21 december 2015

Den svenska köttkonsumtionen i siffror

"Den svenska köttkonsumtionen i siffror".
Den 18 december släpptes konsumtionsrapporten för 2014, en kartläggning av svenskarnas konsumtionsmönster som görs vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet varje år. Av intresse för vår del är köttkonsumtionen och hur den har förändrats. Och det finns lite intressant att ta med sig från siffrorna.

För köttkonsumtionen minskar. Typ. Och i alla fall avseende mängden kött som konsumeras per person.

Det var en stor ökning avseende köttkonsumtion i kg/person från 1995 till 2002 och därefter en mer marginell ökning. År 2011 avtog ökningen och vi såg till och med en nedgång - först från år 2011 till 2012 och därefter också från 2013 till 2014 (från 87,9 kg till 87,3 kg per person). Minskningen är dock så marginell att rapportskrivarna i sammanfattningen inte talar om en minskad köttkonsumtion, utan snarare saknar en sådan med tanke på debatten om kött och trots tillgången på mera forskningsresultat om köttets påverkan på miljön, folkhälsan och djurens välfärd. Kanske kan detta förklaras av att inbitna storkonsumenter av kött fortsätter öka sin konsumtion medan mer miljömedvetna konsumenter minskar sin konsumtion?, skriver författarna till rapporten.

Den lilla minskningen i mängden kött per person och år blir inte heller en minskning totalt i och med att befolkningen samtidigt ökar - det svenska hushållen konsumerar nu dryga 800 miljoner kött under ett år, en konsumtionsökning på 75 procent under 25 år. Inte under någon period i modern tid har köttätandet ökat så snabbt som under de senaste decennierna. Och det är männen som är de stora syndarna - svenska män konsumerar 60 procent mer kött än de svenska kvinnorna.

Också noterbart är att om alla i världen åt lika mycket kött som vi svenskar gör så skulle köttproduktionen i världen öka behöva från dryga 300 miljoner ton till 650 miljoner ton – en ohållbar fördubbling alltså. Christel Cederberg, biträdande professor i energi och miljö på Chalmers tekniska högskola och Elin Röös, doktor i teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, föreslår i en fördjupande text till kapitlet om köttkonsumtion en skatt på livsmedel som orsakar stor miljöpåverkan, liksom mer information kring köttets påverkan på miljön och hälsan för att ge acceptans för ”finansiella styrmedel och regleringar hos medborgarna och producenterna”. Vidare skriver de att regler som ”begränsar reklam för kött, portionsstorlekar och placering av snabbmatskedjor är andra tänkbara styrmedel” och ”det behövs också satsningar inom industrin för att få fram attraktiva alternativa livsmedel som kan ersätta köttet i måltiden helt eller delvis”. Avslutningsvis: ”Köttkonsumtionen i Sverige behöver gå från stor och aningslös till liten och välinformerad”.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar