Amy Smart shops cruelty-free. Do you?

"Amy Smart shops cruelty-free. Do you?"

En väldigt pedagogisk, enkel och tydlig film om varför vi ska välja produkter som inte har testats på djur med skådisen Amy Smart. Värd att spridas och delas!

The Secret Reason We Eat Meat

"The Secret Reason We Eat Meat."

En väldigt pedagogisk, enkel och tydlig film om varför vi äter kött (och varför vi inte borde göra det) med Sverigebekantingen Melanie Joy. Värd att spridas och delas!

Komjölk är inte människans ursprungliga dryck

"Komjölk är inte människans ursprungliga dryck."

För ett tag sedan föll Oatly rörande sin marknadsföring av havredryck. Idag gick Skånemejeriers mjölkreklam samma öde till mötes.

De två påståenden från Skånemejerier som de inte längre får använda är "Du behöver en halv liter om dagen" - eftersom det enligt Reklamombudsmannens opinionsnämnd ger intrycket av att en människa måste dricka en halv liter mjölk om dagen för att få i sig viktiga näringsämnen. Vilken en inte måste (såklart).

Och att mjölken är "Människans ursprungliga dryck!" – vilket (för att citera nämnden) "i sitt sammanhang uppfattas som ett påstående om att människans ursprungliga dryck är mjölk från kor”. Vilket det inte är (såklart).

Däremot får Skånemejerier fortsätta säga att "Mjölk är inte bara en dryck utan ett viktigt livsmedel med högt näringsvärde" (vilket Livsmedelsverket har sagt att det är).

En liten seger för vettigheten. Och ”Naturens egen sportdryck” kanske är nästa sak att ta en titt på Reklamombudsmannen?

Här går Reklamombudsmannens beslut ang. Skånemejerier att läsa.

Veganboomen på Google

"Veganboomen på Google."

Det har ju pratats mycket om vego/veganvågen som råder. Och detta syns inte minst på Google. Här är statistik över sökningarna på orden vegan, vegetarian och vego på Google i Sverige fram till december 2015.

Som synes så sökte fler på vegetarian än vegan i mitten av 2000-talet då statistiken tar sin början. Sökningarna på ordet vegan börjar öka runt 2011 och exploderade 2014, medan sökningarna på ordet vegetarian ökar endast marginellt. Och ordet vego finns inte förrän 2013 - men både vegetarian och vegan ökade mot slutet av 2015.

Roliga kurvor, eller hur?

Den svenska köttkonsumtionen i siffror

"Den svenska köttkonsumtionen i siffror".

Den 18 december släpptes konsumtionsrapporten för 2014, en kartläggning av svenskarnas konsumtionsmönster som görs vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet varje år. Av intresse för vår del är köttkonsumtionen och hur den har förändrats. Och det finns lite intressant att ta med sig från siffrorna.

För köttkonsumtionen minskar. Typ. Och i alla fall avseende mängden kött som konsumeras per person.

Det var en stor ökning avseende köttkonsumtion i kg/person från 1995 till 2002 och därefter en mer marginell ökning. År 2011 avtog ökningen och vi såg till och med en nedgång - först från år 2011 till 2012 och därefter också från 2013 till 2014 (från 87,9 kg till 87,3 kg per person). Minskningen är dock så marginell att rapportskrivarna i sammanfattningen inte talar om en minskad köttkonsumtion, utan snarare saknar en sådan med tanke på debatten om kött och trots tillgången på mera forskningsresultat om köttets påverkan på miljön, folkhälsan och djurens välfärd. Kanske kan detta förklaras av att inbitna storkonsumenter av kött fortsätter öka sin konsumtion medan mer miljömedvetna konsumenter minskar sin konsumtion?, skriver författarna till rapporten.

Den lilla minskningen i mängden kött per person och år blir inte heller en minskning totalt i och med att befolkningen samtidigt ökar - det svenska hushållen konsumerar nu dryga 800 miljoner kött under ett år, en konsumtionsökning på 75 procent under 25 år. Inte under någon period i modern tid har köttätandet ökat så snabbt som under de senaste decennierna. Och det är männen som är de stora syndarna - svenska män konsumerar 60 procent mer kött än de svenska kvinnorna.

Också noterbart är att om alla i världen åt lika mycket kött som vi svenskar gör så skulle köttproduktionen i världen öka behöva från dryga 300 miljoner ton till 650 miljoner ton – en ohållbar fördubbling alltså. Christel Cederberg, biträdande professor i energi och miljö på Chalmers tekniska högskola och Elin Röös, doktor i teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, föreslår i en fördjupande text till kapitlet om köttkonsumtion en skatt på livsmedel som orsakar stor miljöpåverkan, liksom mer information kring köttets påverkan på miljön och hälsan för att ge acceptans för ”finansiella styrmedel och regleringar hos medborgarna och producenterna”. Vidare skriver de att regler som ”begränsar reklam för kött, portionsstorlekar och placering av snabbmatskedjor är andra tänkbara styrmedel” och ”det behövs också satsningar inom industrin för att få fram attraktiva alternativa livsmedel som kan ersätta köttet i måltiden helt eller delvis”. Avslutningsvis: ”Köttkonsumtionen i Sverige behöver gå från stor och aningslös till liten och välinformerad”.

Det bästa från 2015

"Det bästa från 2015."

I vad som blivit en tradition här i bloggen så tänkte jag även i år sammanställa det bästa från 2015 från olika organisationer runt om i världen - på samma sätt som vi har gjort 2011 (typ), 2012, 2013 och 2014.

Först för ut 2015 är Animals Austalia - och lista fylls på allteftersom fler dyker upp.

Animal Equality:

Klimat-app utan vegoval

"Klimat-app utan vegoval." 

Foto: SVT

Projektet Klimaträtt har kommit med en app som hjälper dig räkna ut din vardagliga koldioxidförbrukning. Utvecklarna har emellertid missat en av de absolut viktigaste faktorerna; köttkonsumtionen.

Igår öppnade klimattoppmötet i Paris och förhandlingarna kring hur vi ska lyckas minska vår globala koldioxidkonsumtion drog igång. I och med mötet uppmärksammar många olika röster oss på hur vi kan minska våra utsläpp av växthusgaser. En av dessa röster är projektet Klimaträtt, som har skapat en app där du kan räkna ut den koldioxidförbrukning som din vardagliga konsumtion innebär.

I appen kan du registrera faktorer såsom boende, transport och matinköp vilket ger dig en uppfattning av hur stor klimatpåverkan din vardagliga konsumtion har, och hur du kan minska den. Problemet med appen är att det inte går att registrera vegetariska val.

Kött och mejeriprodukter står för en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser i världen. Detta är ett faktum som sedan länge är fastställt av världens ledande klimatforskare, men som ändå fortsätter att marginaliseras av beslutsfattare, företag och stora delar av miljörörelsen. Marginaliseras gör även det faktum att denna enorma klimatbov går hand i hand med en oetisk och storskalig djurhållning som behandlar levande och kännande individer som produkter.

Syftet med Klimatträtts app, att gör det enkelt för vanliga människor att hålla koll på den egna koldioxidförbrukningen, är god. Problemet är att resultatet blir missvisande när man osynliggör avgörande delar av koldioxidkonsumtionen, såsom icke-vegoprodukter.

I en vegovärld värld slipper vi de miljarder ton växthusgas som djurindustrierna varje år pumpar ut i atmosfären. I en vegovärld betraktas alla kännande individer som sina egna, med ett egenvärde och med rättigheter.

Vill du på allvar bekämpa klimatförändringarna på ett effektivt sätt och samtidigt undvika att stötta en industri som plågar och dödar djur på löpande band är vego svaret du letar efter! Det är ett smart sätt att lätta både ditt klimat- och djuretiska samvete på samma gång. Att världens beslutsfattare, företag och projekt såsom Klimatträtt inte förstått vidden av detta ännu är mycket oroväckande.

Text: Sandra Lamborn