19 februari 2015

Vem ska rädda mjölkindustrin - och varför?

"Vem ska rädda mjölkindustrin - och varför?"
Just nu talas det om en mjölkkris. Igår hölls ett möte i Rosenbad mellan bland annat näringsföreträdare och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Pressmeddelandet från mötet är av det mest kryptiska slaget och uppenbart skrivet i stor hast, men det ser ut att under mötet ha lämnats en öppning för ändringar av betesrätten för kor. Självklart en besvikelse för Djurens Rätt, läs gärna vårt debattinlägg om att istället utöka beteskravet.


Det står klart att mjölkbranschen vill ha såväl ytterligare statliga bidrag som förenklingar i regelverket. I en debatt i Studio Ett säger LRF:s Palle Borgström att problemet med betesreglerna är att de är skrivna så att de ska vara möjliga att kontrollera, och antyder att det inte behövs några kontroller. Vi ska lita på att företagen vill sina råvarors bästa, och hålla oss på avstånd - det finns ju alltid reklamfilmer och besöksgårdar för den som är nyfiken. Denna vädjan om ohämmat förtroende blir inte så lite kantstött av att beteskontrollerna ofta hittar innekor: här, här och här till exempel.

En avvikande åsikt från mjölkbranschen själv kommer från gårdsmejeriet Wapnös vd. Han menar att mjölkföretagen inte behöver någon särbehandling, utan får klara sig som alla andra företag i en marknadsekonomi. Krisen beror på ett överskott på mjölk och ett importstopp från Ryssland. Det bottnar i att mejeribranschen, däribland Arla, till stora delar utgörs av multinationella företag. Han ”tycker det blir konstigt när mjölkbönderna först byggt upp globala företag och sedan menar att det är kris när världsmarknadspriserna går nedåt”. ”Man kan inte bara vara ägare när det går bra på en global marknad och sedan ange sig som lokala”, säger han.

Ofta tas landskapsvården upp som ett argument för att behålla svensk mjölkproduktion. Den blir det förstås inte mycket med utan bete. Är det landskapsvård politikerna vill ha så kan de förslagsvis betala för just landskapsvård. Det går till exempel utmärkt att låta djur beta utan att stjäla deras mjölk. Vilka argument kvarstår för att rädda denna miljövidriga, djurförtryckande och resursineffektiva näring?

Lena Lindström
Etolog, Djurens Rätt

3 kommentarer:

  1. Hur är det vid utevistelse med kornas möjligheter att söka skydd vid varm och kallt väder? Det framhölls i en radiodebatt att "korna är som vi, de vill inte vara ute när det är dåligt väder. Då går de in." Har de någon möjlighet att söka skydd om de inte vill vara ute under vissa väderförhållanden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym, oavsett djurhållning ska korna naturligtvis ges möjlighet att söka skydd mot både kyla och värme, antingen genom byggda skydd eller genom att mark där det finns naturlig skugga.

      Men det viktiga här är förstås inte att hindra korna från att vara inne utan att hindra de som vill stoppa dem från att gå ut.

      Radera
  2. Dagens lagstiftning kräver inget väderskydd sommaren, bara på vintern. Det är något Djurens Rätt arbetar för att ändra på. Självklart ska alla djur ha tillgång till skugga och regnskydd i hagen, året om. Men det finns en anledning till att mjölkkor är extra känsliga för värme: att de har avlats för en så stor mjölkproduktion, och därmed ett så stort foderintag, att de har mycket lättare att bli överhettade än kor som inte producerar så mycket mjölk.

    SvaraRadera