplett utan tzay? Just det, ingen alls.)
7. Marzipan och nougatrulle (erkänn att det vattnas i munnen bara av namnet)
8. Rödbetssallad (måste ju finns där)
9. Vita bönor i senapssås (har extremt hög klassikerpotential)
10. Sallad med saffranspolenta, valnötter, soltorkade tomater och färsk spenat
(därför att det behövs något som lättar upp)

Smaklig julmåltid, och låt oss hoppas att våra vänner de 100 kockarna i panelen vidgar sina vyer en aning när det gäller vegomat, så att deras topplista blir aningen mer upphetsande till julen 2010.

Finns 2009-års bästa vegojultrallrik på Old Corner i Göteborg? Fotograferade av Jenny Luks.

Vego, liv och död i Karlavagnen och DN

Djurens Rätts vegoexpert Gabriella Terneborg pratade vego i gårdagens Karlavagnen - lyssna här (börjar efter 4.30). Väldigt värt en lyssning.

I dagens DN Kultur hittar vi för övrigt en reflektion över det här med att äta och döda djur av Po Tidholm (nu finns den att läsa även på dn.se). Förutom att det till stora delar är en predikan för att köttkonsumtion är en naturlig process bestående liv och död, där lamm ligger och dör på stallbacken och där barn som insett att djur inte är grönsaker "snart glömmer bort", är det enda egentliga argumentet som förs fram ett argument jag för mig liv inte kan förstå.

I texten ställs aldrig frågan om det "naturliga dödandet" av andra djur är nödvändigt. Det är möjligt att vi under en lång tid dödat djur för mat, men behöver vi idag? Och om vi kan välja att inte göra det, varför välja död för liv? Tidholms argument:

"Korna, fåren och grisarna behöver oss för att överleva."

Utifrån idén att de inte skulle fått leva om vi inte fött upp dem för att dö. Och utifrån idén att kollektivet grisar består av annat än individuella grisar.

Det jag inte kan förstå är hur en individ som inte existerar kan anses ha ett intresse av att göra det. För mig är det som att resonera som att varje parförhållande som inte resulterar i maximalt antal barn är en orätt mot de ickeexisterande barnen - skam de som väljer ett, två eller kanske tre barn när det finns potential för fler!

Och resonemanget verkar förutsätta att ett grisliv i en djurfabrik (och vi har ju nyligen sett hur det ser ut) med efterföljande slakt (med en resa till slakteriet som väldigt ofta är första och enda gången som grisen får se solljus) är att föredra framför att inte existera alls. För att citera Thåström: "Är vi alldeles säkra på det?"

En köttfri dag?

Undertecknad är för tillfället på resande fot, och har det svårt att uppdatera bloggen i önskvärd omfattning. Därav publicerar vi idag ett gästinlägg från Scanbloggen om det här med en köttfri (eller var det väskfri?) dag i veckan. Håll till godo med underhållningen:

"Läste Expressens Ledare igår av Ann-Charlott Marteus. Hon förespråkar en köttfri dag. I och för sig inget nytt, det har vi hört många säga vid det här laget. Senast i mängden är Paul McCartney. Men när Marteus refererar till någon som i sin tur liknar biffätande med rattfyllerister får det mig att reagera.

Jag kan inte låta bli att ställa frågan om vi inte samtidigt borde införa kaffelattefria dagar, mjölkfria dagar i skolan, barfota dagar, ostfria dagar, väskfria dagar filmjölksfria dagar, smörfria dagar….. dagarna kan bli många.

Det som är mest fascinerande i dessa pågående debatter är just att få tar upp våra ”öppna landskap” eller den biologiska mångfalden? Ni vet, de där härliga ängarna som Ulf Lundell så underbart beskriver. Och på ängarna får det gärna gå betande djur. Mysigt. Vad gör vi med kossorna när de har gjort sitt för mjölken? Ja, på Scan får vi faktiskt frågan rätt ofta. Svaret är att vi äter upp dem. I bästa fall blir det köttfärslimpa i skolan.

Att äta en allsidig kost med mycket vegetabilisk föda är för mig en självklarhet men att ensidigt utesluta en matkomponent vad vinner vi på det? Inte särskilt mycket klimatmässigt i alla fall. Den där kaffelatten som jag tror många sveper i sig dagligen ska vi väl ta vara på hela vägen. Det ger respekt för naturen och
djuren."

Ny rapport från Jordbruksverket om matens klimatpåverkan

"Dagens svenska konsumtion av kött orsakar cirka tio procent av den svenska befolkningens klimatpåverkan."

"Om hela Sveriges befolkning helt slutade äta nöt,- lamm-, kyckling- och griskött skulle utsläppen av växthusgaser från invånarnas totala konsumtion minska med tio procent."

"Trots att varje individs enskilda konsumtion bara har en ytterst liten påverkan på globala konsumtionsmönster är den förändring som görs av en individ ändå en förändring. Om många ändrar sina konsumtionsmönster kan miljökonsekvenserna minska, men om ingen förändrar sin konsumtion kommer miljöpåverkan oundvikligen att växa."

Pressmeddelande och rapport på http://www.jordbruksverket.se/5.72e5f95412548d58c2c80002801.html

Om djurförsök och hockeyspelare

Häromdagen kunde vi läsa och se det hemska som hände hockeyspelaren Niklas Lihagen, som drabbades av ett hjärtstillestånd i match mellan Örebro och Bofors i HockeyAllsvenskan. TV-bilderna var sådana som fick det att rysa i kroppen.

I gårdagens Sportnytt var det ett inslag som handlade om den forskning som pågår rörande denna typ av händelser. Forskningsledaren och docenten i kardiologi Lars Svensson intervjuas och säger så här:

"Vi har sett och vi har gjort en hel del djurförsök där vi har kunnat provocera fram den här typen av våld mot bröstkorgen som sen mynnar ut ett sånt här hjärtstopp."

Och det var en mening som fick mig att rysa ungefär lika mycket.

Ett argument som ofta används till försvar för djurförsök är att de räddar liv. Botar cancer, AIDS och andra hemska saker. Men verkligheten är inte sådan.

Vi vet att cigaretter dödar, men ändå får djur sätta livet till i forskning om rökning. Och på samma sätt bör vi veta att våld mot bröstkorgen inte är sunt. Vi behöver inte ”provocera fram den här typen av våld mot bröstkorgen” på djur för att inse detta.

Vad man kommit fram till genom denna forskning får vi veta strax efteråt, då reportern ställer denna fråga. Docentens svar:

"Vi har lärt oss att endast måttliga trauman mot bröstkorgen kan förorsaka den här typen av händelser, om man inte har rätt sorts skydd på sig."

Och även detta är något vi borde ha kunnat få reda på bara genom att sätta oss ner och tänka logiskt en stund. Våld mot bröstkorgen är inte bra, och som hockeyspelare bör man ha rätt sorts skydd på sig för att förhindra hemskheter. Det krävs ingen Einstein för att klura ut det.

Jag menar inte att trivialisera det hemska som hände, eller att nedvärdera den forskning som görs. Men vi kan konstatera att djurförsök inte enbart görs för att bota livshotande sjukdomar – det görs även för anledningar så som att komma på bättre hockeyskydd. Och vi kan då ställa oss frågan om det överhuvudtaget bör utföras djurförsök för så triviala anledningar som sport. Och svaret är naturligtvis rent logiskt ett nej.

Djur ska inte utsättas för provocerat våld mot bröstkorgen, och det är vår skyldighet att hitta andra sätt att förhindra hemskheter som det vi såg häromdagen.

Nobelfesten 2009 - inget för vegetarianer

Vi vanliga dödliga som inte har fått förmånen att gå på årets Nobelfest kan i alla fall glädja oss åt att vi inte verkar missa särskilt mycket. Från SvD:s liverapportering hittar vi:

"20.17 Dags för huvudrätten: Tryffelfärserad vaktel med persiljerot, brysselkål och portvinssås. Serveringsfaten bärs nu fram och serveringspersonalen lägger upp maten på gästernas tallrikar.
– Vi har valt tillbehörenefter säsongen, och ville också ha med tryffel. Vi har benat ut hela vakten. och sedan försökt återskapa den ursprungliga formen. Det tar ganskamånga timmar, säger Niclas Wahlström, ansvarig för årets meny.
Är du vegetarian? Då står rödkål färserad med svamp, rotfrukter och kikärter på menyn. Såsen är gjord på rostad rotfruktsbuljong, berättar Wahlström."

Rödkål färserad med svamp, rotfrukter och kikärter? Jag tror jag föredrar en vegoburgare med pommes på pizzerian i Örby. Och det är ju alltid något att trösta sig med.

Men borde inte Nobelfesten plockat in en bra vegokock för konsultation, så att man som vego kunde fått något mer upphetsande än färserad rödkål? Jo, det borde man.

Eller är färserad rödkål med svamp, rotfrukter och kikäter kanske roligare än vad det låter? Tveksamt.

Vi kan också glädjas åt felstavningen i SvD:s liverapportering, där det står att man benat ut hela vakten, och sedan försökt återskapa den ursprungliga formen. Kött som kött, vaktel eller vakt.

Vegetariska nobelpristagare har det dock funnits. När författaren Isaac Bashevis Singer belönades 1978 lär det ha varit si och så med kvalitén på hans vegomåltid.

År 2003, då J.M. Coetzee fick Nobelpriset i litteratur, mumsade majoriteten av gästerna på kräftströmming och pärlhöna. Coetzee och övriga vegetarianer fick istället babypaprika, kikärtscrème och polenta till förrätt. Huvudrätten bestod av murkelfärserad quorn med en ragu gjord på Karl-Johansvamp, bondbönor, pumpa och haricots verts. Allt serverat tillsammans med potatisterrin och svampsås.

Till efterrätt kunde Coetzee njuta av Kaffe Bavaroise på mandel- och kaffebotten med punsch- och likörpralin samt citrussallad. Till dessa läckerheter kunde han välja att dricka Champagne Moët & Chandon, Château Prieuré-Lichine 1999 Margaux eller L´etoile select vieux 1985 Banyuls. Eller mineralvatten.

Paul McCartney - Meat Free Monday Song