Ordet vegan vinnner

"Ordet vegan vinner."

Igår var Internationella Tillbaka till framtiden-dagen. Och jag fick en Tillbaka till framtiden-känsla när jag efter jobbet gick till O'Learys för att äta (det är nu min fru ropar "Kan du aldrig äta någon annanstans, någon enda gång?").

Det var knökat med folk. Champions League-fotboll på restaurangens 273 tv-apparater, Zlatan mot Cristiano Ronaldo. Ölen flödade och folk käkade sina inte helt hälsosamma kvällsmiddagar.

Mitt i allt detta fanns:

Först den mindre iakttagelsen att Oumph!:en nu flyttat från en separat meny till den permanenta. Och att det nu är tydligt angivet vilka Oumph!-rätter som är veganska och vilken som inte är det (jag tittar på dig Mr. Ceasarsallad).

Men den större iakttagelsen (jag är inte den första som gör den, och jag har nog gjort den tidigare, men struntsumma - och poängen är inte att O'Learys kör på vego, det är ju inte heller en nyhet - men läs vidare så kommer själva poängen): tänk att du reser tillbaka i tiden till typ 1997. Om du då sa att du var vegan så var det för de flesta synonymt med att släppa ut minkar, med att elda upp Scan-bilar och med svarta luvtröjor.

Tänk dig sen att du reser Tillbaka till framtiden (alltså till nu) och såg vilken fascinerande resa som ordet vegan har gjort. Det har gått från något negativt laddat till att bli ett positivt ord som används i allt fler stora företags marknadsföring och produktmärkning – naturligtvis för att de ser en målgrupp, men också för att de inte är rädda för ordet längre.

Vi hade nog garvat 1997 om någon sagt att Sveriges största sportrestaurangkedja skulle ha haft flera veganmärkta produkter på menyn år 2015. Och hade jag vetat då vad jag vet nu så hade jag då varit betydligt mer hoppfull om framtiden.

Nu återstår förstås att se till att färre djur dödas för att bli mat. Veganism är ett verktyg, inget självändamål. Men det är i alla fall inte längre ett negativt laddat ord - och då har vi kommit en bit på vägen.

Att det går att äta veganskt samtidigt som en tar en öl och ser Zlatan göra ännu en halvkass match i Champions League (och att maten dessutom är märkt på menyn och inte behöva krångla med beställningen) - det är faktiskt väldigt coolt. Vi bör stanna upp och inse detta.