31 maj 2012

Debatt om beteskravet

"Kornas lyckliga tid på bete krymper."
Vi skrev häromdagen om SvD:s artikelserie om heliga kor. Och i samma tidning - och på samma ämne - publicerar idag ett flertal veterinärer och veterinärstudenter en debattartikel om uppluckringen av beteskravet:
"Under den här tiden på året besöker 120 000 människor olika gårdar i Sverige för att se när korna släpps på bete. Men konsumenterna är lyckligt ovetande om att djuren kan stå instängda igen om några veckor. I maj i år ändrade nämligen Jordbruksverket en av svensk djurskyddslagstiftnings signum: den att kor ska beta om sommaren. Uppluckringen av beteskravet är gjort helt i enlighet med Svensk Mjölks önskemål."
Och apropå att besöka mjölkgårdar så skrev Anna Veslander Gisslén igår att intressant blogginlägg om det här med att skolklasser skickas iväg för att besöka en Arla-gård. Ni vet hur Djurens Rätt ibland anklagas för att rikta sig till barn?
"Alla barn får också ett eget Arlaglas att ta med hem". 
Det kanske är läge att tona ner den kritiken?

Läs också vår inställning till Jordbruksverkets nya förslag om utevistelse för kor.

30 maj 2012

Ännu en gång fallerar moralen i P3:s Christer

"Ja, jag är omoralisk i mina kostvanor".
Det här med moraltestet i P3:s program Christer börjar (nästan) bli smått underhållande. Denna vecka är det Alexandra Pascalidou som moraltestas, och svaret på frågan om vi har rätt att döda för att äta kött är precis detsamma som alla andra veckor - nej, vi har ingen moralisk rätt. Nej, jag är inte vegetarian eller vegan. Jag är omoralisk i mina kostvanor. Det är en överenskommelse vi har gjort i världen, att vi får döda djur för att äta dem.

Som i princip varje vecka är det inte kunskapen eller den moraliska kompassen som är helt galen, det är i omsättningen av det vi vet till att bli en praktisk handling som något saknas. Vi vet att det vi gör är fel, och ändå fortsätter vi att göra det. Och i detta fallet drabbar det vi gör fel andra, på ett ytterst påtagligt sett.

Hur vi - i form av de djurrättsengagerade - får denna inkonsekvens att upphöra är onekligen en av vår tids stora 10 000-kronorsfrågor.

29 maj 2012

BREAKING NEWS: Elefanter på rymmen i Göteborg!

Jösses, det är ett par elefanter från en cirkus på rymmen i Göteborg!! Fram med kameran, och den perfekta tidningsartikeln!


Lite underligt bara att detta händer varje sommar - och att man får 167 000 träffar på Google om man söker på "elefanter rymmen". Och lite underligt att det "bara händer", när en del i "god djurhållning" rimligen borde vara att kunna kontrollera de djur man håller, så att de inte orsakar skada för sig själva och för omgivningen.

Eller egentligen inte underligt alls. För det är såklart inga elefanter på rymmen, utan bara ett cyniskt och billigt PR-trick, som vi går på, varje gång. Eller väljer att gå på, eftersom det är lite lagom roligt. Och elefanterna, de får vandra runt ett tag och vara reklamskyltar i cirkusens biljettförsäljningkampanj. Hej hopp.

23 maj 2012

Okritisk mjölkromantik i SvD

”Mjölkromantik utan ifrågasättande = inte världsbäst journalistik.”
Läste igår artikeln Mjölk - en del av det moderna projektet i SvD, blev lite smått upprörd en stund. Hann dock inte skriva något blogginlägg om det igår (vilket vi nog får konstatera var bra, så här i efterhand). Den ingår som i SvD:s artikelserie ”Heliga kor”. Del 1 handlade om ”kosläppet”som en ny helgdag, del 2 är denna och del 3 om ”köttrenden”.

Artikeln om mjölk är en text som man först inte förstår är en vanlig tidningsartikel. Man förväntar sig hitta en  ”Hela denna sida är reklam från Svensk Mjölk”-text allra överst. Maja Nordström på Mjölkfrämjandet får konstatera att ”tre av fyra svenskar tycker mjölk är gott” och lite senare understryker Agneta Schultzberg, veterinär och chef för djurvälfärd på Svensk Mjölk att ”Sverige har den bästa djurskyddslagstiftningen i världen”. Så, då var dessa två faktum redan spikade.

En ko ”ger” idag 8 000 liter mjölk per år, 6 000 lite mer per år än för 100 år sedan. Hur har denna enorma ökning på bara 100 år (vilket känns som något värt att ifrågasätta bara det) påverkat kon? Inget svar på den frågan. Mer än att det beror på ”effektiv avel, bättre skötsel och bättre foder”. I avrundningen till artikeln får vi veta att ”en ko kan leva i ungefär 15 år, men en mjölkko får i genomsnitt leva i fem år innan den slaktas och blir till kött”? Att den bara får leva i fem år, kan det ha något med ökningen från 2000 liter mjölk per år till 8 000? Och är det i så fall bra eller dåligt? 

För Svensk Mjölk – bra. För kon – troligen inte lika mycket bra.

Jaja, jag vet. Det är klart att Djurens Rätt är kritiska. Och det är klart Mia Sjöström får skriva sin artikel precis som hon vill. Det jag stör mig mest på är att det inte finns någon annan röst. Det är mjölk-PR för hela slanten (Laktosintolerans? Nej, det finns inte), och det är ju de facto så att de som berättar om kor och mjölk (Svensk Mjölk) är desamma som tjänar mer pengar ju mer mjölk vi dricker. Det blir en okritisk megafon.

En fråga Mia Sjöström hade kunnat ställa är t.ex. varför Svensk Mjölk, samtidigt som de propagerar genom argumentet att vi har världens bästa djurskyddslag, argumenterar för att korna ska få vara ute mindre? Att kalvar ska få hållas inne ännu längre än idag, att kvigor ska få hållas inne en och en halv månad av de två till fyra månader som beteskravet gäller.

Det Svensk Mjölk argumenterar för är en eftergift åt de stora, moderna mjölkgårdarna som har svårt att ordna bete åt alla djur, och åt ekonomiska och produktionstekniska överväganden. Man skulle kunna tycka att detta hade varit en fråga som hade kunnat ställas.

22 maj 2012

Stockholms veganer bor på Söder, uppenbarligen

"Stockholms vegokorvätare bor på Söder. Eller ligger på sjukhus."
Igår kväll kom nyheten om att 7-Eleven och Pressbyrån kör igång med vegokorv på permanent basis (pressmeddelandet läser du här). Vilket kan vara den största vegonyheten sedan tzay, och sedan Tofuline bytte färg på sina glasspaket från sunk-brun till snygg-svart.

Korven finns i Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Helsingborg, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå och Växjö.


Och i Stockholm förstås. På 18 platser. Av dessa 18 ligger alla utom 2 (Danderyds Sjukhus och Huddinge Sjukhus) på Södermalm. Så uppenbarligen vet Pressbyrån/7-Eleven något som vi andra mest spekulerat kring - att Stockholms alla vegetarianer och veganer faktiskt bor just på Söder.

Och resten ligger på sjukhus, antagligen med nån bristsjukdom.

PS. Fick helt korrekt påpekat att Gullmarsplan faktiskt inte ligger på Södermalm. Så det är 15 av 18 som ligger på Söder, istället för 16 av 18. Rätt ska vara rätt. Men å andra sidan kan man ju nästan räkna Gullmarsplan till Södermalm, om man är lite generös med begreppen...

18 maj 2012

RIKSKONFERENS!

"Rikskonferens - härligt, härligt men farligt, farligt" 
Djurens Rätts rikskonferens 2012 pågår för fullt på Södermalm i Stockholm. Det är full rulle hela tiden, och vi sammanfattar det mesta på http://www.djurensratt.se/rikskonferens-2012 (liksom på Flickr, Facebook och Twitter). Däremot är rullen så full att jag helt glömt bort bloggen. Förlåt. Återkommer vid tillfälle.

15 maj 2012

Flight to Freedom

"Efter alla fruktansvärda under cover-filmer vi sett de senaste månaderna kan det vara skönt med en solskenshistoria."

14 maj 2012

Krönikörer spottar på de som lider

"Alla har inte förstått att omsorg om alla betyder just omsorg om alla." 
Hej, Marcus Friberg - i din krönika i City Helsingborg skriver du "JA!" till fotbolls-EM. Hur ställer du dig till att vi ägnar tid, pengar och resurser åt något så banalt som sport samtidigt som det finns människor som svälter, lider och dör? Och varför ägnar du tid åt att skriva krönikor om att du inte gillar solglasögon?
"Att kämpa för minkars rätt till ett drägligt liv kan kännas klokt, men när det samtidigt finns överfulla härbärgen, barn i otrygga hem och en ökad psykisk oro bland befolkningen känns kampen för minkarna som en spottloska i huvudet på de människor som lider."
Äsch, jag vet - poängen med att skriva en sådan krönika är ju att folk ska reagera, diskutera och så vidare. Det bästa är att skrynkla ihop tidningen och rensa besökshistoriken på datorn så att det inte syns att man varit inne på länken där krönikan finns överhuvudtaget. Men just det faktum att de som gör väldigt lite överhuvudtaget ser sig ha rätt att kritisera de som faktiskt gör något... med skillnaden är att ingen ifrågasätter de som inte gör något, samtidigt som de som är engagerade i något överhuvudtaget måste försvara varför de engagera sig på "fel sätt", utifrån de oengagerades perspektiv. Herregud.

Do you want to make history?

"Do you want to make history?"

8 maj 2012

En eftermiddag om kött

"En eftermiddag om kött - med hälsa, miljö och lite köttfrossa på programmet."
Foto:Mikael Altemark / Flickr

Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, KSLA, arrangerade den 7 maj ett seminarium om kött. Hälsa, miljö (och lite köttfrossa) stod på programmet, och en ny siffra för hur mycket kött svenskar konsumerar per år presenterades.

Den inledande föredragshållaren var Mats Lannerstad, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) som pratade om ”köttexplosionen i Sverige och världen”, en globalt stigande konsumtion som man återkom till flera gånger under seminariet. I tabeller och grafer visade Lannerstad hur köttkonsumtionen har ökat i världen, och att det finns ett klart samband mellan ökad inkomst och ökad köttkonsumtion. Världens industriländer konsumerar på ett ungefär tre gånger så mycket kött som världens alla u-länder gör.

Vad blir då konsekvenserna av denna globala massiva köttkonsumtion? Att animalieproduktionen upptar en allt större del av jordytan, använder en faslig massa vatten (25% av världens vattenanvändning), bidrar till klimatförändringen (18% av utsläppen av växthusgaser), påverkar den biologiska mångfalden (dock inte enbart negativt). Och så vidare. En läskig bild avslutar det hela, där vi tror oss se kor stå idylliskt framför ett snötäckt berg någonstans på den nordamerikanska kontinenten – vilket egentligen är kor som står framför ett gigantiskt gödselberg.

Den globala köttkonsumtionen är dock inte enbart negativ menar Lannerstad, och lyfter t.ex. fram kött som en viktig del i kosten för människor i de delar av världen som har svårt att få i sig tillräckligt med näringsämnen.

Efter detta var det fokus på hälsan -”Red meat consumption and long-term cancer risk” med Alicja Wolk, professor vid Karolinska Institutet. Enligt bibeln i ämnet, berättar Wolk, får man äta max 500 gram rött kött i veckan och inget processat kött (charkuterivaror) för att inte utsätta sig för en cancerrisk. När det kommer till tjocktarmscancer finns det övertygande bevis, för övriga former av cancer endast indicier. Om svenska män skulle äta rött kött ”bara” fyra gånger i veckan (eller mindre) så minskar risken att drabbas av tjocktarmscancer med 9 procent. Minskad konsumtion av charkuteriprodukter till tre gånger i veckan innebär en reducerad risk för magcancer med 19 procent. Läskiga siffror. För kvinnor är siffrorna lägre eftersom kvinnor redan äter mindre rött kött och charkuterivaror.

Denis Corpet, professor vid Université de Toulouse pratade vidare i ämnet kött och hälsa, och konstaterade att det är det röda i rött som är det dåliga. Och berättade att man gjort försök på råttor för att ta reda på svaren till dessa frågor. Så det är inte bara djuren som blir mat och vi som äter dom som utsätts för en negativ påverkan av vår köttkonsumtion…

Efter paus var det fokus på klimatet, först med Christina Karlsson från ICA Sverige som berättade om ”One Tonne-Life-projektet”. Ett projekt där en familj, med en massa företag i ryggen, skulle försöka banta sin klimatpåverkan så mycket som möjligt. Och då blev naturligtvis kosten en viktig del. ”Ja, man kan äta kött men inte de mängder man är van vid” var instruktionen rörande köttkonsumtionen, kombinerat med att man valde nötköttet med omsorg och införde en vegodag i veckan.

Mot slutet blev det däremot strikt vegankost i ett försök att komma ner än mindre i utsläpp - men familjen kom aldrig ner till ett ton utsläpp. Däremot kom man fram till ett råd rörande mat och miljö, som ungefär kan sammanfattas i ”ät mindre kött, ät efter säsong och släng inget”.

Trendanalytikern Christina Cheng gav sig därefter på uppdrag ett försöka förklara varför vi äter så mycket kött, trots att vi vet att det är dåligt. Enligt Cheng beror det på priset (kött har blivit billigare sedan vi gick med i EU), hälsotrender med fokus på fett och identitet (”kött som den nya whiskeyn”). Vad vi äter säger idag något om vem vi är, och det är i den kontexten vi hittar ett fokus på kött - ”köttet är så bra, det finns mycket att prata om med kött.” Också ”manligheten” tas upp, där köttet blivit till symbolbärare för en ny sorts manlighet. Lite oklart exakt vilken.

Innan den avslutande paneldebatten diskuterade Fredrik Hedenus, forskare vid Chalmers, klimatskatt på kött. Utgångspunkten i detta ligger på att olika saker vi äter bidrar olika mycket i form av utsläpp (och där vegetabilier generellt sett ligger lågt i jämförelse). Och att det överlag finns en tanke om att den som förorenar också ska vara med och betala. Vilket inte alls är fallet med det vi äter.

Dagens övningar avslutades med en paneldebatt med rubriken ”Går det att ändra våra konsumtionsvanor och vem skulle vinna på det?”. Jättemycket intressant framkom dock inte ur debatten (och inte att djuren har allt att vinna på ändrade konsumtionsvanor) mer än att Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, presenterade helt nya siffror för hur mycket kött vi svenskar egentligen äter. Konsumtionen i Sverige är på väg uppåt, men siffrorna över hur mycket som verkligen konsumeras ser olika ut. Jordbruksverket anger ”totalkonsumtionen” (det kött som produceras för konsumtion, plus det som importeras, minus det som exporteras) till 85 kg per person och år. Livsmedelsverket däremot har istället genomfört enkätundersökningar där de ställt frågan hur mycket kött som en svensk verkligen konsumerar – och då kommit fram till siffran 40 kg/år (inräknat fågel och chark), med en stor skillnad mellan kvinnor (32 kg/år) och män (49).

Köttfrossan stod ”köttsommeliern” Johan Jureskog för. För som balans till allt som är dåligt med kött - så är det ju fortfarande väldigt gott…

7 maj 2012

Måndagsuppsamling

"En sammanfattning av läget en solig måndag i konungariket Sverige."
  • "Just brott mot djurskyddslagen är ingen lag som vi prioriterar utredningsmässigt" säger Anders Pleijel, poliskommissarie i Kalmar om tre mjölkbönder i Kalmar län som förra årets polisanmäldes för brott mot beteslagen."Jag tycker att det är viktigt att det även blir en dom när man uppenbart har brutit mot lagen, annars finns det ju ingen mening med att ha lagen" säger Karin Eklund djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Kalmar. Allt från SVT:s Smålandsnytt.
  • Jesús Alcalá debatterar i DN: "Varje år får Svenska Jägareförbundet miljoner av staten för att tillhandahålla ”objektiv information” i jaktfrågor. Samtidigt skriver några av förbundets viktigaste makthavare på förbundets hemsidesblogg texter som är ett enda slagfält. Formu­leringar som ”man skiter fett i vad myndigheterna säger” blandas med ”mandom mod och morske män finns i gamla Sverige än”. Detta är en påminnelse om det omöjliga att låta ett särintresse verka som ett ombud för det allmänna".
  • Ord och inga visor i tidningen NorraSkåne: "Ideologiskt är djurrättsaktivismen besläktad med de s k autonoma grupperna, som hämtar inspiration från den anarkistiska läran. Anarkismen har sina historiska rötter i tsardömets Ryssland och bygger på våldsdåd som politiskt medel och dömdes redan i slutet av 1800-talet ut av den organiserade arbetarrörelsen som irrationell, förvirrad och rent av skadlig för sina egna syften. Men som alla extrema aktionsrörelser drar den ännu i dag till sig en del sympatisörer och anhängare, inte sällan yngre personer med ibland instabil psykisk status."

3 maj 2012

#minkfarmarna

"Ikväll visades SVT:s dokumentär Minkfarmarna. Vilken (naturligtvis) kommenterades flitigt på Twitter." 
Här kommer ett litet litet urval av det som jag tyckte var underhållande och läsvärt. (Beklagar om jag missade just det som du skrev.) En diskussion om programmet finns i vårt tidigare blogginlägg om programmet, liksom på vår Facebook-sida.