Djurens Rätt jämfört med partierna

"Djurens Rätt jämfört med partierna."

Häromdagen gjorde DN en kartläggning över hur många som följer partierna i sociala medier. Hade Djurens Rätt varit med i jämförelsen hade vi varit i topp i kartläggningen med nästan 240 000 följare i våra sociala medier! Det är fler än vad Kristdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna har - tillsammans.

Bilden ovan är från DN den 23 augusti. Vi har lagt till stapeln till vänster.

Sett till medlemsantal så skulle vi dessutom vara det fjärde största partiet. Om vi nu vore ett parti alltså.

Vi är väldigt glada och stolta över att så många tycker att djurfrågorna är viktiga, stort tack!

Vill göra mer än att följa oss i våra sociala medier så bli gärna månadsgivare i Djurens Rätt: www.bit.ly/blimanadsgivare.

Som månadsgivare stödjer du vårt arbete för djuren via autogiro. Du blir medlem i Djurens Rätt och varje månad dras ett valfritt belopp från ditt konto. Med ditt regelbundna stöd skapar du en trygghet som gör att vi kan arbeta långsiktigt för djuren. Tack på förhand!

Hur många minkomskrivningar kan du hitta?

"Hur många minkomskrivningar kan du hitta?"

Den här insändaren från en minkfarmare kommer att få ett mer korrekt svar senare, men tills dess kanske vi kan roa oss med att titta hur många omskrivningar av andra ord som används för att försöka ge en bild av en minkfarm som något ur en Arla-reklamfilm där allt är frid och fröjd.

Dessa ord hittar jag, kan du hitta fler?

• "välfärdsförbättringarna" - vilket ger bilden av att det redan finns en bra välfärd, som nu har blivit bättre.
• "tredimensionella boendesystem" - vilket väl rent tekniskt är sant, men att något är tredimensionellt betyder ju i sig inte något, mer än att det låter väldigt coolt.
• "gårdsmink" - en klassiker från minkbranschen, där en minkfarm numera är en gård.
• "minkbonde" - och minkfarmaren nu har förvandlats till en minkbonde.
• "minklantbruk" - det går därför också bra att använda ordet minklantbruk istället för minkfarm. Och ordet lantbruk är ju något som ger positiva associationer hos de flesta, till skillnad från vad ordet "farm" ha.
• "djurrättslobby" - pälsbranschens benämning på alla som argumenterar för djurens sak, vilket används för att ordet "lobby" har en negativ klang. På samma sätt skulle organisationen Svensk Mink kunna kallas "pälslobbyn".
• "boendemiljö" - därför att boende låter väldigt trevligt. Som att råttan bor på djurförsöksanläggningen, eller kamelen bor på djurparken.
• "välfungerande" - som bara säger att en verksamhet fungerar bra, inte att den är bra i sig. Det finns säkert en massa verksamheter som är "välfungerande" men som vi inte alls vill veta av.

Visst, djurrättslobb... jag menar djurrättsorganisationer som Djurens Rätt använder säkert också - medvetet eller omedvetet - ord som förstärker ett budskap, det gör nog alla som vill påverka någon. Men sällan har det väl varit så här tydligt.

Vegetariskt utan ideologi?

"Vegetariskt utan ideologi?"

Vet inte om jag nödvändigtvis håller med, men det är åtminstone intressant.

"”Vegetariska rätter blir en naturlig del i den gemensamma matkulturen den dag ’vegetariskt’ inte längre är detsamma som ett ideologiskt ställningstagande.” Så sa Håkan Jönsson i Sydsvenskan för fem år sedan. Är vi på väg dit nu?
– Ja, i viss mån. Rent retoriskt är det fortfarande mycket ideologi i det, men i praktiken är det inte lika annorlunda eller konstigt att äta vegetariskt idag, säger Håkan Jönsson."

Från Nu äter vi grönt som aldrig förr i Sydsvenskan.

Roligt när Joy recenseras

"Roligt när Joy recenseras."  

Melanie Joy, som tidigare varit i Sverige och kommer tillbaka i höst, har nu utkommit på svenska. Det är boken Why We Love Dogs, Eat Pigs, and Wear Cows: An Introduction to Carnism som kommit ut på svenska med titeln Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor: En introduktion till karnismen: Trossystemet som gör att vi kan äta vissa djur men inte andra.

Lång titel det där - men jätteroligt att den nu finns ute på svenska, det behövs! Finns att köpa t.ex. här.

Både Aftonbladet och Svenska Dagbladet har publicerat recensioner av boken som jag har sett:

• Svenska Dagbladet: Så legitimerar vi vår köttkonsumtion
• Aftonbladet: Karnisterna måste också förklara sig

Intervju med Melanie Joy

"Intervju med Melanie Joy."

Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom (C) har intervjuat Melanie Joy (M), professor i sociologi och psykologi vid University of Massachusetts, som är aktuell med boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor, som nu kommit ut på svenska med undertiteln En introduktion till karnismen. Trossystemet som gör att vi kan äta vissa djur men inte andra (Karneval förlag, 2014).

Läs mer om boken i kommande nummer av Tidningen Djurens Rätt och håll utkik efter Melanie Joy i Sverige under hösten... mer information kommer.

C: Din bok har nyligen översatts till svenska. Vilken förändring har du sett sedan boken först kom ut?
M: Sedan min bok först kom ut har jag rest runt och föreläst, först i USA och senare även internationellt. Vad jag har märkt är att medvetenheten ökar. Fler människor vaknar upp till sanningen om djurindustrin. Jag ser en ökande medvetenhet om veganism, fler veganska restauranger finns och bara det att ordet vegan syns mer. Veganrörelsen växer explosionsartat.

Dominerande system som karnism behöver två saker. De behöver förstärka sig själva och de behöver försvaga veganrörelsen. Till exempel genom att inte ta det veganska budskapet på allvar, och genom att skapa en myt om att veganrörelsen inte existerar. Det kan få veganska aktivister att känna förtvivlan. Därför är det viktigt för oss att vara medvetna om att veganrörelsen är på frammarsch.

C: Vad fick dig att skriva den här boken?
M: Jag skrev den mot bakgrund av min egen personliga erfarenhet. När jag slutade äta kött gjorde jag kopplingen. Jag var nyfiken på varför jag inte hade sett kopplingen förut, och varför det var så svårt att få andra människor att se det jag såg. Hur kan rationella, medkännande människor stödja irrationella, grymma handlingar, utan att de ens är medvetna om att de gör det?

C: Du har bedrivit forskning på ämnet. Vad upptäckte du?
M: Jag upptäckte att i stort sett alla hade liknande upplevelser som jag. De hade alla samma motsägelsefulla attityd mot djur som jag hade haft. Människor som äter djur behöver använda starka försvarsmekanismer för att undvika att inte känna empati för djuren.

C: Hur hör karnism ihop med speciesism?
M: Speciesism är ramverket som gör karnism möjlig som ideologi, på samma sätt som till exempel anti-semitism är en ideologi som hör hemma under rasismen. Speciesism är det större problemet, men det är strategiskt bättre för aktivister att fokusera på karnism. När vi pratar om karnism har människor redan en förståelse för karnismens motsats, som är veganism. Att äta djur förstör vår relation till djuren. Så länge som människor fortfarande äter djur är det svårt att prata om speciesism. Livsmedelsindustrin utnyttjar fler djur än någon annan djurindustri och därför är det strategiskt viktigt att fokusera på karnism. Speciesism är ett vidare begrepp.

C: Vilket är det långsiktiga målet med ditt arbete?
M: Vårt mål är att skapa medvetande om karnism. Genom att förstå karnismen kan människor också välja att kliva ur den. Någon som studerar till läkare eller dietist studerar karnistisk vetenskap. Så länge som de inte är medvetna om karnismen kommer de att förstärka den i sin yrkesutövning.

C: Vilka råd har du till djurrättsaktivister? 
M: Karnismens försvarsmekanismer är internaliserade. Människor kommer därför inte att vara öppna för vårt budskap men vi kan använda särskilda strategier för att få människor att öppna upp och kunna ta in budskapet. Du kan använda din egen erfarenhet. När människor frågar mig varför jag är vegan berättar jag att jag växte upp med en hund och åt samtidigt djur. Jag gjorde inte kopplingen. Jag bryr mig om djur, och jag skulle inte vilja bidra till deras lidande. Ändå gjorde jag det. Jag trodde att det var normalt, naturligt och nödvändigt att äta kött men jag insåg sedan att det var myter. Jag brukar dela med mig av mina egna erfarenheter och genom dem förklara hur karnismens försvarsmekanismer fungerar. Jag säger också att jag är vegan i dag, men för en stor del av mitt liv var jag inte det. Att höra din historia gör det lättare för den du pratar med att se världen genom dina ögon.

Hej igen och Peter Sarsgaard

"Hej igen och Peter Sarsgaard"

Har inte gjort det sommarbloggande i år som jag har gjort de senaste åren. Försöka koppla av och koppla bort lite mer än tidigare. En av fördelarna med detta är att jag har samlat på mig en del roliga saker under sommaren som jag tänkte poritionera ut här nu när en intensvis höst för djuren börjar - förstås med fokus på riksdagsvalet i september och att vi ska se till att förbjuda pälsfarmningen en gång för alla!

Först ut - skådishunken Peter Sarsgaard som ger oss en inblick i den vegovänliga filmindustrin i USA. Kul! Och jag tycker faktiskt också det är uppfriskande med någon som säger att det kan vara krångligt att vara vegan. Det är så många som pratar om det i nästan religiösa termer, bra med lite vardagsrealism ibland.

Från intervjun:

"You've been a vegan for a while now. Has it become easier over the years?
Being honest, it's still really hard. On movie sets actually it's not that bad because there are a lot of vegans working in the entertainment industry. On the movie that I just wrapped I was actually wondering what the meat eating actors were doing!"