En nästan slutförd konferens med Naturskyddsföreningen

Dagens andra pass på Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald började med att moderatorn Tilde de Paula ställde frågan om vad ett liv är värt. Kan liv vara olika värda? Och vad är värdet av en hel art. Väldigt intressant frågeställningar att fundera över (och som kommer in på vad vi funderade på i det ursprungliga blogginlägget).

Carl Folke, professor på Stockholm Environment Institute, konstaterade i sin dragning att det är svårt att sätta ett värde på biologisk mångfald – mångfalden är en hela ekonomins kapacitet, och nödvändig för mänsklighetens framtid (vilket får ett par varningsklockor att ringa hos mig. Men det är kanske bara jag?). Och även Klas Eklund, senior economist på SEB, var inne på samma bana – och menade att vi egentligen hela tiden värderar liv, i de val vi gör av livförsäkring, vägbyggen osv.

Men svaret på att liv kan vara olika mycket värde måste ju bli ett rungande ”ja” (och det anknyter även dett till min tidigare reflektion rörande slaktkycklingar vs. pandor) - liksom att värdet av en art absolut överstiger värdet av de individer som utgör arten i fråga.

Innan lunch pratade Maria Wetterstrand om att slopa miljöskadliga subventioner, och om marknaden i relation till politiken. Att minska stödet till en resursslösande jordbruksindustri tycker jag känns som en bra början på detta projekt. Hon menade också att det är lättare att ändra beteenden än livsstil, vilket känns som en tanke att ta med sig - oavsett vilken rörelse för förändring man är en del i.

”Kändiskocken” Carola Magnusson presenterade dagens lunch. Och berättade att hon under många nätter funderat vad hon skulle bjuda på. Fiskar och naturbeteskött gick bort och det blev en rotfruktsbiff – ”utan ägg, dinkel innehåller ju lika mycket protein som ägg”. Nästan veganskt, så när som på en klick getost (som gick att undvika, men inte att välja bort).

Efter lunch inledde miljöminister Andreas Carlgren, och att döma av kommentarerna på Twitter verkar miljörörelsen inte vara helsåld på miljöministerns politik... Justitierådet Torgny Håstad pratade om äganderätten i relation till djur, natur och biologiskt mångfald på ett lagom torrt men väldigt underhållande sätt. Och EU-parlamentariker Isabella Lövin pratade om haven och fiskar – och avslutade med att säga att vi delar planeten inte bara med framtidens barn utan även med alla andra arter. Bra!

Eftermiddagen börjar med sitt slut, och vi väntar bland annat på Alexander Bard som avslutning. Men nu först greve Carl Piper.

På Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald

Idag är Djurens Rätt på plats på Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald, som arrangeras i Aula Magna på Stockholms universitet. Du följer konferensen via vår tråd på Twitter och via hashtagen #vemskabort. Mer om konferensen på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/vem-ska-bort/. Häng på!

Biologisk mångfald definieras enligt Konventionen om biologisk mångfald som: "Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." Och Djurens Rätts roll i detta är för mig lite kluven.

Djurens Rätt försöker se varje djur som en individ, och då är det självklart allvarligt att djur och djurarter dödas och utrotas. Det är viktigt att vi ger djur möjlighet till liv, och till ett liv utifrån sitt naturliga beteende. Å andra sidan hamnar denna debatt ofta i att vissa arter ges mer "relevans" än andra. Vissa arter ska räddas, medan andra ska ätas (så länge det finns många kvar av dem!).

Men en art i sig består ju inte av något annat än individer, och en art har inget gemensamt eller kollektivt medvetande. För en individ inom en art spelar det ingen roll om den är utrotningshotad eller inte. Det som spelar roll är individens liv. Det finns miljarder "slaktkycklingar" men få pandor. Men för "slaktkycklingen" är livet precis lika viktigt och angeläget.

Och å tredje sidan så spelar det arten roll, då den ingår i det biologiska system som vi alla ingår i, och den grupp som en art utgör spelar roll för andra individer - människor och andra djur. Och de spelar roll i andras djurs möjlighet till ett naturligt beteende.

"Det är etiskt fel att utrota arter", sa Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, när han inledde dagens konferens. Och det är klart det är – men varför? Utifrån arten, individen eller både och - eller finns det överhuvudtaget ingen motsättningen mellan arten och individen?

Följ med på konferenser om djur

I veckan kommer vi närvara på - och rapportera från - två konferenser som rör djur.

På onsdag deltar vi i Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010. Vi twittrar om det viktiga och intressanta från konferensen på hashtagen #djurskydd2010 och skriver lite längre i bloggen ett par gånger under dagen.

På fredag har vi blivit inbjudna till Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald (stort tack för det!) och kommer där tillsammans med många andra spännande personer och organisationer att twittra på #vemskabort.

Under båda dagarna kommer du naturligtvis också kunna läsa om vad som händer via vår sida på Facebook.

Vår förhoppning är att du som är intresserad men inte har möjlighet att delta ändå ska kunna få en uppfattning om vad som sägs i de konferenssalar där djuren diskuteras. Och har du en fråga eller fundering så ställ den gärna på Twitter, Facebook eller i bloggen.

Vi ses!

WWF och Naturskyddsföreningen om kött och miljö

"Två glasklara budskap för oss i den rika världen är att vi måste bort från fossilberoendet och äta mer vegetarisk mat."

Peter Westman, Världsnaturfondens naturvårdchef, i DN.

"Skillnaden på en måltid kött och en vegmåltid är 725 g CO2 (det motsvarar 3,62 km bilåkande)."

Naturskyddsföreningen på Twitter.

Välj vego - inte känguru!

Vikten av en köttfri dag i veckan

Scan har noterat SJ:s artikel om köttfria måndagar, och man är inte särskilt imponerande. Det skulle inte innebära några större klimatfördelar med en vegetarisk dag i veckan menar Scan, och att äta svenskt kött är lösningen för den som vill vara miljövänlig (vilket möjligen råkar hänga samman med att Scan tjänar pengar på att sälja just "svenskt kött"?).

Men just det där om en vegetarisk dag i veckan spelar någon roll är intressant. Scan menar att det rör sig om en minskad klimatpåverkan på 1%, eller ännu mindre. Naturskyddsföreningen skriver på sin hemsida att en vegetarisk dag i veckan skulle innebär nära 700 000 ton i utsläppsminskningar - vilket motsvarar 233 000 bilar under ett år (87 500 varv runt jorden).

Inte särskilt obetydligt - för en väldigt liten insats. Och tänk bara tanken på vad det skulle innebära om man multiplicerade detta med sju... (För att inte tala om skillnaden det skulle göra för varje enskilt djur som inte blir mänsklig mat!)

Naturskyddsföreningen om maten och miljön

Ikväll läser jag Naturskyddsföreningens redogörelse över de finska forskarna, maten och miljön och tänker: "rackarns vilket suverän sammanfattning av ett forskningsresultat som blev tämligen misstolkat i medias rubriker".

Naturskyddsföreningen: "Gör en dag i veckan grön på skolmatsedeln!"

"Naturskyddsföreningens årliga satsning Miljövänliga Veckan har i år temat "Mat för ett bättre klimat". Som en del i aktiviteterna under veckan introducerar Naturskyddsföreningen nu ett förslag om hur Sveriges skolor kan göra en insats för ett bättre klimat med en grönare skolmatsmeny. Förslaget presenteras på en presslunch där deltagarna får möjlighet att själva prova på den gröna skolmaten.

Naturskyddsföreningen har tillsammans med Ekomatcentrum tagit fram en klimatanpassad veckomatsedel som skickats till Sveriges skolor tidigare i år. Några skolor har redan reagerat positivt på uppmaning att införa klimattänk i matsalen.

- Det finns redan en fisk- och en soppdag i skolan. Låt även den vegetariska maten vara huvudsaken en dag i veckan, och inte ett alternativ som den annars är. Vi hoppas också att en grön dag kan bli en lustfylld metod att närma sig klimat- och miljöfrågan. Det sparar också pengar för kommunerna, säger Mikael Karlsson.

I genomsnitt kommer cirka 30 procent av svenskens utsläpp av växthusgaser från maten, men det är också ett område med stor möjlighet till förändring. Därför har Naturskyddsföreningen valt temat mat och klimat på årets Miljövänliga Vecka.

- I år fyller Naturskyddsföreningen hundra år. Den bästa födelsedagsmaten för oss är att landets alla skolor tillsammans lagar mer miljösmart mat, till exempel genom att införa en vegetarisk dag, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

I andra delar av Europa har man redan börjat ett liknande arbete. I våras blev belgiska Gent först ut med en vegetarisk veckodag. Politiker och tjänstemän äter redan vegetariskt på torsdagarna, och nu under hösten ska även skolan följa efter."