The Secret Reason We Eat Meat

"The Secret Reason We Eat Meat."

En väldigt pedagogisk, enkel och tydlig film om varför vi äter kött (och varför vi inte borde göra det) med Sverigebekantingen Melanie Joy. Värd att spridas och delas!

Roligt när Joy recenseras

"Roligt när Joy recenseras."  

Melanie Joy, som tidigare varit i Sverige och kommer tillbaka i höst, har nu utkommit på svenska. Det är boken Why We Love Dogs, Eat Pigs, and Wear Cows: An Introduction to Carnism som kommit ut på svenska med titeln Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor: En introduktion till karnismen: Trossystemet som gör att vi kan äta vissa djur men inte andra.

Lång titel det där - men jätteroligt att den nu finns ute på svenska, det behövs! Finns att köpa t.ex. här.

Både Aftonbladet och Svenska Dagbladet har publicerat recensioner av boken som jag har sett:

• Svenska Dagbladet: Så legitimerar vi vår köttkonsumtion
• Aftonbladet: Karnisterna måste också förklara sig

Intervju med Melanie Joy

"Intervju med Melanie Joy."

Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom (C) har intervjuat Melanie Joy (M), professor i sociologi och psykologi vid University of Massachusetts, som är aktuell med boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor, som nu kommit ut på svenska med undertiteln En introduktion till karnismen. Trossystemet som gör att vi kan äta vissa djur men inte andra (Karneval förlag, 2014).

Läs mer om boken i kommande nummer av Tidningen Djurens Rätt och håll utkik efter Melanie Joy i Sverige under hösten... mer information kommer.

C: Din bok har nyligen översatts till svenska. Vilken förändring har du sett sedan boken först kom ut?
M: Sedan min bok först kom ut har jag rest runt och föreläst, först i USA och senare även internationellt. Vad jag har märkt är att medvetenheten ökar. Fler människor vaknar upp till sanningen om djurindustrin. Jag ser en ökande medvetenhet om veganism, fler veganska restauranger finns och bara det att ordet vegan syns mer. Veganrörelsen växer explosionsartat.

Dominerande system som karnism behöver två saker. De behöver förstärka sig själva och de behöver försvaga veganrörelsen. Till exempel genom att inte ta det veganska budskapet på allvar, och genom att skapa en myt om att veganrörelsen inte existerar. Det kan få veganska aktivister att känna förtvivlan. Därför är det viktigt för oss att vara medvetna om att veganrörelsen är på frammarsch.

C: Vad fick dig att skriva den här boken?
M: Jag skrev den mot bakgrund av min egen personliga erfarenhet. När jag slutade äta kött gjorde jag kopplingen. Jag var nyfiken på varför jag inte hade sett kopplingen förut, och varför det var så svårt att få andra människor att se det jag såg. Hur kan rationella, medkännande människor stödja irrationella, grymma handlingar, utan att de ens är medvetna om att de gör det?

C: Du har bedrivit forskning på ämnet. Vad upptäckte du?
M: Jag upptäckte att i stort sett alla hade liknande upplevelser som jag. De hade alla samma motsägelsefulla attityd mot djur som jag hade haft. Människor som äter djur behöver använda starka försvarsmekanismer för att undvika att inte känna empati för djuren.

C: Hur hör karnism ihop med speciesism?
M: Speciesism är ramverket som gör karnism möjlig som ideologi, på samma sätt som till exempel anti-semitism är en ideologi som hör hemma under rasismen. Speciesism är det större problemet, men det är strategiskt bättre för aktivister att fokusera på karnism. När vi pratar om karnism har människor redan en förståelse för karnismens motsats, som är veganism. Att äta djur förstör vår relation till djuren. Så länge som människor fortfarande äter djur är det svårt att prata om speciesism. Livsmedelsindustrin utnyttjar fler djur än någon annan djurindustri och därför är det strategiskt viktigt att fokusera på karnism. Speciesism är ett vidare begrepp.

C: Vilket är det långsiktiga målet med ditt arbete?
M: Vårt mål är att skapa medvetande om karnism. Genom att förstå karnismen kan människor också välja att kliva ur den. Någon som studerar till läkare eller dietist studerar karnistisk vetenskap. Så länge som de inte är medvetna om karnismen kommer de att förstärka den i sin yrkesutövning.

C: Vilka råd har du till djurrättsaktivister? 
M: Karnismens försvarsmekanismer är internaliserade. Människor kommer därför inte att vara öppna för vårt budskap men vi kan använda särskilda strategier för att få människor att öppna upp och kunna ta in budskapet. Du kan använda din egen erfarenhet. När människor frågar mig varför jag är vegan berättar jag att jag växte upp med en hund och åt samtidigt djur. Jag gjorde inte kopplingen. Jag bryr mig om djur, och jag skulle inte vilja bidra till deras lidande. Ändå gjorde jag det. Jag trodde att det var normalt, naturligt och nödvändigt att äta kött men jag insåg sedan att det var myter. Jag brukar dela med mig av mina egna erfarenheter och genom dem förklara hur karnismens försvarsmekanismer fungerar. Jag säger också att jag är vegan i dag, men för en stor del av mitt liv var jag inte det. Att höra din historia gör det lättare för den du pratar med att se världen genom dina ögon.

Dagens två ord: carnism och rapsgris

"Dagens två ord: carnism och rapsgris."

När Melanie Joy var i Stockholm tidigare i år nämnde hon att en det pågick arbete med att skapa en ny sida om carnism (vad "carnism" är förklarar hon i filmen nedan). Och nu verkar sidan vara klar - surfa in på http://www.carnism.com. Spännande!



Lika spännande är det inte att Scan i dagarna lanserat sin rapsgris. Tanken med namnet är förstås att skapa en känsla hos konsumenten som inte överrensstämmer med verkligheten. En Bregott-bild av en nöjd gris som strövar runt i ett gult svenskt fält fullt med raps. Men nej, inte helt korrekt.

Vad det handlar är att man tillsätter raps till grisens foder, för att förändra smaken på det kött som återstår när rapsgrisen inte längre finns kvar bland oss. Men grisen äter inte rapsmjöl istället för importerad soja. Och det är ingen skillnad i djurhållningen. För att citera Matens pris på Facebook:

"[rapsgrisarna] trängs alltså fortfarande inomhus på betonggolv med (om de har tur) några nävar halm och äter ofta soja som är odlad i Brasilien med hjälp av bekämpningsmedel som är förbjudna i Europa för att de är på tok för farliga för våra arbetare och vår natur".

Med andra ord - det är precis lika fel att äta en rapsgris idag som det var att äta vilken annan gris som helst, igår och imorgon.