EU-valet Revisited

"EU-valet Revisited."

Så, dags för den slutgiltiga sammanfattning av EU-valet - ur djurens perspektiv. Vi har tidigare konstaterat att djurpartier i Nederländerna och Tyskland tog mandat i EU-parlamentet, de första partierna med djuren som största/enda fråga som tar en plats i EU:s folkvalda församling.

Det svenska Djurens parti lockade i jämförelse 8 773 röster (eller 0,24 procent) vilket jag skulle gissa att de är rätt så nöjda med. Djurens Rätt fick totalt 60 röster, vilket vi också är rätt så nöjda med (även om vi förstås inte uppmanar någon att rösta på en organisation i EU-valet, egentligen).

När det gäller de svenska politiker som kommer att ta plats i EU-parlamentet så hade hälften av de kommande parlamentarikerna (10 av 20) inför valet skrivit under vårt valmanifest för djuren. 50 procent av de svenska kandidaterna som garanterar att de kommer jobba för de mest grundläggande kraven för djuren inom EU - en väldigt glädjande siffra tycker jag.

Uppdatering: De 10 EU-parlamentariker som skrev på för Sverige var för övrigt flest i Europa. Inget annat land hade lika många. Bra gjort av mina kollegor som pratat med dem!

De tio är Fredrik Federley (C), Marita Ulvskog (S), Olle Ludvigsson (S), Jens Nilsson (S), Anna Hedh (S), Malin Björk (V), Isabella Lövin (MP), Peter Eriksson (MP), Bodil Ceballos (MP) och Soraya Post (F!).

Från övriga länder ser det lite olika ut. Men i den sammanställning som Eurogroup For Animals har gjort går det att se att det finns någon parlamentariker från varje land - undantaget Italien och Ungern - som har skrivit under valmanifestet för djuren. Vi får hoppas att detta omsätts i ett fler djurvänliga beslut inom EU!

Grisen hade en huvudroll i EU-valet. På gott och ont.

I valrörelsen inför EU-valet så var det både slående och uppmuntrande att djuren i allmänhet och grisar i synnerhet (eller ok, i princip bara grisar, mest främst danska sådana) faktiskt fick en plats tycker jag. "Djurrätten" var en av sex frågor som avgjorde EU-valet skrev Aftonbladet i en ledare, Eva Franchell i samma tidning skrev att "nu handlar det mesta om grisar" och Lena Mellin att "danska grisar gör EU-valet begripligt och i den TV-sända slutdebatten så var djurfrågan först på dagordningen.

När det kommer till kandidaterna så var Marit Paulsen (FP) glad över att djurfrågorna blivit en valfråga och Fredrik Federley (C) sa att han kommer att driva djurfrågorna i EU. Allianskollegan Ebba Busch Tor (KD) pratade även hon om grisar under valrörelsen, medan tidigare nämnda Marit Paulsen rök ihop med Jytte Guteland (S) i Aftonbladet om djurskyddet i EU.

Centerpartiet var det Alliansparti som drev djurfrågan hårdast i EU-valet, bland annat med sin hashtag #Grislöftet - men medan allt detta pågick passade partiets andranamn, Kristina Yngwe, istället på att besöka en minkfarm...

För de rödgröna var det Vänsterpartiet som lyfte frågan ett steg längre och ville befria EU från köttkomplexet varför inte se Miljöpartiets framgång i valet som ett tecken på att deras tradition att lyfta djurfrågor betalade sig? Djurens parti lyfte från ännu ett steg och menade att EU-kandidaternas köttnationalism skadar djuren.

"De senaste veckorna har djurskyddet seglat upp som en av de hetaste frågorna. Kandidater från både höger och vänster tävlar nu för att stärka skyddet för grisarna i hopp om att vinna väljarnas röster" skrev Dagens Industri - och naturligtvis blev det en form av tävling, som politik på ett sätt alltid är. Och som min kollega Lena Lindström konstaterade var det egentligen en debatt där alla höll med varandra - det var inte precis ett ifrågasättande av hur vi använder djur som diskuterades.

Detta kan man tycka är dåligt. Men jag tycker vi ska ta det för vad det är, och både se det som - och göra det till något - bra. Det skapar förutsättningar för att djurrättsfrågorna lyfts vidare; för organisationer som Djurens Rätt är det enklare att lyfta från om djurs rättigheter om djurens situation redan är uppe på agendan, och det är enklare för alla att skapa debatt på insändarsidor, i sociala medier och på andra platser. Det är bra.

Det skapar en bra utgångspunkt för att djurfrågorna (och djurrättsfrågorna!) ska få en plats i debatten inför det kommande riksdagsvalet. Det är också bra. Och inte minst så märker politikerna att det finns uppmärksamhet att få och väljare att hämta för den som engagerar sig i dessa frågor.

Inget av detta är dåligt, även om det såklart går att banka pannan blodig mot bordet när debatten ibland handlar om ett icke-ifrågasättande av svenska förhållanden (i relation till danska), och ett mer övergripande ifrågasättande av vår relation till andra djur. Men ämnet finns under 2014 på dagordningen, och kommer att vara där fram till riksdagsvalet i september. Nu är det upp till upp till oss - djurrättsrörelsen - vad vi använder möjligheten till.

Djurens Rätt i Aftonbladet Debatt

"Djurens Rätt i Aftonbladet Debatt."

Idag skriver Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom på Aftonbladet Debatt med anledningen av "hästskandalen":

"Djur som ska till slakt får enligt svensk lag inte transporteras mer än åtta timmar. Så fort svenska gränsen passerats gäller istället EU:s bestämmelser. Då får hästar som ska till slakt transporteras 24 timmar i sträck, med utfodring och vattning var åttonde timme. Efter en paus på 24 timmar får transporten återupptas. Detta får upprepas hur många gånger som helst. Liknande regler gäller för övriga djurslag.



[...]

Skandalen kring hästköttet sätter fingret på hur djur säljs som varor och fraktas kors och tvärs över Europa i jakt på det bästa slaktpriset. Hur länge och varifrån hästarna som slaktades i Rumänen transporterats får vi kanske aldrig veta. De plågsamma djurtransporterna i EU måste få ett slut.
"

Hela debattartikeln läser du här.

Och när jag ändå är igång och tipsar om debattartiklar så tycker jag att denna i Sydsvenskan är väldigt läsvärd: Jämlikheten mellan olika djurarter måste öka.

Årsmöte med Eurogroup for Animals

"Följ med till Bryssel och årsmöte med Eurogroup for Animals."

Cecilia Mille på Eurogroup for Animals årsmöte.

Under två dagar i juni arrangerade Eurogroup for Animals sitt årsmöte i Bryssel, följt av en djurskyddskonferens. Representanter från flertalet av de drygt 40 medlemsorganisationerna fanns på plats i för att delta. Djurens Rätts Cecilia Mille, ansvarig för internationella frågor, var på plats och berättar.

Eurogroup for Animals är en paraplyorganisation med främsta syfte att samordna medlemsorganisationernas EU-arbete, med fokus på lobbying gentemot EU. Eurogroup är djurskyddets främsta lobbygrupp i EU, med kontor på gångavstånd från EU-institutionerna, och med medlemsorganisationer i varje EU-medlemsland. Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige är Sveriges två medlemsorganisationer i Eurogroup for Animals.

Mötet började med att två nya medlemsorganisationer godkändes och välkomnades: World Horse Welfare och Cats Protection. Vi fick information om att organisationen Sea First tyvärr har avslutat sitt medlemskap eftersom de inte fick ut så mycket av det, då Eurogroup åtminstone inte hittills har jobbat med frågor som rör fiskar. Men bra att veta, då deras avslutade medlemskap innebär att Djurens Rätt behöver hålla lite extra koll på detta område nu.

Eurogroups verkställande chef Sonja Van Tichelen har sagt upp sig och slutar på Eurogroup i september. Styrelsen har beslutat att göra en strategisk översyn av arbetet i samband med att hon slutar och man ska tillsätta en ny chef. 

En av de viktigaste frågorna som behandlas just nu gäller EU:s djurskyddsstrategi för de kommande fyra åren (läs det vi sammanfattat om ämnet tidigare). Eurogroup har uttryckt missnöje med resultatet, och har samarbetat med danska regeringsrepresentanter eftersom Danmark för närvarande håller i ordförandeskapet för EU. I dagarna samlade ordförandeskapet samtliga ministrar inom området, och deras budskap var att de var besvikna över resultatet och att de anser att det krävs betydligt högre ambitioner i djurskyddsarbetet.

Under förmiddagen gjordes en genomgång av de hetaste ämnena just nu, och här följer en kort sammanfattning:

Djurförsök

Djurförsök med syfte att testa säkerheten i typer av mat och foder är vanliga, i synnerhet om det rör sig om GMO-mat; då är djurförsök obligatoriska. Eurogroup arbetar för att få alternativ att användas i högre utsträckning.

Musseltoxiner: inom detta område är det obligatoriskt att använda alternativ till djurförsök från 1 jan 2014, men eftersom alternativen redan finns på plats försöker Eurogroup att få medlemsländerna att agera tidigare.

Kemikalietestning: Det pågår en utvärdering av kemikalielagstiftningen REACH och en översyn av EU:s strategi för hormonstörande ämnen.

Försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter: Eurogroup arbetar med ett heltäckande förbud som målsättning.

Exotiska sällskapdjur: Eurogroup försöker begränsa handel, hållande och försäljning av exotiska sällskapsdjur.

Livsmedelsindustrin

Djurtransporter: Lobbying pågår gentemot EU-parlamentet och Rådet. Kommissionen fortsätter trycka på att de vill fokusera på bättre implementering och efterlevnad. Mer om det senare.

Sällskapsdjur

Eurogroup har nyligen anställt en person som arbetar med ”sällskapsdjur”, med fokus på hundar och katter. (Exotiska djur täcks in sedan tidigare av en person som arbetar med frågor som rör vilda djur.) Arbetet ligger i startgroparna fortfarande, och än så länge har ett råd bestående av externa experter med olika erfarenheter tillsatts. Lite längre fram kommer en arbetsgrupp bestående av medlemmar bildas, och denna grupp ska arbeta med att ta fram Eurogroups strategi inom området. Ambitionen är att försöka få EU att ta ett större ansvar för frågor som rör sällskapsdjur, i första skedet genom en kommissionsrapport som Eurogroup kommer att bidra till.

Här följde omval av två ledamöter till Eurogroups styrelse: Michel Vandenbosch från GAIA och Kati Pulli från Animalia.

På eftermiddagen efter årsmötet vidtog en djurskyddskonferens med inbjudna talare och gäster. Först ut som talare var Ladislag Miko, chef för EU-kommissionens avdelning för hälsa och konsumentpolitik. Han inledde direkt med att tala om att kommissionen hör kraven på strängare lagstiftning på transportområdet, men att deras bedömning är att de kan komma längre genom att arbeta för bättre efterlevnad av nuvarande regler (en bakgrund hittar du här). Det märktes tydligt att kommissionen är hårt ansatt av både organisationer och allmänhet i frågan och Miko var noga med att lyfta fram att de har stöd av många av medlemsländerna för sin ståndpunkt.

Miko berättade att de även håller på att undersöka hur medlemsländerna arbetar med genomförandet av de nya EU-reglerna gällande slakt. Till årsskiftet träder ett förbud mot att hålla dräktiga grisar i trångaensamboxar i kraft. Hållningsformen är redan förbjuden i Sverige, men endast knappt hälften av medlemsländerna har angett att de kommer att klara förbudet fullt ut till årsskiftet. Här har kommissionen en strikt hållning enligt Miko, och planerar för åtgärder att vidta mot dem som inte genomför förbudet i tid.

Under frågestunden fick kommissionen ta emot svidande kritik från publiken för att man inte lyssnar på de drygt en miljon medborgare som skrivit under 8hours. Miko hävdade att de behöver mer bevis på att djur lider under transport. Senare på kvällen berättade en representant för den spanska organisationen ANDA, som arbetar med att inspektera transporter, att han rapporterat samma fordon med samma fel tre gånger till kommissionen, och att chauffören berättade för honom att han var den enda som brydde sig om att han inte följde reglerna.

Miko sa också att det saknas tillräckligt med statistik för djurtransporter inom länderna i Europa, medan det finns mycket data över trafiken mellan länder. Han sa att det är mest problem med får och hästar – vilket väcker frågan om det finns ett samband mellan detta och vilka transportfordon som inspekteras – vi vet sedan tidigare att inspektion av hästtransporter är mycket vanligare än för andra djurslag. Grisar och kor var det inte så mycket problem med enligt Miko, som inte ens nämnde kycklingarna. Undertecknad kände lite extra pepp och stolthet över Djurens Rätts nya kampanj som sätter fokus på de ofta bortglömda kycklingarna, som vi vet är de värst drabbade av skador och dödlighet under transport.

Efter en intensiv diskussion med Miko – som inte stannade på fika som utlovat (men det skulle nog inte jag heller ha gjort) – gick programmet vidare till en lättsammare punkt: utdelandet av Eurogroups pris för lovvärda insatser inom djurskyddsområdet. Mottagare av årets pris var David Wilkins, tidigare verkställande chef för Eurogroup. Hans budskap till oss alla var att minnas att vetenskapen står på vår sida, och att vi ska ta vara på möjligheten att lägga fram vetenskapliga bevis för vad vi vill uppnå.

Onsdagens mest givande pass handlade enligt Djurens Rätts representant om djurskyddsproblemen kopplade till viss hundavel. Inbjuden talare var Jemima Harrison, som producerade den sevärda och upprörande BBC-dokumentären ”Pedigree Dogs Exposed” 2008, och en uppföljare nu i år. Jag passade på att fråga om Harrisons syn på den svenska djurskyddslagsutredningens förslag att lägga mycket av ansvaret för att åtgärda problemet läggs på domare för hundutställningar, och hon instämde i Djurens Rätts oro och berättade om sina erfarenheter av domare som själva bedriver extrem avel.

Ett spännande möte i Bryssel är till ända. Undertecknad smiter undan från trängseln av tjusiga lobbyister på flygplatsen för att trycka ut det sista ur tartextuben på lite berest bröd och skopa i sig sin soja-chokladpudding – allt för att kunna ta sig genom säkerhetskontrollen utan ståhej. Snart dags att sova på planet.

Text: Cecilia Mille

Försöksdjurens dag 2012

"Djurens Rätt om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter. Djurrättsalliansen om djurförsök på apor."

Den 24 april är Försöksdjurens dag. Djurens Rätt använder dagen till att lyfta frågan om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i EU. Det totala förbudet är hotat, och du kan göra skillnad!

Djurrättsalliansen använder dagen till att lyfta frågan om djurförsök på apor, bl.a. genom en debattartikel på SvD:s Brännpunkt:

"Sedan 2003 är djurförsök på människoapor (schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor, orangutanger) och nio arter av gibbonapor förbjudna i Sverige, men vad det gäller övriga apor – bland dem makaker – så får de ännu utnyttjas i försök. Vi – och en majoritet av svenska folket – anser att det är dags att sätta ned foten nu och en gång för alla få ett stopp för alla försök på apor i Sverige."

Missa inte heller deras demonstration kommande lördag. 

What's up Sweden?

"Världens snurrar uppenbarligen inte runt Strasbourg (även om det kan kännas så när man är där)."

Det har varit tyst här ett par dagar - vilket beror på att undertecknad varit på resa till Strasbourg under tre dagar - resultatet av resan finns här. Sammanfattningsvis: en enormt givande resa. Inte bara för att vi uppnådde vårt mål, utan också för att det är ett fint tillfälle att lära känna andra aktiva i Djurens Rätt på ett sätt som annars är svårt att göra, ett tillfälle att utöva en annan sorts djurrättsaktivism än det som är vardag för de flesta av oss och inte minst erfarenheten det innebär att visats på en plats där väldigt många viktiga beslut tas.

För egen del gjorde jag väldigt lite av det viktigaste jobbet - det var det Moa, Camilla, Henrik, Martin, Joakim, Christina, Cecilia, Martin (ja, två), Camilla (ja, två), Moa (ja, två här också) och Hannah som gjorde. Jag är dödligt imponerad av deras energi, vågighet (ett bra ord för att vara modig) och engagemang. Fantastiskt!

Men världen snurrar ju inte runt Strasbourg (även om det kan kännas så när man är där). Lite annat som hänt sedan dess:

• Amerikanska forskare har kommit på att rött kött innebär en signifikant ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Vilket fått Livsmedelsverket att funderar på nya kostråd.
• Låter farligt det där med rött kött. Bättre äta nötter eller en hallon-lakritsboll! Vegetarianer är ju dessutom både lugnare och gladare!
• En som riskerar att drabbas av signifikant ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar och cancer är Vänsterpartiets nya partiledare Jonas Sjöstedt. Han moraltestas nämligen i P3:s Christer och säger där att djur och människor inte har samma värda eller samma medvetande, och därför är det inte fel att döda och äta djur. Han tycker dock att de ska behandlas väl och att vi ska minska vår köttkonsumtionen (vem tycker inte det nuförtiden?), men säger också att detta inte är en fråga han har "funderat på så mycket".
• Djurens Rätt har fått konkurrens - LRF kämpar nu också för djurens rätt. Deras debattartikel är en reaktion på en annan från Kristina Forslund, som menar att "Lex Lindgren" nu försvinner, och att det är fritt fram att fippla (Astrid Lindgrens uttryck) med djurskyddslagen.
• Från SvD: Ny rapporter om vanvård i mardrömsdjurparken (härligt att se att stora tidningar som Svenska Dagbladet kan stava fel även de).
• I tidningen Naturvetaren debatteras minkfarmer mellan Johan Dalén, vd på Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund och Johan Beck-Friis, Veterinär och informationschef på Sveriges Veterinärförbund. Den ena tycker att minkar bör sitta i burar, den andra tycker inte det. Gissa vem som är vem?
• Apropå SvD från ovan så reder de här ut varför vi "oreflekterat äter vissa djur men säger nej tack till kött från dem vi uppfattar som små och gulliga". 
• Rick Santorum, en av republikanernas presidentkandidater - kan han vara en djurrättsaktivist i smyg? En del jordbruks- och jaktgrupper i USA är i alla fall rädda för det. Gissningsvis har de inte så jättemycket att oroa sig för. Tyvärr.
• Lite osäker på om det här från SR:s Tankesmedjan är roligt eller inte. Lutar åt inte. Men det är kanske mig det är fel på...
• För den som tycker det är med djurrättsideologi/arbetsmetoder är intressant, så tycker jag att det här är en intressant diskussion. Men det är kanske mig det är fel på...
• God helg!

EU-besök på Djurens Rätts kansli

Häromdagen hade Djurens Rätt besök av Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson. Här fångad på bild tillsammans med Djurens Rätts Cecilia Mille.

Besök från Europeiska Ungdomsparlamentet

Foto: Cecilia Mille

Under gårdagen gästades Djurens Rätt av representanter från Europeiska Ungdomsparlamentet, som presenterade ett tänkbart framtida samarbetsprojekt. Kul tycker vi!

Matens pris - boken som matindustrin inte vill att du ska läsa

Det är lätt att drabbas av en smärre depression efter att ha läst "Matens pris – Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa" av Malin Olofsson och Daniel Öhman (Reporto förlag, 2011). Det vi äter, djur som vegetabilier, tas fram av producenter som går över lik (bokstavligt talat) för att få bättre ekonomi i sin verksamhet (eller som den danska grisfarmaren uttrycker det: "Det är en fabrik. Ni ska inte tro att jag har 1 700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem".)

Och ansvaret för att rätta till allt som felas läggs på konsumenterna - som förvisso inte visar särskilt storts intresse för att göra det, men samtidigt manipuleras av reklam, av produkter som inte är vad de sägs vara och som inspirationskälla i livet har personer som EU:s kommissionär för klimatfrågor som inte kan svara på om det vore förnuftigt att äta mindre kött för klimatets skull.

Det ligger nära tillhands att jämföra "Matens pris" med "Monsterbiff till middag?" av Ylva och Torbjörn Esping, en bok som kom i mars 2010 (och som vi recenserade här). Men där "Monsterbiff till middag?" har lite mer fokus på djur och på svenska förhållanden så reser Malin Olofsson och Daniel Öhman runt i världen á la Jason Bourne och tittar på produktion av både djur- och vegetabilisk mat. De skriver också om spelet kring matproduktionen på ett annat sätt än vad Espings gör. Så för den som enbart läser "Matens pris" med ett djurrättsligt intresse så kan den tyckas vara mindre intressant än "Monsterbiff till middag?". Å andra sidan berör all mat som produceras oss alla, människor och djur, även om vi ”bara” pratar holländska paprikor. Och det blir skrämmande tydligt att maten vi äter är storpolitik år 2011.

"Tur man inte äter fisk", tänkte jag efter kapitlet "Vietnamns värsting". "Tur man inte äter kött heller" tänkte jag efter "Köttfesten". "Tur att jag räknar kyckling som kött" tänkte jag efter kapitlet "Kycklingbluffen" (som bl.a. tar upp kycklingens påstådda klimatvänlighet). Kapitlet om Danmark och grisarna ger en intressant inblick i de avslöjanden om den danska grisindustrin - som kom för ett par år sedan i SR Ekot - och den enormt cyniska avelsindustrin beskrivs med utgångspunkt från den ack så välkända Bregottfabriken.

Som med "Monsterbiff till middag?" finns det inte mycket att ifrågasätta av verklighetsbeskrivningen i "Matens pris", och jag hoppas alla tar sitt ansvar och skaffar sig kunskap om det riktiga priset för maten de äter. Däremot går det att diskutera slutsatserna. Avseende köttet vi äter gillar jag att Olofsson och Öhman lyfter ansvaret från konsumenten till politikern, som jag tycker ofta kommer alldeles för lätt undan (läs t.ex. sidorna 212-213, upprörande är bara förnamnet), och det är intressant att de kommer in på en diskussion kring en köttskatt. Deras slutsats att vi bör äta mindre kött, helst inget från djurindustrier men gärna från djur som levt i det vilda, brukar vara den som de flesta landar i.

I slutet av boken finns både tips till dig när du står i affären, och rekommenderade recept. Som vanligt kan jag inte riktigt förstå hur någon orkar följa alla dessa tips och rekommendationer, att hela tiden fråga efter köttets ursprung, hålla koll på vad den ena märkningen innebär för djurvälfärden vilket inte den andra märkningen gör och veta vilken fisk som är rödlistad (och vilken fisk som plockats bort från rödlistan som resultat av ett lands protester mot att den fanns där från första början). Det är ju så mycket lättare att bara säga nej. Nej till det dumma, ja till det som är bra. Krångligare än så behöver det inte vara.

PS1. Servera – ett företag att inte gilla.

PS2. Djurens Rätts nämns tre gånger i boken.

PS3. Det finns ett skrivfel i boken som jag satt och funderade jättelänge på vad det betydde.

A beautiful mind - och då menar vi bläckfiskar, inte Russel Crowe

Tidskriften New Scientist har i sitt senaste nummer en fascinerande artikel om bläckfiskar. Om vi skulle göra en lista på djur utifrån hur dumma vi anser dem vara skulle bläckfisken säkert kommer bra långt ner på listan. Men artiklen handlar istället om detta djur intelligens och förmåga till medvetande.

"Between them, cephalopods, which also include squids, cuttlefish and nautiluses, can navigate a maze, use tools, mimic other species, learn from each other and solve complex problems. If the latest analyses are to be believed, these skills might show a rudimentary form of consciousness. [… S]ome of their more impressive tricks are shared with only the cleverest vertebrates, such as chimps, dolphins and crows."

Fascinerande läsning om djur som som vi har lättast att neka inkludering i vår omsorgscirkel, just på grund av "illusionen av dumhet".

Som av en händelse berörs bläckfiskar av ett EU-direktiv om skydd av djur i vetenskapliga försök. Detta nya direktiv ska implementeras i medlemsländerna lagstiftning senaste i januari 2013 och innehåller ett annat skydd för bläckfiskar än vad som finns idag.

New Scientist igen:

"Although a handful of countries protect them, a recent European Directive is the first blanket law to offer them the same protection as the lab rat. This is an important first step, but many more are necessary. […] Cephalopods may not be as emotionally appealing as our closer relatives, but their intelligence shows that we need to take protection of their beautiful minds more seriously."

PS. När jag letade efter en bild till detta blogginlägg så sökte jag på ordet "bläckfisk" hos en bildbyrå vi använder. Av 210 bilder var ungefär 190 av dem bilder på en bläckfisk som en del i en maträtt - en massa bilder på sushi, bilder på något som liknade lökringar och på någon wok, som jag antar innehöll delar av en bläckfiskar. Några av bilder var på en bläckfisk som låg på däcket till en fiskebåt och antagligen på väg att bli någon av tidigare nämnda maträtter. Ungefär tio var tecknade bilder på en bläckfisk som höll i en flagga eller gjorde något annat o-bläckfiskigt. Och så fanns det tre bilder på en riktig levande bläckfisk. Tre av 210. Vilket känns som ett bra exempel på just det jag skrivit om ovan.

"Life is good on our fur farm"

"Vi tolererar inte smutskastning och framställning som bygger på missvisande och osanna uppgifter som producerats för att skada vår näring. De bilder som cirkulerat i media är inte representativa."
Jörgens Martinsson, VD, Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund i SvD den 3 september 2010

I senaste numret av Europaparlamentets egen tidning The Parliament Magazine har den europeiska pälsdjursuppfödarorganisationen EFBA en annons för sitt nya projekt "WelFur", en slags djurskyddscertifiering av pälsfarmer. Pälsbranschens slogan för WelFur-projektet är "Our future, our reputation" (Vår framtid, vårt rykte). Och det säger egentligen allt. De inser hur mörk framtiden ser ut för dem, och att pälsfarmning är ett fult ord som de flesta förknippar med djurplågeri. I ett sista desperat försök att rädda sitt skamfilade rykte satsar de på pratande minkar som älskar sin farmare och inte kan önska sig mer av livet än att födas upp i burar och dödas för sin päls.

Om Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund är intresserade av att rädda sitt rykte och på allvar bryr sig om "missvisande och osanna uppgifter" föreslår Djurens Rätt att de lämnar EFBA omedelbart. För mer pinsamt än så här blir det inte.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

Fem talare - en manifestation mot djurtransporter

Manifestation för kortare djurtransporter på Sergels torg den 16 april

Medverkar gör politiker från regeringen, riksdagen och EU-parlamentet samt komikern och programledaren Klara Zimmergren.

Varje dag transporteras miljontals djur genom Europa. Det är tillåtet att transportera de flesta vuxna djur i 28 timmar med en enda kort rast. Här i Sverige får djurens sista resa – den till slakteriet – vara 8 timmar lång. Men för de djur som skickas utomlands för slakt kan resan bli betydligt längre.

Vad gör våra politiker åt detta, och vad kan du göra? Djurens Rätt håller i en manifesation den 16 april på Sergels Torg i Stockholm kl 13-15.

Inte längre än 8 timmar! Djurens Rätt kräver nya och förbättrade djurtransportregler i EU, med bättre kontroller och en övre gräns på 8 timmars transporttid.

Program

13.00 Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

13.15 Carl Schlyter (MP), EU- parlamentariker.

13.30 Jens Holm (V), riksdagsledamot.

13.45 Birgitta Ohlsson (FP), EU-minister.

13.50 Klara Zimmergren, programledare och komiker.

14.00 Marietta de Pourbaix-Lundin (M), riksdagsledamot.

14.15 Avslutningsord av Camilla Björkbom.

Välkomna!

Päls som miljövänlig naturprodukt. Inte.

I Belgien har en annons från The European Fur Breeders Association (EFBA), där de hävdade att päls är miljövänligt, blivit klassificerad som vilseledande marknadsföring. Annonsen i fråga publicerades i tidningen Parliament Magazine, en tidning om EU:s institutioner i Bryssel.

I sin utsago skriver det belgiska marknadsrådet - Jury d'Ethique Publicitaire - att päls har en negativ påverkan på miljön och att annonser därför strider mot EU:s regler rörande saklig marknadsföring. Mer info finns på den belgiska organisationen GAIA:s hemsida.

Ett intressant PS på allt detta är att European Fur Breeders Association i ett brev till GAIA ber organisationen ta bort pressmeddelandet om den felaktiga annonsering från sin hemsida, utifrån att pressmeddelandet skadar bilder av EFBA. Pressmeddelandet ligger fortfarande kvar…

Citat från riksdagen

"Såvitt jag vet har ditt departement skickat ut frågor till berörda parter om djurtestförbudet. Men ni har inte skickat ut frågorna till dem som företräder djuren. Forska Utan Djurförsök och Djurens Rätt har inte fått de frågorna".

Jens Holm (v) frågar ut socialminister Göran Hägglund om förslagen att skjuta på EU:s djurtestförbud av kosmetika. Lånat från Forska Utan Djurförsök på Facebook.

EU-kommissionen öppnar upp för stöd för lagring av griskött

EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos har i veckan meddelat att EU-kommissionen kommer att sätta in stöd till "privat lagring" för griskött.

"Privat lagring" är ett sätt att kunna producera ett överskott utan att marknaden blir övermättad -  producenterna eller andra företag inom branschen får pengar för att hålla på sina varor. Huvudsyftet med denna stödform är att stabilisera marknaden för en viss vara i EU när priserna är låga.

EU:s jordbruksbudget avsätter varje år stora belopp för olika typer av stödåtgärder och subventioner. De omdebatterade "smörbergen" (EU-kommissionens stödköp av smör och andra mejeriprodukter) är kanske det mest välkända exemplet. På Jordbruksverkets hemsida finns information om privat lagring och andra marknadsstöd.

Animaliska produkter ligger bra till när det är fråga om stöd och subventioner. Och som vegan kan man reta sig ganska rejält på att havre- och sojamjölk är flera gånger dyrare än den vätska som tas från en ko - som har matats med foder baserat på bland annat havre och soja…

Cecilia Mille
Internationellt ansvarig på Djurens Rätt

Ny Europakampanj ska stoppa kosmetikatester på djur

EU överväger att skjuta upp förbudet mot kosmetikatester på djur. Det ska en ny europakampanj stoppa. Kändisar, politiker, kosmetikaföretag och medborgare i Europa uppmanas att stödja kampanjen genom att anmäla sig till den nya namninsamlingen - Säg NEJ till djurtestad kosmetika (www.djurensratt.se/nocruelcosmetics).

ECEAE, Europas ledande koalition av djurrättsorganisationer som arbetar mot djurförsök, har lanserat en ny kampanj för att stoppa försäljningen av hygienartiklar och kosmetika som har testats på djur. Kampanjen leds i Sverige genom medlemsorganisationen Djurens Rätt.

Från 2013 planeras EU förbjuda försäljning av alla nya kosmetika- och hygienprodukter som har testats på djur utanför EU. Men nu funderar beslutsfattarna på att skjuta fram datumet. Detta trots en kraftig opinion mot djurtestad kosmetika och ett redan existerande förbud mot att utföra djurtester för kosmetika inom EU. Om förbudet mot försäljning fördröjs kan det innebära ytterligare 10 år. Det innebär att tiotusentals kaniner, marsvin, möss och råttor kommer att injiceras, gasas, tvångsmatas och dödas för kosmetika som säljs i EU.

Michelle Thew, verkställande direktör för ECEAE säger:

– Inga djur ska behöva lida för nya kosmetiska produkter som säljs i Europa. Tillsammans kan vi visa allmänhetens motstånd mot djurtestad kosmetika och uppmana Europaparlamentet att rösta emot en försening av detta förbud. Underteckna ECEAE:s namninsamling och säg NEJ till djurtestad kosmetika i Europa.

Cecilia Mille, internationellt ansvarig på Djurens Rätt, tillägger:

– Det finns ett brett folkligt stöd för att kosmetikatester ska upphöra. På vår hemsida kan du stödja kampanjen och genom vår hemsida sminksmart.se får du hjälp att välja icke djurtestade produkter.

www.djurensratt.se/nocruelcosmetics

Djurens Rätt sammanfattar lagändringar för djuren 2010: små, små steg framåt...

Foto: DRinfo

Årsskiften är inte bara en tid för att sammanfatta året som gått och planera (och lova) saker inför året som kommer, det är också en favorittid för att låta diverse lagändringar träda i kraft.

Årsskiftet 2010/2011 innebär till exempel att en EU-bestämmelse om minkburar träder i kraft. Alla burar i EU ska nu ha samma minimimått, och det betyder att de flesta svenska minkfarmer fått bygga om sina burar. Förändringen är minimal och har ingen betydelse för minkarna (fem centimeter på höjden och tio centimeter på längden, ungefär). Däremot innebär kravet på ombyggnad att en stor del av Sveriges farmer kommer klappa igen. Enligt SPR kan det vara så lite som 50 minkfarmer kvar 2011. Tyvärr är det många som samtidigt bygger ut, så antalet minkar minskar inte lika mycket som antalet farmer.

Under 2010 har vi sett en hel del små förändringar i lagarna som rör djur. Mycket av det är sådant som Djurens Rätt drivit på för länge, och vi passar på att fira flera små, små segrar.

1 april kom nya regler för djurtransporter. Lite högre krav på ventilationen, och helt nya regler för strutsar infördes. Det har hittills helt saknats för dessa känsliga djur, som förstås inte borde transporteras alls. Strutsar har svårt att hålla balansen på vingliga transporter, och honornas ägg kan gå sönder inne i kroppen om de får kraftiga stötar.

1 juli kom nya EU-regler för kycklingar i köttproduktionen. Med de nya reglerna får kycklingarna äntligen lite större rätt till en naturlig dygnsrytm; de ska ha minst fyra timmar sammanhängande mörker per dygn under större delen av sitt korta liv. Det tar inte bort det fruktansvärda lidandet i kycklingindustrin, men nu får kycklingarna åtminstone stänga ögonen och vila från eländet några timmar varje natt. Samma datum kom nya regler för tävlingar med djur. Positivt är att en veterinär måste finnas på plats vid skadedrabbade hästtävlingar som dressyr och reining.

Sedan 1 augusti 2010 ska alla hästar dagligen få röra sig fritt i sina naturliga gångarter, helst i en hage. Taggtråd blir också förbjudet i hästhagar. Sedan tidigare har alla hästar rätt att få utlopp för sitt sociala behov. Samma datum förbjöds all handel med sälprodukter inom EU, en enorm seger för den globala djurrättsrörelsen.

2010 firar vi också att det blivit förbjudet med high-grading inom fisket i hela EU. Miljoner fiskars liv lär sparas tack vare att det nu är förbjudet att kasta ut fångade, ofta döda, fiskar, bara för att man vill fylla fartygets kvot med större och dyrbarare exemplar av samma art. Sen är det en annan historia att det knappast går att kontrollera att reglerna följs. Det är fortfarande tillåtet, och vanligt, att fiskar av ”fel” art kastas tillbaka döende, för att de inte får tas i land. Istället fångas nya fiskar av lagliga arter för att malas ner till djurfoder.

Visst önskar vi att det gick fortare framåt. Men vi får inte heller missa att uppmärksamma att det trots allt är en del som går i rätt riktning för djuren.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

Djurskyddet inom EU

"Men hindren för ett bättre djurskydd [i EU] är många [...]. Den gemensamma jordbrukspolitiken har inte gynnat en positiv utveckling, det finns för liten politisk vilja (för lite kriser?), djurskydd betraktas som en börda och inte som en möjlighet, genomförande av lagstiftning och kontroll har fått för lite uppmärksamhet och bönderna har dålig kunskap om djurvänliga lösningar. Marknadens bidrag till en positiv utveckling hindras av dålig kunskap om intensiv djurhållning hos konsumenterna, man har begränsade möjligheter att göra medvetna val i butik och urbaniseringen har brutit relationen mellan bönderna och konsumenterna."

Sonja van Tichelen från djurens representation i Bryssel, Eurogroup for Animals, målar upp en dyster bild av djurskyddet inom EU. Citatet är från Gunnela Ståhles blogg, och kommer från den föreläsning som Sonja van Tichelen höll på det djurskyddsseminarium som EU-parlamentarikern Marit Paulsen (FP) arrangerade på lantbruksakademin KSLA i fredags.

Bedövning är ingen oväsentlig detalj

Detta är skrivet med anledning av de diskussioner om slakt utan bedövning, som nyligen förts här på bloggen. Om Djurens Rätts arbete för djuren, uppfattas som att vi inte bryr oss om hur djuren hanteras i samband med slakt, har vi misslyckats.

Jag menar inte att vi ska sluta debattera om och på andra sätt arbeta mot diskriminering på grund av art, speciesism. Men då det specifikt handlar om slakt med eller utan bedövning anser jag att Djurens Rätt måste vara stenhårda på att det, för djurens skull, är slakt med föregående bedövning som gäller. Vi får inte riskera att tolkas som att Djurens Rätt tycker det är oväsentligt med bedövning innan avblodning eftersom vi är emot all slakt, eller att vi inte bryr oss om "detaljer" om hur djuren behandlas vid slakt eftersom vi är emot att de dödas överhuvudtaget.

För alla de djur som slaktas idag och imorgon (för det gör de, fast Djurens Rätt anser att de har rätt till sina liv) är bedövning av enorm betydelse när det handlar om lidande. Det råder det ingen tvekan om. Vi får inte på något vis bortse från det och vi måste vara tydliga.

En stor del av Djurens Rätts arbete är och ska vara att verka för förbättringar för djuren. Det kan man läsa om i vårt idé och handlingsprogram där det bland annat står att "Djurens Rätt verkar för att få till stånd attityd- och lagförändringar som höjer andra djurs status i enlighet med vår grundsyn. Sammantaget förordar Djurens Rätt att verksamheter i samhället som i hög grad strider mot djurens intressen ska avskaffas. Så länge som dessa finns kvar, måste djurens förhållanden förbättras."

Nationellt verkar Djurens Rätt för att kravet på bedövning före avblodning ska vara kvar. Och det finns ett stort stöd för det. Därmed inte sagt att vi kan lägga frågan på hatthyllan. Frågan måste alltid vara levande för oss och vi nöjer oss såklart inte med att djuren i Sverige ska slippa attslaktas utan bedövning. Internationellt är det mycket vanligt med slakt utan bedövning och därför är kravet på bedövning en viktig fråga för oss i vårt internationellaarbete, till exempel i arbetet som medlemsorganisation i paraplyorganisationen Eurogroup for Animals.

Djurens Rätt kämpar för och åstadkommer förbättringar för djuren, samtidigt som vi arbetar för att nå vår vision om ett samhälle där djuren fullt ut respekteras som de levande, kännande individer de är. Just den kombinationen är enligt mig, en av de fantastiska styrkorna hos Djurens Rätt.

Linda Björklund
Etolog
Djurens Rätt

Foto: Erik Lindegren

En kamp för att äta tonfisk

Det är ett ämne jag varit inne på flera gånger tidigare här i bloggen - det här med hur knasigt det blir när man inte ser djur som individer utan endast som del av en art. Ett nytt exempel på detta får vi i senaste numret av New Scientist.

Tonfisk är en fisk som till antalet minskat i Medelhavet till drygt hälften sedan 1970-talet. Något måste göras, eller hur?

Lösningen: ett stort EU-finansierat projekt som går ut på att försöka föda upp dessa fiskar i fångenskap, vilket man tidigare inte lyckats med. Syftet är att kunna mätta konsumtionsbehovet av tonfisk med farmade tonfiskar istället för de snart utrotningshotade vilda tonfiskarna?

I New Scientist beskrivs kampen för att domesticera tonfisken som det enda sättet att rädda dem. Mer rimligt vore det att kalla det hela för vad det är – människors EU-finansierade kamp för att kunna fortsätta äta tonfisk med gott samvete.