Visar inlägg med etikett sälar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sälar. Visa alla inlägg

28 februari 2012

Man kan ju undra...

"Coca-Cola spanar på PETA. Och en vegetarian i Karlavagnen. Vart är världen på väg?"
WikiLeaks är i farten, och bland dokumenten framgår tydligen att Coca-Cola är orsaken till att amerikanska FBI spanade på djurrättsorganisationen PETA inför OS i Vancouver 2010. Det låter ju nästan en saga för god för att vara sann. Om den inte var sann. Vilket man ju får anta att den är. Enligt vad man kunna läsa var Coca-Cola - stor sponsor till OS 2010 - rädda för att PETA skulle ställa till med något spektakel med anledning av Kanadas säljakt.

Det märkligaste av allt är väl varför Coca-Cola får igenom en sådan grej? Vissa företag har uppenbarligen möjligheten att "få saker gjorda". Undrar om Djurens Rätt skulle kunna få SÄPO att spana på Scan? Vi misstänker att de gör något som inte är bra. Skulle inte se bra ut inför Vasaloppet 2011.

Och när vi ändå är igång och funderar på saker - den ivrige vegetarian Peter Wahbeck blir ny programledare i P4-programmet Karlavagnen. Två veganer i Big Brother (även om jag tror en har hoppat av?), och nu en grönsaksätare i hela Sveriges kvällsradiokanal. Vart är världen på väg??

7 maj 2011

En spaning på nya Journal of Animal Ethics

En ny tidskrift om djur och den etiska diskussionen kring vår relation till dem har sett dagens ljus - Journal of Animal Ethics. Tidskriften ges ut av Oxford Centre for Animal Ethics och University of Illinois Press, och har som målsättning att vidga den internationella debatten kring djurs moraliska status. Tidskriften kommer ut med två nummer per år, och redaktörer är (den inte helt obekanta) teologen Andrew Linzey samt filosofiprofessorn Priscilla Cohn vid Penn State University.

Det första numret kom ut i dagarna, och jag valde fem artiklar att läsa för att få ett hum om första numret. I "Canada’s Commercial Seal Hunt: It’s More Then a Question of Humane Killing" resonerar David M. Lavigne och William S. Lynn, från International Fund for Animal Welfare respektive Center for Enviromental Studies vid Williams College om den kanadensiska säljakten, som de ifrågasätter legitimiteten av. Vad som är mest intressant, tycker jag, är resonemangeet om att det egentligen inte handlar om vilken "killing technique" som är mest "human", eller om huruvida det finns en sådan  – utan att frågan egentligen handlar om sälar som individer, inte populationer eller komponenter i ett marint ekosystem.

I "Cognitive Relatives yet Moral Strangers?" diskuterar Andrew Knight från ovan nämnda Oxford Centre for Animal Ethics och Judith Benz-Schwarzburg från universitetet i Tübingen ett ämne som jag tycker är väldigt spännande. Nämligen frågan om de egenskaper vi anser göra oss till människor, och vad det innebär för vår relation till andra djur om de (djuren) tack vare dagens forskning uppvisar förmågor och egenskaper som vi tidigare ansett vara exklusivt mänskliga. Knight och Benz-Schwarzburg menar att djurs utmanande av dessa gränser även borde innebär att vi tvingas utvärdera hur vi ser på deras moraliska status.

En massa spännande konkreta exempel förs fram, och deras resonemang är väldigt intressant. Vad innebär det t.ex. för de djur vi håller i fångenskap – där vi ofta tar hänsyn till deras fysiska tillvaro, men inte lika ofta deras psykiska trots att vetenskapen ständigt ger oss nya insikter i även den delen av deras värld. Eller är det kanske till och med så att djur i fångenskap är en företeelse som det blir svårare och svårare att försvara? Mänskliga barn ger vi extra omsorg och rättigheter, trots att vi  undantar dem från en mängd skyldigheter i vårt samhälle. Är detta ett rimligt förhållningssätt även till de andra djuren, frågar Knight och Benz läsaren. Väldigt läsvärt och intressant.

Grace Clement från Salisbury University i USA kommer i artikeln ""Pets or Meat"? Ethics and Domestic Animals" in på lite samma sak. Men hennes huvudsakliga resonemang är att vi idag grupperar vilda djur och de djur som hålls i den intensiva djurhållningen i en moralisk grupp (som vi inte tar särskilt stor hänsyn till) och sällskapsdjuren i en annan (som vi vanligtvis tar väldigt stor hänsyn till). Allt baserat på att vi har personliga relationer med dem senare, men inte med de förra. Men Clement menar istället att det rimliga borde vara att placera sällskapdjuren och djuren i djurfabrikerna i samma moraliska cirkel, beroende på att vi skapat en situation där båda dessa grupper befinner sig i en beroendeställning till oss människor.

Hon argumenterar för att det inte är vår relation till djuren/djuret som borde avgöra vårt moraliska agerande (vilket är fallet idag, om man jämför vårt agerande mot t.ex. en hund och en gris) utan den beroendeställningen de befinner sig i till oss människor. I det senare fallet försvinner skillnaden mellan hunden och grisen – vilket dock inte det vilda djuret gör. Att äta kött från djurfabriker blir därmed ett moraliskt problem som inte jakten på vilda djur blir.

Och samma slutsats kommer Barbro Fröding från universitet i Oxford och Martin Peterson från universitet i Eindhoven fram till i artikeln "Animal Ethics Based on Friendship". De utgår från Aristoteles värdeetik och kommer fram till att det idag finns tillräckligt mycket som tyder på att vi kan ha vänskapsrelationer till djur, och att värdeetiken ger att vi har moraliska skyldigheter mot vänner som vi inte har mot främlingar. Om djur är våra vänner har vi inte rätt att äta dem, helt enkelt. Och av detta följer att det är fel att äta djur från djurfabriker, men inte djur som lever i det vilda – samt att det moraliska ansvaret i det första fallet ligger hos djurhållaren (som har, eller borde ha, en nära relation till djuret) snarare än konsumenten som inte är kompis med det djur vars kött hon eller kan konsumerar. Det blir inte heller ett problem att äta fisk, med tanke på att varken fiskaren eller fiskätaren har en vänskapsrelation till den fisk som fångas.

Ett lite märkligt resonemang i mina öron. Tanken på att det finns tillräckligt mycket som tyder på att vi bör se djur som våra vänner är förvisso sympatisk, men en etik som bygger på att våra skyldigheter i huvudsak gäller mot dem vi har en nära vänskapsrelation till känns för mig som en etik som kan få rätt otrevliga konsekvenser.

Den avslutande artikeln jag bestämde mig för att läsa – "Should Whiteheadians Be Vegetarians? A Critical Analysis of Thoughts of Whitehead, Birch, Cobb and McDaniel" var tyvärr ett riktigt sömnpiller. Den bygger på en analys av den brittiska filosofen Alfred Whitehead (1861-1947), en filosof jag aldrig hört talas om, och som jag nog inte har någon större lust att höra talas om heller. Artikeln, av Jan Deckers vid universitet i Newcastle, innehåller resonerande om växters moraliska status jämfört med djurs och annat ointressant. Så den glömmer vi.

Journal of Animal Ethics är inte helt lätt att få tag i, och den är inte alldeles läsvänliga för den som befinner sig utanför den akademiska världen. Men för den som vill ta del av en massa intressanta resonemang kring vår relation till djur, kommentarer till nyutkomna böcker inom samma område och få en inblick i den akademiska debatt som pågår är den värt ansträngningen att få tag i.
Mer information om Journal of Animal Ethics finns på http://www.press.uillinois.edu/journals/jane.html.

14 januari 2011

Djurens Rätt sammanfattar lagändringar för djuren 2010: små, små steg framåt...

Foto: DRinfo
Årsskiften är inte bara en tid för att sammanfatta året som gått och planera (och lova) saker inför året som kommer, det är också en favorittid för att låta diverse lagändringar träda i kraft.

Årsskiftet 2010/2011 innebär till exempel att en EU-bestämmelse om minkburar träder i kraft. Alla burar i EU ska nu ha samma minimimått, och det betyder att de flesta svenska minkfarmer fått bygga om sina burar. Förändringen är minimal och har ingen betydelse för minkarna (fem centimeter på höjden och tio centimeter på längden, ungefär). Däremot innebär kravet på ombyggnad att en stor del av Sveriges farmer kommer klappa igen. Enligt SPR kan det vara så lite som 50 minkfarmer kvar 2011. Tyvärr är det många som samtidigt bygger ut, så antalet minkar minskar inte lika mycket som antalet farmer.

Under 2010 har vi sett en hel del små förändringar i lagarna som rör djur. Mycket av det är sådant som Djurens Rätt drivit på för länge, och vi passar på att fira flera små, små segrar.

1 april kom nya regler för djurtransporter. Lite högre krav på ventilationen, och helt nya regler för strutsar infördes. Det har hittills helt saknats för dessa känsliga djur, som förstås inte borde transporteras alls. Strutsar har svårt att hålla balansen på vingliga transporter, och honornas ägg kan gå sönder inne i kroppen om de får kraftiga stötar.

1 juli kom nya EU-regler för kycklingar i köttproduktionen. Med de nya reglerna får kycklingarna äntligen lite större rätt till en naturlig dygnsrytm; de ska ha minst fyra timmar sammanhängande mörker per dygn under större delen av sitt korta liv. Det tar inte bort det fruktansvärda lidandet i kycklingindustrin, men nu får kycklingarna åtminstone stänga ögonen och vila från eländet några timmar varje natt. Samma datum kom nya regler för tävlingar med djur. Positivt är att en veterinär måste finnas på plats vid skadedrabbade hästtävlingar som dressyr och reining.

Sedan 1 augusti 2010 ska alla hästar dagligen få röra sig fritt i sina naturliga gångarter, helst i en hage. Taggtråd blir också förbjudet i hästhagar. Sedan tidigare har alla hästar rätt att få utlopp för sitt sociala behov. Samma datum förbjöds all handel med sälprodukter inom EU, en enorm seger för den globala djurrättsrörelsen.

2010 firar vi också att det blivit förbjudet med high-grading inom fisket i hela EU. Miljoner fiskars liv lär sparas tack vare att det nu är förbjudet att kasta ut fångade, ofta döda, fiskar, bara för att man vill fylla fartygets kvot med större och dyrbarare exemplar av samma art. Sen är det en annan historia att det knappast går att kontrollera att reglerna följs. Det är fortfarande tillåtet, och vanligt, att fiskar av ”fel” art kastas tillbaka döende, för att de inte får tas i land. Istället fångas nya fiskar av lagliga arter för att malas ner till djurfoder.

Visst önskar vi att det gick fortare framåt. Men vi får inte heller missa att uppmärksamma att det trots allt är en del som går i rätt riktning för djuren.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

25 oktober 2010

Sofia Arkelsten om klubbade sälar och köttskatt

Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten intervjuas i dagens DN (finns inte på nätet, vad jag kunnat hitta). Vegetarianen Arkelsten - som tidigare bloggade och twittrade som "moderatmat" och som ligger bakom rapporten "Valrörelse i matlandet Sverige" - vill att partiet ska bli starkare i miljöfrågor. Och det är lite intressant att intresset för miljöfrågorna kom via djuren:
- Jag tror vi är flera stycken som kom i gång med politiskt arbete när vi såg den här dokumentärfilmen om sälklubbning.
En fråga om hennes intresse kring djurrättsfrågor leder vidare till en intressant diskussion om en "köttskatt", som diskuterats i olika sammanhang. Men Arkelsten vill hellre se att köttproduktionen får bära sina egna kostnader.
Du är också intresserad av djurrättsfrågor?
- Jag är personligen oerhört engagerad i det. Om man lägger ihop matpolitiken och klimatpolitiken så kommer köttfrågorna upp. Köttfrågorna är inte helt oproblematiska, och det har både djurrättsperspektiv och vilka utsläpp som är förenade med köttkonsumtionen.

Vill du ha köttskatt?
- Seriöst. Köttskatt fungerar inte. Vi har en jordbrukspolitik som är gemensam för hela Europa med ganska mycket produktionsstöd. Det funkar inte att subventionera en köttproduktion med ena handen och med den andra lägga på en extra skatt som ska vara konsumtionsstyrande. Men om man tänker att man inte skulle ha produktionsstöd för kött, att det bär sina egna kostnader på ett tydligare sätt, då blir det en annan kalkyl.
- Det är kanske därför som vi moderater inte syns lika tydligt i miljödebatten, för vi föreslår breda långsiktiga och gärna internationellt samordnade styrmedel. Och det är inte lika klämmigt som att säga köttskatt. Våra grejer är tråkiga men de funkar.

8 mars 2010

En händelserik måndag

Morgonen började med nyheten att The Cove vunnit en Oscar för bästa dokumentär. Hurra! På vår webb djurensratt.se finns nu vår intervju med filmens regissör att läsa, liksom vår recension av filmen och tips på hur du kan engagera dig för delfinerna.

Därefter skickade vi ut ett pressmeddelande där vi lanserar vår nya sajt sminksmart.se. Sidan har kommit till med hjälp av fem fantastiska studenter vid Linköpings Universitet på Campus Norrköping (även om den inte ännu ser ut exakt som de tänkt sig, vilket helt och hållet är mitt fel). På sminksmart.se hittar du alla de företag som inte testar på djur. Hurra!

Därefter var det dags att göra klart och skicka ut ett alldeles förträffligt fullmatat nyhetsbrev - läs nyhetsbrevet här. Om du inte prenumerar ännu så kan du fylla i din e-postadress på djurensratt.se, då får du nyhetsbrevet direkt till din inkorg ungefär varannan vecka. Sminksmart.se och The Cove har redan nämnts, men i nyhetsbrevet hittar du även höjdpunkter som två smaskigt nya kokböcker i Le Shop och nya nummer av våra medlemstidningar Rädda Djuren och Djurens Rätt.

Och som om inte detta var nog så har jag idag glatt mig åt min kollega Cecilia Milles medverkan i Aftonbladet om den norska säljakten, om en grön inbrytning i köttätarnas paradis (Argentina) och över att veganer ska skyddas från diskriminering i Storbritannien (även om jag inte är helt hundra på vad detta egentligen innebär i praktiken). Mindre kul var det naturligtvis att Schweiz röstade nej till djurskyddsadvokater, men bara att en sådan fråga kommer så långt som till en folkomröstning känns väldigt uppflyttande, trots allt.

Och som sojagrädde på potatismoset så firar denna blogg 500 inlägg idag. Hurra!

8 maj 2009

Veckans bevingade ord - vecka nitton

"En annan mycket bra anledning till att gå och rösta i EU valet, och faktiskt se att det går att på verka är att idag har EU-parlamentet med stor majoritet röstat för ett förbud mot handel med sälprodukter. Europa har varit den främsta marknaden för kanadensiska sälprodukter, och många menar att det nya förbudet kommer att betyda slutet för den fruktansvärda sälslakten. Decennier av hård kamp har lett fram till denna otroligt viktiga seger. Mycket tack vare alla ideella djurrätt/djurskydds och miljöorganisationer som kämpat i frågan!!"
Jan Emanuel Johansson (S) skriver i sin blogg på Norrtelje Tidning om vikten av att rösta i EU-valet.

5 maj 2009

Vi har just vunnit en historisk seger för sälarna!

Idag har EU-parlamentet med stor majoritet röstat för ett förbud mot handel med sälprodukter. Europa har varit den främsta marknaden för kanadensiska sälprodukter, och många menar att det nya förbudet kommer att betyda slutet för den fruktansvärda sälslakten.

Decennier av hård kamp har lett fram till denna otroligt viktiga seger. Djurens Rätt har funnits på plats i EU-parlamentet och jobbat in i det sista inför omröstningen. Vi kunde inte ha klarat detta utan ditt stöd! Med hjälp av påtryckningar i form av demonstrationer, brev, mail och telefonsamtal, till EU-parlamentariker och andra beslutsfattare, har budskapet gått fram. Utan stödet från alla medlemmar och Djurfaddrar hade vi inte heller grejat detta. Stort tack till er!

Var med oss i det fortsatta arbetet för djuren! Bli Djurfadder och rädda liv varje månad, http://www.djurensratt.se/StodOss

För djuren,
Cecilia Mille Lindblom
Ansvarig för internationella frågor
Djurens Rätt

PS. Missa inte att vårt arbete mot plågsamma djurtransporter inom EU kommer att vara vårt huvudfokus i sommar. Anmäl dig till våra turnéteam på http://www.summerofliberation.se/