Pälsfria fredagen 2012 i Svedala

"Pälsfria fredagen 2012 i Svedala."

En film från Djurrättsalliansens fackeltåg i Svedala, där Djurens Rätts Camilla Bergvall höll tal.

Glada svenska grisar? Verkligen?

"Glada svenska grisar? Verkligen?"

Idag kan vi i DN läsa om hur "svensken ratar glada grisar". Visst, det finns skillnader i djurhållningen länder emellan - från dåligt till ännu sämre. Men glada svenska grisar DN? Verkligen? Hur menar ni att den glädjen yttrar sig?

Ungefär som att svenska minkar gläds över att hållas på svenska pälsfarmer? Vi har onekligen en massa tacksamma djur i Sverige.

Ett liv som gris from Djurrättsalliansen on Vimeo.

Försöksdjurens dag 2012

"Djurens Rätt om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter. Djurrättsalliansen om djurförsök på apor."

Den 24 april är Försöksdjurens dag. Djurens Rätt använder dagen till att lyfta frågan om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i EU. Det totala förbudet är hotat, och du kan göra skillnad!

Djurrättsalliansen använder dagen till att lyfta frågan om djurförsök på apor, bl.a. genom en debattartikel på SvD:s Brännpunkt:

"Sedan 2003 är djurförsök på människoapor (schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor, orangutanger) och nio arter av gibbonapor förbjudna i Sverige, men vad det gäller övriga apor – bland dem makaker – så får de ännu utnyttjas i försök. Vi – och en majoritet av svenska folket – anser att det är dags att sätta ned foten nu och en gång för alla få ett stopp för alla försök på apor i Sverige."

Missa inte heller deras demonstration kommande lördag. 

Djurrättsrörelsen debatteras i TV4:s Kvällsöppet

Onsdagen den 23 november blir det debatt om djurrättsaktioner i Kvällsöppet i TV4 - "Hur långt får man gå för att värna om djuren?". Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom deltar i debatten (som vi får hoppas blir någorlunda konstruktiv), liksom t.ex. Djurrättsalliansens Malin Gustafsson. Dela gärna med dig av dina synpunkter på debatten här i bloggen eller på Twitter (tagga oss med @DjurensRatt).

Uppdaterat: I debatten deltar Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom, Djurrättsalliansens talesperson Malin Gustafsson, riksdagsledamoten och fd. djurrättsaktivisten Jens Holm (v) och Johan Pehrson (fp), ledamot i Justitieutskottet. På den andra sidan står Olle Fjordgren, Johan Dalén från Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund, Per Geijer från Svensk Handel och grisbonden Ingemar Olsson.

Uppdaterat: Nu finns debatten att se på TV4 Play.

Tre korta en lördag

Ett: 150 demonstrerade mot päls i Göteborg idag, arrangerat av Djurrättsalliansen. Applåder för initiativet. Men djurrättsdemonstrationer har ett grundläggande problem i det att de sällan blir tillräckligt stora. Och jag har aldrig förstått varför man tycker det är en bra idé att demonstrera med täckt ansikte. Det kan finnas anledningar, men naturligtvis kommer media att välja den bilden. Jag tycker det är onödigt att ge dem möjligheten. Är anledningen bra kanske det är bättre att inte gå med? (Beklagar det negativa vänner, se det som konstruktiv kritik.)

Två: 15 sekunder av ett minkliv, Lina Flyrén i Fria Tidningen. Läs den.

Tre: Vår vän Daniel Ligné på Jägareförbundet har bloggat igen. Förstår dock inte riktigt inlägget. Naturligtvis värderar vi inte alla djur lika mycket, inte heller djur och människor. Jag tror egentligen inte det är särskilt många djurrättsaktivister som hävdar detta, vilket Ligné gör en stor grej av. Däremot finns det ju ingenting i Lignés blogginlägg som säger någonting om hur vi bör behandla andra djur, oavsett hur vi värderar dem. Jag värderar min syster högre än Daniel Ligné, men detta innebär ju inte att mina skyldigheter upphör vid min syster. Jag börjar få en otäck känsla av att Ligné faktiskt inte har så bra koll.

SR Minnen om djurrättsrörelsen

Varför har djurens rättigheter blivit en av vår tids stora samhällsfrågor?

Som ni kanske har läst inleddes idag rättegången mot en djurrättsaktivist i Göteborg. Om själva rättegången finns inte mycket att säga som inte redan sagts - men med anledning av rättegången har SR Minnen grävt i sitt arkiv och lagt upp ett antal ljudklipp från de senaste femton åren.

Kanske inte världens mest representativa bild av en djurrättsrörelsen som är större och mer mångfacetterad än vad den vanligtvis gestaltas som. Och det är förstås så att viss form av aktivism gör sig bättre i radio än annan. Men ändå - intressant med en tur tillbaka i tiden, om vad som sägs och sagts.

En vecka i livet

Har varit ledig en vecka - tog en tur ner till Skåne och provade bl.a. två av Malmös många spännande vegoställen - Kao's och Algarve - och förundrades över det gigantiska vegoutbudet på ICA i Tomelilla. När jag blev vegan drack vi Tofulines osötade sojamjölk och höll på att dö på kuppen. Idag har en vanlig ICA i en vanlig liten (med reservation för att någon kanske bli sur över att jag kallar Tomelilla för litet?) svensk stad ett gigantiskt utbud. Det är svårt att säga att saker och ting inte rör sig framåt.

Nåväl, som (nästan) bortkopplad från världen under en vecka kommer här är en liten sammanfattning av en vecka i livet - närmare bestämt vecka 43, år 2011 efter Kristi födelse.

I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle intervjuas Stockholms länspolismästare Carin Götblad. Och något hon är extra glad över är vår utmärkelse Guldråttan. Hon har i och för sig en liten annan syn på Djurens Rätt än vad jag har, men låt gå för det.

Mer Djurens Rätt i media: Djurens Rätt Karlstad-Hammarö om ICA och ägg i Fri Köpenskap. Och det går rykten om att vi just är hetare i Tyskland än vad E-Type är - artiklar finns att läsa här, här och här.

Djurrättsalliansen bjuder in bloggare till pälsfarmer (dock lite oklart om man verkligen kommer få besöka en, som jag förstår det). Och apropå pälsfarmer...

Ni vet hur man som vegetarian och vegan ibland kan känns sig lite diskriminerad? Kanske inte i lagens mening, men känslomässigt. Det bästa sättet att lösa detta på på måste ju bara att diskriminera tillbaka - heja Mangalore! Och apropå Indien...

PETA menar att Sea World kränker späckhuggares grundläggande rättigheter. Har svårt att tro att det rent juridiskt kommer leda någonstans, men väldigt spännande som resonemang!

"– [EU]-Parlamentet har tröttnat på att kommuner inte får eller vågar upphandla det som gynnar människor och miljö på lång sikt och försvarar entydigt rätten att ta hänsyn till exempelvis djurskydd och etik."

Carl Schlyter, Miljöpartiets parlamentariker till http://upphandling24.idg.se.

Mer Miljöpartiet – som vill få slut på "slit- och slängsamhället" och minska köttkonsumtionen. Raymond Wigg, från samma parti, vill att landstinget i Stockholm ska börja med köttfria måndagar. Och apropå köttfritt och Miljöpartiet:

 

Fin insändare om fiskar i Kristianstadsbladet.

"Aktivist åtalas för hotbrev i blod", en rubrik jag inte riktigt var beredd på att få läsa under min djurrättskarriär. "Ozzy goes vegan", en annan rubrik jag inte heller var beredd på att få läsa.

Vi har tidigare skrivit om det franska förslaget om skolmaten. I Frankrike har man, sina vana trogen, demonstrerat mot förslaget. Bilder här och här.

Landsbygdsministern gör inte tillräckligt mot tupplågeriet, det tycker riksdagsledamoten Jens Holm (v).

”Idag är det framför allt det antimuslimska som döljs bakom djurskyddet.” Tyvärr finns det en del sanning bakom Anna Ekströms konstaterade i Sydsvenskan rörande slakt utan bedövning - men som generellt konstaterande är det naturligtvis fel. Det måste gå att värna djuren på så sätt att man önskar dem en smärtfri död som möjligt utan att kopplas samman med något annat än just omsorgen av djuren. Djurens Rätt som organisation stöter på en hel del människor som lindar in sin aversion mot muslimer i djurvänliga ordalag, och det är lika otrevligt varje gång. Men med detta sagt förändrar det inte sakförhållandet att djur bör slaktas på ett sätt som utsätter dem för så lite lidande som möjligt (om vi utgår från att de nödvändigtvis måste slaktas).

LRF har dragit igång en diskussion till djurskyddslagens beteskrav för kor. Och det gör det under en rubrik som får det att ringa mängder av varningsklockor – "Låt korna komma in från leran och rusket". Vi får se vart diskussionen tar vägen.

"Antalet djur som skadas under EU-sponsrad transport till tredje land har ökat" konstaterar TT.

Jag klagar ibland på att det finns en miljard bloggar som skriver om bästa receptet på vegansk kladdkaka, men för få som skriver om djurrätt. Två läsvärda blogginlägg har skrivits av Jenny Walker i veckan som gick. Läs Ett mysigt turistande i veganvärlden och Är det jag som är aggressiv?. Håller inte med om allt (mer osams om saker i det senare inlägget snarare än i det första), men mycket läsvärt och intressant att fundera på.

Det var det. Ha en trevlig vecka!

PS. Glömde tre saker jag hade tänkt skriva:

Har ni kikat nått på slutspelet i baseball? Antagligen inte. Men tränaren i det vinnande laget är i alla fall vegetarian och en djurvän - Tony LaRussa heter han. Grattis!

Fastnade för ett citat i Gunnela Ståhles blogg häromdagen, apropå det här med Djurens Rätt och "konkurrensen" med andra djurrättsorganisationer: "Vi står inför stora utmaningar som inte kan lösas av en ensam organisation."

Och avslutningsvis måste jag naturligtvis nämna Aftonbladets rapportering om hundar och katter som gasas till döds i Japan. Att döda oönskade husdjur är ju lagligt även i Sverige, det är väl omfattningen som gör det anmärkningsvärt i detta fallet.

Djurrättsalliansens nya minkbilder

Sommartider (hej, hej) - #6

Senast jag läste Filter var jag inte överdrivet imponerad så därför kändes det roligt att vara mer imponerad denna gång. I nummer 21 (augusti och september 2011) sätter Filters chefredaktör Mattias Göransson fingret på vad jag tycker är anledningen till att Djurens Rätt faktiskt bör fokusera på vegofrågan: mat (och de djur vi äter) handlar om så mycket mer än mat. Det är "ekonomi, miljö, historia, politik, rättvisefrågor, livsåskådning" - med andra ord typ allt. I numret finns en intervju med chalmersforskaren Julie Gold om odlat kött (och hon är inte lika avfärdande som DN:s ledare den 31 juli vill få det till), ett läsvärt och långt reportage om KRAV som kommer in på de negativa aspekterna KRAV:s regler kan ha för djurhållningen samt en förhandstitt på boken "Matens pris" av Daniel Öhman och Malin Olofsson (som vi känner igen från radioreportagen med samma namn). Boken kommer ut i början av september och det är bara att hoppas att den blir lika uppmärksammad som ”Monsterbiff till middag?” blev för ett tag sedan. Ska bli väldigt spännande att läsa! Och som grädde på moset kan vi läsa om maneten som är den djuriska motsvarigheten till Magnus Carlssons bidrag i Melodifestivalen 2007.

På lördag är det dags för årets Prideparad och precis som förra året deltar Djurens Rätt Stockholm. Samling kl. 11.30 utanför Coop vid Zinkensdamm är vad som gäller för den som vill delta tillsammans med oss.

Som vanligt en hel del intressant i sommarens läsning av New Scientist. Det är inte första gången de skriver om djur intelligens - och som vi diskuterat tidigare i denna blogg så kan man diskutera vilken relevans debatten om djurs eventuella intelligens egentligen har – artikeln "Claws for thought" (2 juli 2011) var intressant, och det verkar som att lösningen på frågan om vad djur tänker ligger i att studera hjärnan snarare än deras beteende. I frågespalten i samma nummer som ovan ställdes den (något märkliga) frågan om det stämmer att antalet djur skulle minska om vi slutade äta kött. Av tre svar formulerar en Hillary Shaw det på ett bra sätt, och förklarar bl.a. att samma yta som kan föda 3 miljarder köttätare kan föda 42 miljarder veganer. Många veganer blir det. I numret från den 9 juli fanns en intressant artikel ("Givers of live") om hur valar faktiskt ökar antalet andra djur i havet – vilket skulle göra idén att döda valar för att förhindra att de äter upp den fisk vi människor så gärna vill äta, felaktig.

Djurens Rätts vegobloggare är lite sur på Hemglass.

Ukraina ska förbjuda att björnar tvingas dricka alkohol. Följdfrågan blir naturligtvis vem f-n det var som kom på denna idé från början?

Kul tävling: http://tofurky.com/funstuff/travels.html. Apropå sommar och semester.

Det går inte att säga annat än att PETA är bra på att få uppmärksamhet. Detta är inte precis första gången en film använder sig av animerade djur, men kul med uppmärksamheten SVT!

"Svenska konsumenter anser att en god djurhållning är viktigt och de litar på de svenska böndernas djurhållning. Över 40 procent av de tillfrågade svarade att de valde produkter utifrån om de var producerade med omtanke om djuren och närmare hälften angav att de litar på djurhållningen när de köper svenska råvaror." Klippt från ett pressmeddelande från Landsbygdsdepartementet. Vilket rimligen innebär att lika många som litar på den svenska djurhållningen inte gör det?

Apropå Landsbygdsdepartementet och Matlandet Sverige – här är en insändare i Dagbladet om att det borde vara en större variation när det gäller matlandetambassadörerna. Läs: mer vego, mindre kött.

Apropå björnar: "OS-björnen Katya instängd i buss" – artikel i Aftonbladet.

En lite märklig debattartikel på helagotland.se mot idén om att djur har rättigheter. Inget nytt under solen egentligen, och att han inleder artikeln med någon som inte finns och något som ingen egentligen argumenterar för – en djurrättslagstiftning – gör intrycket bara en mer förvirrat. Är det djurskyddslagen han menar, eller något annat? Jag gissar att ledaren "Respektera att djur har rättigheter" hänger ihop med debattinlägget ovan?

Cirkus Scott är i farten igen – med elefanter, sjölejon och hästar - och elefantsafari. Bor du i Stockholm kan du protestera tillsammans med Djurrättsalliansen.

http://www.thechurchofseitan.com

Spanien kämpar för sin tjurfäktning. Eller iaf gör myndigheterna det. Och det finns ju ett enkelt sätt att inte hålla med…

http://summerofliberation.se

Skulle tro att detta blir näst sista sommarblogginlägget. Så vi får se till att slå på stort nästa vecka! Hörs då.

Upprop mot griskött och rättegång mot aktivister

Idag skriver ett flertal kändisar ett upprop i Svenska Dagbladet om att det är dags att bojkotta griskött:

"Det får vara nog nu. Att rättssystemet dömer budbärarna men låter djurskyddsbrott passera gör konsumenternas makt till hoppets sista utpost. Använd den makten. Bojkotta griskött."

Bland namnen finns Anna-Lena Brundin, Gudrun Schyman, Agneta Sjödin, Mats Strandberg, Stefan Sundström, Klara Zimmergren och (något otippat) Per Morberg.

"Budbärarna" i citatet ovan avser rättegången mot de två personer från Djurrättsalliansen som imorgon ställs inför rätta, åtalade för olaga intrång på Blackstaby gård. Blackstaby kom att bli den mest omtalade anläggningen i Djurrättsallinsens avslöjande av den svenska grisindustrin, och det var en grisuppfödning som ägdes av Swedish Meats dåvarande ordförade. Läs mer om rättegången på http://www.grisvittnena.se/

På KU-förhör om "minkskandalen"

Den 9 augusti 2010 kunde Djurrättsalliansen presentera avslöjande bilder från svenska pälsfarmer. Men hanterades frågan korrekt av den då ansvariga jordbruksministern? Eller begravdes frågan om minkarnas förhållanden på svenska pälsfarmer mitt under brinnande valrörelse? Detta var ämnet för det förhör i konstitutionsutskottet som idag hölls med landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Djurrättsalliansen bilder upprörde många, så även ministrar och tjänstemän på dåvarande jordbruksdepartementet (idag landsbygdsdepartementet). Och redan dagen efter, den 10 augusti, kallade departementet till en videokonferens mellan dem och Jordbruksverket där ”minkskandalen” var enda punkten på dagordningen.

Avslöjandet om minkarna kom under brinnande valrörelse, men i och med myndigheternas raska agerande hanterades frågan på ett snabbt och konkret sett. Den alternativa tolkningen, som t.ex. Jesus Alcalá framfört i Svenska Dagbladet, är att man genom detta undvek att göra det hela till en större skandal än vad det blev, och därmed även till en valfråga.

KU-förhöret bevittnades av exakt en person på åhörarläktaren, och på ”de anklagades bänk” satt Eskil Erlandsson och ytterligare två personer. Och frågan som man uppehåll sig kring handlade till stora delar om vad som sades på mötet den 10 augusti. Jordbruksverket har uppfattat att man på mötet fick ett uppdrag av jordbruksministern. I Svenska Dagbladet citeras minister dagen efter och säga att han ”givit Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att snabbt stoppa den vanvård som vi sett på bilderna”. En liknande formulering går även att hitta på Jordbruksdepartementets (idag landsbygdsdepartementet) egen hemsida.

Att en minister agerar på detta sätt skulle dock innebära ministerstyre av den som var – och är – högst ansvariga för minkarnas villkor på svenska pälsfarmer. En minister kan inte själv ge ett verk ett sådant uppdrag. Och så har inte heller gjorts, menades Eskil Erlandsson. Under KU-förhöret beklagade han den felaktiga information som gick ut från honom och från hans departement. Initiativet fanns redan hos Jordbruksverket, så det fanns ingen anledning att ge ytterligare ett uppdrag.

Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson pressade ministern om varför han vid flera tillfällen i media gav uttryck för att han gav Jordbruksverket i uppdrag att utreda minkskandalen när så inte var fallet. Ministern beklagade att han hade använt fel ord och bad om ursäkt för det fel som begicks då. Han tror att misstaget beror på en felaktighet i den ursprungliga information som gick ut från departementet, och att den senare återupprepades.

Uppgiften för KU blir nu att försöka reda om det som sades då var fel, eller om det som sägs nu är fel menad Peter Eriksson.

Något som också fått kritik är Jordbruksverkets snabba hantering av frågan – redan den 13 augusti, fyra dagar efter skandalen, kunde verket meddelande att det inte förelåg någon vanvård av minkar i Sverige. Ministern fick frågan om varför det var sådan brådska, men menade att detta låg helt på Jordbruksverkets ansvar och inte på honom eller hans departement.

"Berätta för världen om hur våra grisar har det och vi stämmer skiten ur er"

Dagens obligatoriska läsning är Petter Larsson i Helsingsborgs Dagblad som skriver om åtalet mot de aktivister från Djurrättsalliansen som låg bakom "grisskandalen":

"Att aktivisterna gjort sig skyldiga till olaga intrång är klart, det har de öppet erkänt. Men dessutom hotas de av skadestånd i miljonklassen. Inte för att de förstört något, brutit sig in, sprängt dörrar – där var öppet, så de traskade bara på. Istället begär uppfödaren 300 000 kronor i ersättning för att personalen och han själv har mått dåligt av den mediala uppmärksamheten. Men framförallt hävdar man att grisarna stressats av besöken och att ovanligt många dött, insjuknat eller varit misstänkt ofruktsamma. För detta begär man ytterligare nästan 650 000.

[...]

Vi har alltså en gård där tusentals grisar trängs i trånga utrymmen, där de äter på varandra, där döda eller till synes halvdöda grisar ligger mitt bland de levande. Jag vet inte mycket om grisar, men någon ultimat stressfri miljö kan det ju knappast handla om. Ändå påstår man på fullt allvar att det skulle vara ett par nattliga filmningar som orsakat problemen.

Men kanske är poängen inte heller främst att få ut de där skadeståndspengarna, utan om att statuera exempel, att skrämmas: berätta för världen om hur våra grisar har det och vi stämmer skiten ur er."

Varför gör de på detta viset?

Svensken äter allt mer kött är rubriken på ett pressmeddelande som kom från Kött och Charkföretagen idag. Totalt ökade konsumtionen av grisar, lamm, kossor och kalvar under 2010 med 3,5 procent, störst var ökningen för konsumtionen av döda grisar med en ökning på 4 procent.

I pressmeddelandet kommenterar Åke Rutegård, VD för Kött och Charföretagen, Djurrättsalliansens "grisskandal" och avslöjande bilder:

"Utvecklingen av den svenska köttmarknaden under 2010 visar att de åtgärder i form av en tredjepartscertifiering av den svenska grisproduktionen som slakterierna krävde efter att grisproduktionen uppmärksammades i november 2009 har varit effektiva och bibehållit ett stort förtroende på marknaden."

Två funderingar kring detta: naturligtvis är det deprimerande läsning, men som vanligt får jag inte det riktigt att gå ihop. Vegetariska produkter blir oomtvistligen fler och fler, samtidigt som köttkonsumtionen ökar. Det verkar inte som att något minskar på bekostnad av något annat, utan det är istället en ständigt ökande konsumtion. Så frågan är om det är fler som konsumerar djur eller om de som gör det konsumerar mer? För djuren som äts upp har det naturligtvis ingen betydelse, men det vore ändå intressant att veta.

Min andra fundering är att detta är "faran" med avslöjanden som det som Djurrättsalliansen för ett tag sedan. Djurrättsrörelsen visar upp något hemskt, branschen får chansen att offentligt säga att man agerar snabbt och kraftfullt och resultatet blir enligt ovan - att vi äter fler istället för färre grisar. Där finns onekligen något att fundera på för de som står på djurens sida. Hur lägger vi upp vårt arbete så att den bransch som gör djur till mat inte får chansen att bli vinnare i den debatt och i det mediautrymme som vi själva skapat?

Om den olagliga djurrättsaktivismen

Att skriva om den olagliga sidan av djurrättsaktivism är lite problematiskt, eftersom det så väldigt lätt kan misstolkas och eftersom det är ett arbetssätt som Djurens Rätt väldigt tydligt tar avstånd från. Men jag har läst tre saker på sistone som jag ändå vill kommentera.

Det första är artikeln i DN från helgen om extremism. I artikeln intervjuas Renzo Aneröd, och han säger där: "När jag möter en radikal muslimsk extremist, en nazist eller en djurrättsaktivist känner jag igen mig i ilskan och hatet". Jag måste erkänna att jag inte vet särskilt mycket om vad som driver en muslimsk extremist eller en nazist, men jag vågar hävda att det är extremt få djurrättsaktivister som drivs av ilska och hat. Och min erfarenhet är också att dessa personer inte blir långvariga inom djurrättsrörelsen. Det som blir kvar är som gör skillnad är de som drivs av raka motsatsen till detta. Jag tror detta är viktigt att komma ihåg.

Sedan läste jag om Dan Klackenberg, vd för Svensk Handel, som sa så här på NSD:s årsseminarium (NSD - Näringslivets säkerhetsdelegation): "Det är lätt, skrämmande lätt, att via nätet trumma ihop 500 eller fler personer till en demonstration utanför en pälsaffär". Och detta är ju helt enkelt inte sant. Det är knappt några demonstrationer för djur som överhuvudtaget drar 500 deltagare, och jag kan lova att det aldrig någonsin varit 500 personer som demonstrerat utanför en pälsaffär. Snarare 50. Eller kanske 5. Ingen gynnas av att beskriva verkligheten på ett sätt som det inte är, och man kan ju undra vilka motiv som ligger bakom hans beskrivning av sin verklighet.

Och avslutningsvis nyheten om att att två aktivister från Djurrättsalliansen åtalas efter att ha filmat hur grisar hålls. Och om det rent juridiska i detta finns det väl egentligen inte mycket att säga. Men i relation till att man inte ens prövade frågan om vanvård av grisar ter sig det hela väldigt märkligt och svårt att begripa. Jag tror många känner igen sig i Malin Gustafssons ord om att rättssystemet och lagen i praktiken inte alls skyddar inte grisarna - och kanske är det där vi ska leta efter orsaken till att ett fåtal djurrättsaktivister söker sig till mer ljusskygga aktiviteter. Att det snarare handlar om frustration och uppgivenhet än ilska och hat? Jag säger inte detta som ett försvar, utan som ett försök till förklaring.

Grisvittnen åtalas - ber om allmänhetens stöd

I fredags väcktes åtal mot de två personer som vittnat om missförhållandena på grisfarmen Blackstaby Gris AB, ägd av före detta ordföranden för Swedish Meats. De riskerar dagsböter och ett skadestånd på 948 000 kronor för att ha öppnat dörrarna till farmen, filmat och fotograferat djurens lidande. Idag öppnar sidan http://www.grisvittnena.se/, där Djurrättsalliansen ber om allmänhetens stöd.

- Vi förstår att djurindustrin försöker skrämma oss med hot om stora skadestånd. Men det som är verkligt skrämmande är hur de vägrar ta på sig ansvaret för det lidande de orsakar djuren och istället försöker skjuta budbäraren, säger Malin Gustafsson, en av de åtalade och talesperson för Djurrättsalliansen.

- Vi står självklart för vad vi gjort och jag skulle önska att alla som bevittnar djurplågeri skulle ingripa på något sätt. Vårt sätt var att dokumentera djurens lidande och slå larm. Nu ber vi om allmänhetens stöd för att kunna fortsätta vårt arbete, fortsätter hon.

Det var hösten 2009 som Malin Gustafsson och Björn Gustafsson dokumenterade en rad missförhållanden på Blackstaby: smutsiga, trånga boxar utan strö, döda grisar, förlamade djur och grisar som åt på varandra. Djurrättsalliansen anmälde farmen på tolv punkter för brott mot djurskyddslagen. Trots flera timmar film, hundratals fotografier och att de två vittnade i polisförhör om vad de sett lades förundersökningen ner i oktober 2010.

- Det är skandal att Blackstabys ägare inte ställs inför rätta. Som grisarna behandlas på Blackstaby tror jag faktiskt ingen önskar sin värsta fiende. Rättssystemet och lagen skyddar inte grisarna och det bästa man som enskild person kan göra är att välja vego, avslutar Malin Gustafsson.

För bilder från Blackstaby Gris AB, se
http://www.ettlivsomgris.se/sodermanland/blackstaby-i-flen

En landsbygdsminister i blåsväder

"Jordbruksminister Eskil Erlandsson, som i november 2006 deklarerat att alliansregeringen nu "räddat pälsbranschen" undan de röd-grönas nedläggningsförsök, hotades av en ny djurskyddsskandal inför valet.

Redan dagen efter Djurrättsalliansens avslöjande skickades därför länsstyrelsens personal ut på oanmälda kontrollbesök på minkfarmar. I de flesta län hade någon kontroll över huvud taget inte gjorts sedan länsstyrelsen tagit över ansvaret för djurskyddet den 1 januari 2009.

Under fyra dagar besöktes 30 av landets 70 minkfarmar. Några dagar senare redovisas den viktigaste slutsatsen: kontrollresultaten tyder inte på någon utbredd vanvård eller generellt dålig omsorg om djuren.

En vecka senare, när den värsta mediestormen blåst över, kom den fullständiga rapporten från kontrollerna. GP:s genomgång av protokollen visar att inspektörerna i själva verket hade funnit en mängd brister. Och att så väl länsstyrelsens inspektörer och veterinärer kritiserade verksamheten."

Ett utdrag är GP:s artikel Falsk bild räddade ministern, där man - likt Jesús Alcalá tidigare gjort i SvD - granskat landsbygdsminister Eskil Erlandsson agerande efter att Djurrättsalliansen visat upp bilder från svenska pälsfarmer.

"I Halland larmar länsstyrelsen om att man inte hinner med djurskyddskontrollen. Länsstyrelsen i Skåne får kraftig kritik från Arbetsmiljöverket eftersom inspektörerna inte får tillräckliga resurser att sköta sitt jobb. Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland är JO-anmälda för att inte ha agerat i tid på anmälan om vanvård. De senaste åren har larm efter larm kommit om att djurskyddstillsynen inte hinns med. Men vad svarar ansvarig minister? Jo, att det ändå ska fungera!"

Representanter från Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige debatterar i Sundsvalls-Tidning.

Åtal väntar finländska Djurens Rätt

Djurens Rätt har en mediebevakning på vårt namn, vilket innebär att när vi nämns i media så får vi ett mail om detta. Och igår runt lunch började det plinga till i min inkorg, med information om att fyra djurrättsaktivister från Djurens Rätt kommer att åtalas för att ha filmat på ett 30-tal grisanläggningar.

Vad det rör sig om är att när svenskspråka tidningar i Finland översätter den finska organisationen Oikeutta Eläimille så blir namnet detsamma som vårt, vlket har resulterat i en del förvirring genom åren.

Det var hösten 2009 som Oikeutta Eläimille gjorde motsvarande det som Djurrättsalliansen gjorde i Sverige - tog sig in på grisanläggningar i Finland för att dokumentera hur djuren hölls. Bilderna visades i finländsk TV och rönte stör uppmärksamhet och upprördhet.

Till skillnad från Sverige har nu de finska myndigheterna beslutet att alltså åtala fyra av djurrättsaktivisterna som filmade grisarna. De kommer åtalas för hemfridsbrott, brott mot offentlig frid och grov ärekränkning enligt finländska tidningen Vasabladet.

Bilderna från de finländska grisanläggningarna kan du se på http://www.sikatehtaat.fi/. Och ät inte grisar - oavsett i vilket land de föddes, levde och dog.

De första dagarna i januari

De första dagarna i januari har kommit och gått. Egentligen har undertecknad semester, så här kommer ett par intressanta saker som skrivits, sagts och hänt i väldigt kortfattad form.

***

"Det är enkelt för Djurrättsalliansen att filma upprörande bilder som får stor genomslagskraft i media och i samhället, men den djupgående debatten uteblir och kunskapsluckorna gör att botten inte nås. Det blir ett skrap på ytan att ställa en individ, Lars Hultström på Blackstaby gård, till svars för en hel näring."

Jordbruksreportern Susanne Gäre i GP. Och jag tog med detta för jag tyckte det var intressant i relation till vad vi diskuterat här i bloggen de senaste dagarna – om svårigheten i att diskutera grundproblem.

***

Sajten IQ2 har lagt ut en debatt med rubriken "Don’t Eat Animals" på sin sajt. Deltar i debatten gör bland annat filosofen Peter Singer och Heather Mills. Ljudet från debatten finns att lyssna till för alla, men för att se videon krävs det att du är medlem på deras sajt. Har inte hunnit lyssna en själv, så jag kan inte go i god för vad som sägs. Men det är onekligen kul att dagens teknik gör debatter som dessa tillgängliga för så många fler än de som har möjlighet att närvara rent fysiskt.

***

Ett stort grattis till Björn Gadd och bloggen Vegankrubb som vann omröstningen Årets Veganblogg 2010. Väldigt välförtjänt! Mer om tävlingen på http://aretsveganblogg.se/

***

Det här med rapporterna om döda djur som trillar ner från himlen eller flyter iland från havet, vad ska man tro och tänka om det egentligen? Enstaka händelser utan samband ? Eller något annat? Här är en sammanfattning via Google Maps.

***

Ni missade väl inte DN den 4 januari, där vi kunde läsa om Petra Medes fina val av intervjuplats?

*** 

"Once mocked as a fringe diet for sandal-wearing health food store workers, veganism is moving from marginal to mainstream in the United States."

Spännande artikel om veganismens framfart i USA från Washington Post. Och som en händelse dök det bara några dagar senare upp en likande artikel om Tyskland och Berlin.

***

Vidare kan vi konstatera att det förs en intressant diskussion om Centerparitet (och nej, då menar jag inte Stefan Hanna – även om vi i en debattartikel rörande honom får veta att Uppsala infört en vegetarisk dag i veckan på sina skolor).

Diskussionen har handlat om var ett i opinionssiffrorna dalande Centerparti ska ta vägen, och på åtminstone två platser har Centerpartiet och djuren diskuterats. Dels är det Ulla Andersson som på ledarplats i TTELA skriver:

"Centerpartiets möjligheter till överlevnad har en annan färg, den gräsgröna färgen, med ett spektrum fyllt med viktiga och engagerande frågor. Centerpartisterna ska utnämna sig själva till det äkta gröna partiet i alliansen och lägga mycket pengar från den välfyllda partikassan på ett djupgående engagemang för klimatfrågor, för ekologiskt odlad mat, för närproducerat, för återvinning, för miljöfordon, glesbygdens överlevnad – listan kan göras hur lång som helst. Till den kan också bifogas den fråga som inget parti äger, nämligen djurens rätt. Sverige har en bra djurskyddslag som alla ställer sig bakom men hur bra följs de lagar och regler som gäller? Här kan Centerpartiet hitta en nisch och lansera sig som det miljöinriktade parti deras väljare ändå tycker partiet ska vara – och stå för."

Maria Lernfelt på ledarplats i GP är inne på samma spår, och tycker att Centerpartiet bland annat ska lyfta djurskyddsfrågan

Jag tycker detta är intressant, utifrån att det är spännande att djuren faktiskt tas med i diskussionen om hur ett borgerligt partis politik ska bedrivas på ett sätt som skulle öka deras inflytande i politiken.

***

Bloggen The Animal Day innehåller några alldeles fantastiska bilder från organisationen Animal Equalitys verksamhet: http://theanimalday.blogspot.com/. Och på Boston Globes "The Big Picture" finns enorma bilder från översvämningarna i Australien, som både visar upp djurens utsatthet och fina insatser för att hjälpa dem: http://www.boston.com/bigpicture/2011/01/australian_flooding.html

***

Ett fint tips är att 10 kronor av försäljningen av diktsamlingen "I mitt hjärta" bland annat går till Djurens Rätt: https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=50320

***

Någon gång funderat på veganost? Här är intressant artikel om vegosten Daiya med den underhållande rubriken "At last: a vegan cheese that's good".

***

Delfinen Misty öde har fängslat många under början av januari 2011. Här är en upplyftande film om hur hon ändå fått det lite bättre. Inte bra, men lite bättre: http://www.youtube.com/watch?v=Kk4sYX9Bol8

Och apropå delfinerna i Taiji så återkommer vi snart i bloggen med mer om detta.

***

Med detta tackar vi för nu, och återkommer snart med mer. Vi ses och hörs under 2011!

Plugga djurrätt i sommar

I sommar ordnar Kvarnby folkhögskola i samarbete med Djurrättsalliansen en kurs i djurrätt. Anmäl gärna dig själv och tipsa alla andra du känner som kan vara intresserade! Kursen är CSN-berättigad. Mer information på http://www.folkhogskola.nu/Sok-kurser/Skane-lan/Kvarnby-folkhogskola/Kurser/2011VT/Djurratt/

Och nu blir det reklam från köttindustrin...

Foto: Djurrättsalliansen, http://www.ettlivsomgris.se/

Idag skriver Scan på SvD:s debatt... nej, sorry. Jag blandade ihop saker och ting. Det är ju veterinärern Sten Olof-Dimander på från Svenska Djurhälsovården som skriver på SvD:s debattsida!.

Sten-Olof Dimander vill med sitt debattinlägg motsäga Jesús Alcalá, som i en tidigare debattartikel skriver att myndigheternas hantering av "grisskandalen" i praktiken innebär att det är fritt fram att låta grisar lida. Inte alls, hävdar Sten-Olof Dimander, som menar Djurrättsalliansens bilder inte alls överrenstämmer med verkligheten. Och han vill därför:

"en gång för alla slå fast: Aktivisternas bilder stämmer inte överens med hur det ser ut på svenska gårdar, Sveriges grisuppfödare ska inte skämmas för sin djurhållning. [...] Sverige har världens absolut bästa förutsättningar för en hållbar grisuppfödning."

Gott så. Alla har rätt till sin åsikt. Men att fråga sig vem som säger vad (och varför) är nödvändigt.

Sten-Olof Dimander skriver sin debattartikel som VD för Svenska Djurhälsovården. Svenska Djurhälsovården är ett veterinärt företag som främst arbetar med djurhälsofrågor, rörande bland annat grisar.

Företaget har tre delägare: Avelspoolen AB ("de svenska privatslakteriernas samlade röst i branschfrågor"), KLS Ugglarps ("Sveriges näst största slakteriverksamhet") - och Scan AB. Tre ägare som alla tjänar tjänar pengar på att avla fram, slakta och sälja döda svenska grisar.

Så naturligtvis ligger det i Avelspoolens, KLS Ugglarps och Scans ekonomiska intresse att den svenska allmänheten invaggas i tron att svenska grisar har det tipptopp, bäst i världen. Något annat gör att dessa företag förlorar pengar. Och där hittar vi - rent krasst - anledning ("vem, vad och varför") till dagens inlägg om grisar på SvD:s debattsida.