Björkbom om minkdebatt i riksdagen

"Björkbom om minkdebatt i riksdagen."

Idag debatterades det minkar i riksdagen efter en interpellation av Jens Holm (V). Hela debatten finns att se på riksdagens webbsida, men för dig som inte vill se hela så sammanfattades debatten på Twitter av Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom. Så här kommer kortversionen:

Just nu: landsbygdsministern svarar på @holmjens @vansterpartiet interpellation om minkfarmning. Tänker regeringen skärpa kraven? #svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Viktig fråga säger @holmjens @vansterpartiet det handlar om 1 miljon minkars liv. Borde vara viktig fråga för @socialdemokrat pga opinionen

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

@holmjens visar upp golfboll som används som miljöberikning för minkar. Fyller knappast behoven hos aktiva rovdjur. pic.twitter.com/3CnhY5ejP6

- Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

SD är tydligt för fortsatt minkfarmning i Sverige och visar lika tydligt att de inte har koll på faktan. De tror att minkar är tama! #svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Peter Jeppsson @socialdemokrat sviker sina vallöften om att skärpa djurskyddet på svenska minkfarmer. Tror många blir besvikna på S. #svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Peter Jeppsson @socialdemokrat menar att simvatten är farligt för minkar...Vet inte var jag ska börja reda ut i tramset...#svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Landsbygdsministern lyfter fram det svenska djurskyddet, förlitar sig på minkindustrins egna kontroller men lovar att följa frågan. #svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Minkarna betalar priset för pälsindustrins miljonvinster sa @holmjens @vansterpartiet i kvällens debatt om svensk minkfarmning. #svpol

— Camilla Björkbom (@CamillaBjorkbom) 2 februari 2016

Mjällby åkte ur Allsvenskan - åker pälsfarmningen samma väg?

"Mjällby åkte ur Allsvenskan - åker pälsfarmningen samma väg?"

Förra hösten visade fotbollslaget Mjällby AIF upp minkar i samband med en fotbollsmatch och deras starka koppling till minkbranschen är ingen hemlighet. Idag åkte Mjällby ur Allsvenskan i fotboll. Ett tecken i tiden måntro? För som Elfsborgs klack konstaterande i samband med matchen då minkarna visades upp:

Hur många minkomskrivningar kan du hitta?

"Hur många minkomskrivningar kan du hitta?"

Den här insändaren från en minkfarmare kommer att få ett mer korrekt svar senare, men tills dess kanske vi kan roa oss med att titta hur många omskrivningar av andra ord som används för att försöka ge en bild av en minkfarm som något ur en Arla-reklamfilm där allt är frid och fröjd.

Dessa ord hittar jag, kan du hitta fler?

• "välfärdsförbättringarna" - vilket ger bilden av att det redan finns en bra välfärd, som nu har blivit bättre.
• "tredimensionella boendesystem" - vilket väl rent tekniskt är sant, men att något är tredimensionellt betyder ju i sig inte något, mer än att det låter väldigt coolt.
• "gårdsmink" - en klassiker från minkbranschen, där en minkfarm numera är en gård.
• "minkbonde" - och minkfarmaren nu har förvandlats till en minkbonde.
• "minklantbruk" - det går därför också bra att använda ordet minklantbruk istället för minkfarm. Och ordet lantbruk är ju något som ger positiva associationer hos de flesta, till skillnad från vad ordet "farm" ha.
• "djurrättslobby" - pälsbranschens benämning på alla som argumenterar för djurens sak, vilket används för att ordet "lobby" har en negativ klang. På samma sätt skulle organisationen Svensk Mink kunna kallas "pälslobbyn".
• "boendemiljö" - därför att boende låter väldigt trevligt. Som att råttan bor på djurförsöksanläggningen, eller kamelen bor på djurparken.
• "välfungerande" - som bara säger att en verksamhet fungerar bra, inte att den är bra i sig. Det finns säkert en massa verksamheter som är "välfungerande" men som vi inte alls vill veta av.

Visst, djurrättslobb... jag menar djurrättsorganisationer som Djurens Rätt använder säkert också - medvetet eller omedvetet - ord som förstärker ett budskap, det gör nog alla som vill påverka någon. Men sällan har det väl varit så här tydligt.

En pälsbranschordbok

"En pälsbranschordbok."

Få branscher är så duktiga på att hitta på nya ord som pälsbranschen. Här kommer därför ett litet lexikon du kan använda använda nästa gång du stöter på ett underligt ord du inte förstår.

Minkbönder: branschens ord för den som föder upp minkar för sin päls, istället för det vanligare orden "pälsfarmare" eller "minkfarmare". Används då ordet "bonde" allmänt sett har en mer positiv klang än farmare, och som dessutom mer för tankarna till sörgårdsidyll än vad ordet farmare gör.

Gårdsmink: branschens ord för de minkar som föds upp på pälsfarmer i Sverige. Används för att ordet "gård" låter mindre och trevligare än "farm" - även om ordet "farmad mink" också används. Huvudsyftet är dock att försöka påvisa att dessa minkar saknar de behov till naturligt beteende som finns hos alla minkar.

Djurrättslobbyn: branschens ord för djurrättsrörelsen, och för de som argumenterar för att pälsfarmning bör förbjudas. Används då ordet "lobby" uppfattas som negativt, och med ordet vill man ge uppfattningen att djurrättsrörelsen inte är en folkrörelse utan en mindre grupp med dold agenda, ofta med ekonomiska intressen i bakgrunden.

Utifrån samma tankesätt kan t.ex. LRF benämnas "köttlobbyn". Men det är det ingen som gör. Däremot har LRF också tagit till sig ordet djurrättslobby.

Majoritet: används av pälsbranschen för att beskriva 44 procent.

Att smyga och att garantera

"Att smyga och att garantera."

Ni har säkert noterat det här med minkarna och Mjällby, som vi har uppmärksammat och många andra också har gjort. Ska inte tillägga så mycket, men har två reflektioner.

Den ena handlar om fotbollslagets Mjällby AIK:s klubbchef. Häromdagen i Expressen skyllde han uppmärksamheten på djurrättsaktivisterna:

"Att frågan har blivit så stor och kontroversiell skyller han på djurrättsaktivisterna.
– De använder det här för att skapa uppmärksamhet för sin sak. Hade de inte mejlbombat hade det här blivit notiser i lokaltidningen."

Och idag skyllde han det hela på media:

"Samtidigt är han ledsen över att frågan tar fokus från fotbollen.
– Tyvärr kan vi inte styra det. Det är ni i media som ser till att det blir så, säger Jörgen Martinsson."

Är det inte lika märkligt? Han/de verkar ha levt i föreställningen att en minkfarm på en fotbollsmatch skulle glida förbi som vilket sponsorjippo som helst. Och att det blev problem är djurrättsaktivisternas och medias fel. När felet naturligtvis ligger hos fotbollslaget som bestämde sig att bli sambo med en bransch som en majoritet av svenska folket vill ska förbjuda.

Så tyvärr Mjällby, skulden för att uppmärksamheten hamnade på detta och inte på fotboll ligger helt och hållet hos er själva. Det hade vilken PR-firma som helst kunnat berätta, om ni hade frågat.

Den andra reflektionen handlar om det här med garantier.

Häromdagen uttryckte Scan i en reklam att svensk djurhållning ”garanterar att djuren växer upp i sjysta miljöer” (det är Scan som stavat fel på schyssta, inte jag). Och när Sweden Rock Festival tog ställning mot päls gjorde vd:n för pälsbranschen ett inläggpå Facebook där han skrev att Sveriges minkfarmer ”kan garantera världens friskaste och välmående produktionsdjur”.

Är det djurbranschernas nya giv, att börja garantera saker? Och vad innebär en garanti i deras värld - att det gäller alla djur, hela tiden, utifrån deras definition av sjyst/frisk/välmående?

Hur går det Mjällby?

"Hur går det Mjällby?"

Det finns nog inget fotbollslag i Sverige som är lika starkt förknippat med en enskild bransch som det allsvenska laget Mjällby AIK från Listerlandet är med pälsbranschen.

Mjällbys klubbchef är tidigare VD på Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund. Den nuvarande VD:n på Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund skriver krönikor på Mjällbys hemsida. Ordföranden i supporterföreningen är minkfarmare och när fotbollslaget inte såg ut att komma iväg på träningsläger till Cypern så ställde pälsbranschen upp.

Men om branschen och Mjällby tidigare haft en romantisk relation har de nu gått och gift sig på riktigt:

"Arrangemanget genomförs i samarbete med Mjällby AIF, som söndagen den 22 september möter Elfsborg på hemmaplan.
– Vi kommer att bygga upp ett fem meter långt minkhus i fyra sektioner och ta dit 13 djur från en närbelägen gård, berättar Johan Dalén."

Fräscht Mjällby. Jättefräscht.

Och det här med med att minkar störs när demonstrationer passerar (i tystnad) utanför en minkfarm framstår ju inte som världens stabilaste argumentation när det är ok att släpa iväg 13 minkar till en fotbollsmatch.

Gott om plats i ett litet badrum

"Gott om plats i ett litet badrum."

I en insändare i BLT häromdagen skrev Johan Dalén, VD för Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, ett svar till en tidigare insändare av Djurens Rätts Camilla Björkbom. I sitt insändarsvar skriver Johan Dalén bland annat:

"En mink står aldrig uppbunden, den har ett utrymme som motsvarar hundra gånger dess egen volym, den har tillgång till leksaker och klättringsmöjligheter och utsätts inte för transporter."

Djurens Rätts etolog Lena Lindström tog reda på vad detta utrymme skulle motsvaras av för en människa.

En människa på 80 kg upptar en volym om 0,08 kubikmeter. En minkbur i människostorlek skulle med andra ord motsvara åtta kubikmeter.

Åtta kubikmeter är 2x2x2 meter. Som ett litet badrum, med lågt i tak. Hela livet. Och rummet är gjort av galler.

Det är alltså vad Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund menar när de säger att minkar har gott om plats. Men det är klart, minken har ju tillgång till leksaker.

Minknäring en skamfläck för Sverige

"Minknäring en skamfläck för Sverige."

Välformulerat på Expressens ledarsida:

"Nederländerna är bara det senaste EU-landet i raden som lagstiftar bort minkindustrin. Den är en kvarleva från ett primitivt stadium i mänsklighetens moraliska utveckling. Regeringens entusiastiska inställning till minknäringen skadar Sveriges anseende som djurrättsnation."

Fira framgången i Nederländerna!

"Fira framgången i Nederländerna!"

Igår var jag ledig, för en gångs skull – och vad händer? Nederländerna går och förbjuder minkfarmning. Såklart att jag missar en sådan historisk dag. För det var en historisk dag, och jag skulle uppmana alla djurrättsengagerade att fira!

Djurrättsrörelsens inbyggda problematik är att framgångar ofta är svåra att se. Antingen sker de på en nivå som är svår att överskåda (värderingar, konsumtionsmönster) eller på en nivå vi inte ser (hemma i stugorna, vid frysdisken på ICA). Och framgångar behövs.

Jag läste en intervju med en känd djurrättsaktivist häromdagen, som i intervjun säger: "Du kan inte fira revolutionen förrän du faktiskt har GENOMFÖRT den". Och jag kunde se på saker och ting mer annorlunda. Jag kan omöjligen se att djurrättsrörelsen hade kommit längre idag om vi inte hade samlats, uppskattat varandra, umgåtts och firat våra framgångar? Tvärtom skulle jag säga. Djurrättsrörelsen har tappat många engagerade personer för att den gjorde för lite av dessa saker, som jag tror är nödvändiga för att en framgångsrik rörelse överhuvudtaget ska existera.

Och därför; fira det som hände i Nederländerna igår. Minkfarmerna kommer inte att vara stängda förrän 2024, som senast. Men det som är så anmärkningsvärt är att minkfarmningen i Nederländerna inte är någon bisyssla (när farmerna förbjöds i Storbritannien fanns det knappt några kvar, t.ex.). Nederländerna är det tredje (eller fjärde, beroende på Polen) största minkpälsproducerande landet i världen! Det är en stor och expanderande industri med ett antal minkfarmer som är åtta gånger så många som i Sverige. Och i den svenska debatten låter det ju som att vår samhällsekonomi skulle kollapsa utan dessa farmer.

Och ändå tas ett sådant beslut i landets högsta beslutande organ som det gjordes igår. Det är stort. Det är stort och viktigt. Och den globala djurrättsrörelsen (där du och jag ingår) har en del i framgången! Så ta en stund och var väldigt glad, det är du värd. Unna dig något fint. Det kommer göra dig till en bättre djurrättsaktivist i framtiden.

Pälsfria fredagen 2012 i Svedala

"Pälsfria fredagen 2012 i Svedala."

En film från Djurrättsalliansens fackeltåg i Svedala, där Djurens Rätts Camilla Bergvall höll tal.

Så röstade riksdagsledamöterna

"Så här röstade partierna om minkfarmningen."

Nedan finns en bild över har partierna röstade i dagens omröstning om minkfarmer. En röst på "Ja" innebär avslag på den motion som skulle inneburit förbättringar för minkarna. En röst på "Nej" innebär ett stöd för motionen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från den slutgiltiga omröstningen då deras motion hade fått avslag i jämförelse med Socialdemokraternas motsvarande (det är i alla fall vår tolkning av det hela) - vilket dock som synes inte hade påverkat det slutgiltiga resultatet.

Riksdagsdebatt om djurförsök och minkfarmer

Foto: Daniel Mott / Flickr

Den 13 juni hölls i riksdagen debatt om motioner kring djurskydd och djurförsök. Fokus under debatten kom att hamna på djurförsök, minkfarmer och slakt utan bedövning.

Sara Karlsson (S) var först i talarstolen och konstaterade i sitt anförande att djur har rättigheter. Hon uppmanade den svenska regeringen att agera för att förbudet mot kosmetikatester i EU inte ska skjutas upp, uttryckte en önskan om ett center för alternativ till djurförsök (3R-center), men är kritisk till att definitionen av djurförsök ändras i förslaget till ny djurskyddslag (http://www.djurensratt.se/om-djurens-ratt/nyheter/bra-och-daligt-i-djurskyddslagsutredningen).

Hon uttrycker också den reservation som även Djurens Rätt har uttryckt kring djurskyddslagsutredningen – att utredningen föreslår att det politiska ansvaret för djurskyddsfrågorna flyttas från de folkvalda i riksdagen, och istället placerar dem på t.ex. Jordbruksverket och andra myndighetsinstanser. Ett annat sätt att se på detta framfördes av Irene Oskarsson (KD), som menar att det är riksdagens uppdrag att fatta ram-förslag och att detaljregleringen tvärtom bör finnas på en annan nivå.

Ett bra djurskydd är en prioriterad fråga för allianspartierna menade Åsa Coenraads (M), och började med att säga att det djur självklart inte ska plågas mer än nödvändigt. Coenraads menar att allianspartierna har inlett resan mot en bättre efterlevnad av de svenska djurskyddsreglerna och att man måste göra skillnad på ”riktig politik och plakatpolitik” i frågor som rör djur. Coenraads poängterade att djurförsök är nödvändiga, att alternativet är att leka med människoliv och att alltför hårda regler kan skada svensk forsknings möjligheter att konkurrera internationellt och hota arbetstillfällen.

I en debatt mellan Coenraads och Åsa Karlsson om minkar är man oense om det handlar om enskilda djurägare som inte har skött sig, eller om det handlar om ett strukturellt problem. ”Följer man inte lagarna ska man inte ha några djur” säger Coenraads.

Helena Leander (MP) fokuserade på minkfarmer i sitt anförande, och menade att Jordbruksverkets nya föreskrifter inte kommer tillrätta med de problem som finns med - omsorgen om ett 70-tal minkfarmare har blivit en ursäkt för dåligt djurskydd menar hon. Andra ämnen hon tog upp var djurförsök, och hon menade bl.a. att det behövs ett center för alternativ till djurförsök.

Samma center för alternativ för djurförsök tog också Anita Brodén (FP) upp, liksom att det skett mycket positivt inom djurskyddet de senaste åren när det gäller försöksdjur. Hon pratade om djurägarens ansvar och om minkfarmer – där hon menar att de nyligen lagda föreskrifterna innebär ytterligare och tillräckliga krav. Brodén nämner alla de mail hon har fått om minkfarmer, men menar att det inte är politikers roll att ta ställning till frågan om vi ska hålla djur eller bära päls. Däremot ska man se till att djuren hålls under en ”god djuromsorg”, det är politikens uppgift menade Brodén.

Roger Tiefensee (C) anförde att Sverige en djurhållning i världsklass, och inledde med att prata om religiös slakt och att ett oacceptabelt antal djur i EU slaktas utan bedövning, inte av religiösa utan av ekonomiska skäl.

Slakt utan bedövning var den enda fråga - som han menade är ”vår tids mest angelägna djurskyddsfråga” – som Josef Fransson (SD) pratade om under sin tid i talarstolen. I ett replikskifte med Helena Leander och Sara Karlsson diskuterades varför det är denna djurskyddsfråga Sverigedemokraterna väljer att lyfta, och Fransson menade att det berodde på att problemet med slakt utan bedövning är det som är störst till sin omfattning.

Efter anmälda talare begärde Richard Jonshof (SD) ordet, och tog chansen att beklaga att han inte fått med sig partiet på frågan om att förbjuda minkfarmer, och han sa sig vara övertygad om att få med sig partiet i frågan i framtiden. Även om också han ser slakt utan bedövning som ett till omfattning större problem.

Jens Holm (V) inledde med att säga att djur har rättigheter och att det i detta ingår att t.ex. kunna bete sig naturligt – och att det inte efterlevs på flera områden i Sverige, bl.a. för broilerkycklingar. Han menade att det finns ett systemfel i svensk djurpolitik och att det finns "politiskt svek mot djuren". Menade att den borgerliga regeringen svek djuren när man lade ner djurskyddsmyndigheten, drog in stöd till alternativ till djurförsök och att man inte förbjöd minkfarmningen när man hade chansen.

Den ende som nämnde, det i djurskyddslagsutredningens föreslagna förbudet mot sexuellt utnyttjande av djur, var Irene Oskarsson från Kristdemokraterna som gladde sig åt förslaget.

Hög tid att riksdagen förbjuder minkfarmer

"Djurens Rätt debatterar idag minkfarmer på Aftonbladet Debatt".

Läs debattartikeln på http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article14965102.ab

"I morgon ska riksdagen ta ställning till flera motioner som kräver att minkar för pälsproduktion ska födas upp under bättre förhållanden. Men det räcker inte – alla minkfarmer borde läggas ner, skriver dagens debattörer."

Sagt om minkförslaget

"Den 31 maj skickade Jordbruksverket ut sina nya regler för Sveriges minkfarmer. Åsikterna om de nya reglerna går isär."

Den 31 maj skickade Jordbruksverket ut sina nya regler för Sveriges minkfarmer. Den stora "nyheten" är de så kallade "etageburarna" - burarna ska bli större genom att en andra våning läggs till ovanpå standardburen, för att ge "djuren möjlighet att röra sig på flera plan och utöva sitt naturliga beteende att klättra". Åsikterna om de nya reglerna går isär. Här har vi samlat lite om det som sagts om förslaget.

Djurens Rätt (djurensratt.se):

"Den så kallade etageburen är tänkt att ge djuren möjlighet att röra sig på flera plan och utöva sitt naturliga beteende att klättra. Skillnaden för minkarna mellan en vanlig bur och en etagebur är dock minimal - det handlar om en mindre extra bur som staplas på den befintliga."

Johan Dalén på Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund (P4 Kalmar):

"Bland annat föreslås nya etageburar där bara två minkar får bo. Det är ett förslag som Johan Dahlèn inte tycker om, det inte finns tillräckligt med forskningsunderlag eftersom burarna är utformade för tre minkar:
– Det finns inget stöd för att det är bättre med två djur utan istället kan det ha negativ effekt, säger Johan Dahlèn. [...] Det starkare djuret tränger upp det svagare djuret i överburen och vaktar passagen. Och på så sätt lägger den starkare beslag på lyan och maten och den svagare får ingenting, säger han."

TT (SVT:s Smålandsnytt):

"Minkarna på pälsfarmerna i Sverige ska få det bättre. På torsdagen presenterade Jordbruksverket nya föreskrifter för uppfödningen av minkar som går ut på att göra livet drägligare för djuren.
I föreskrifterna ingår bestämmelser för hur burarna ska utformas för att öka djurens möjligheter att klättra och få utlopp för sina naturliga beteenden."

Minkfarmaren Håkan Karlsson från Styggestorp utanför Eksjö (SVT:s Smålandsnytt):

"De nya reglerna  är mest kosmetiskt dravel som inte bygger på vetenskapliga fakta."

Helena Kättström, enhetschef på Jordbruksverket (jordbruksverket.se):

"Utifrån nya forskningsrön ändrar vi reglerna på områden där vi har sett att det finns brister. Det innebär till exempel nya krav kring utfodringsrutiner, utformning av burar och rikare miljöer för djuren. Parallellt med detta utvecklar näringen själv sitt djuromsorgsarbete och det är positivt för djurvälfärden."

#minkfarmarna

"Ikväll visades SVT:s dokumentär Minkfarmarna. Vilken (naturligtvis) kommenterades flitigt på Twitter." 

Här kommer ett litet litet urval av det som jag tyckte var underhållande och läsvärt. (Beklagar om jag missade just det som du skrev.) En diskussion om programmet finns i vårt tidigare blogginlägg om programmet, liksom på vår Facebook-sida.

Minkfarmarna - dokumentär i SVT

"SVT sänder dokumentär om minkfarmer." 

Med premiär den 3 maj sänder SVT en dokumentär om minkfarmer. Den heter kort och kort "Minkfarmerna" och beskrivs så här på SVT:s hemsida:

"För första gången visas verksamheten på en minkfarm upp och filmaren Per Anders Rudelius har fått möjlighet att skildra denna kontroversiella näring på nära håll.

På Listerlandet ligger minkfarmerna på rad och här finns majoriteten av Sveriges pälsdjursuppfödare. Niclas och hans far Sune har farmen intill Görans och de har ett tätt samarbete och umgänge. Niclas säger sig ha blivit hotad till livet av djurrättsaktivister men räds inte att säga vad han tycker. "Det kommer att bli ett herrans liv när det här visas på TV men vi har inget att skämmas över och inget att dölja", säger han."

Det finns säkert anledning till att återkomma i ämnet.

Fortsatt minkdebatt med Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund

"I själva verket noteras missförhållanden och brott mot djurskyddslagstiftningen i var och varannan minkfarmsinspektion från de senaste åren."

Djurens Rätt har i tre debattinlägg på SvD:s Brännpunkt diskuterat minkfarmer med Johan Dalén (måste lära mig att stava hans namn utan h...), vd för Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund. Det började med Daléns inlägg om olagliga aktioner, där han bl.a. skrev om att de kontroller som har gjorts av Sveriges minkfarmer inte har funnit några missförhållanden. Detta stämmer inte, vilket Djurens Rätts Lena Lindström påpekade i detta debattinlägg. Johan Dalén svarade och menar att Djurens Rätt far med osanning. Och där beslöt SvD att dra streck i debatten, Lena Lindström fick inte sin replik införd i tidningen. Så den kommer här istället:

Pälsbranschens VD Johan Dalén uppmanar till saklighet och uppriktighet. Jag kunde inte instämma mer. Min replik gällde hans felaktiga påstående i det ursprungliga inlägget att inga missförhållanden framkommit vid länsstyrelsernas inspektioner. I själva verket noteras missförhållanden och brott mot djurskyddslagstiftningen i var och varannan minkfarmsinspektion från de senaste åren. Det här är offentlig information som vem som helst kan begära ut från länsstyrelserna. Men Dalén hävdar att jag ljuger

Det tycks som att medvetna missförstånd ligger bakom flera av anklagelserna. Dalén skriver att jag påstår att den farm som stängt in minkar i ett svinstall har fått djurförbud. Det har den dessvärre inte, och det skriver jag inte heller. Jag skriver tydligt att två andra farmer har fått det. Däremot saknar denna farm tillstånd för sin redan pågående verksamhet, och kommer enligt länsstyrelsen sannolikt inte få något heller.

Dalén tycker att jag har få exempel att anföra för min tes. Jag nämner åtta specifika farmer och hänvisar till Jordbruksverkets sammanställning av ytterligare 39 inspektioner. Problemet är att det finns så många exempel på överträdelser att det inte går att få in allihop i en kort replik. För att ge ytterligare några exempel så kan jag lägga till att i landets minkfarmstätaste län Blekinge har tio farmer inspekterats under 2011. Alla utom en kunde inte leva upp till gällande föreskrifter. Nio av tio hade inte föremål för sysselsättning till alla djur. Hälften saknade utrustning för avlivning av enstaka minkar, vilket sannolikt betyder att de slår ihjäl eller bryter nacken av sjuka djur. Och sju av tio saknade fullständiga tillstånd för sin verksamhet. Det är siffror som Johan Dalén har all anledning att vara bekymrad över.

Därnäst menar Dalén att de två farmer i Halland som fått föreläggande av Länsstyrelsen för olagliga avlivningsmetoder inte alls gjort fel, utan att det hela bygger på ett missförstånd. De kontrollanter som han i sitt första inlägg benämner som professionella utpekas därmed som högst inkompetenta. Johan Dalén menar att de minkar som stoppas ner fyrtio stycken på varandra i en delvis gasfylld låda ska vara glada att denna "transport" inte varar längre än 15 minuter. Så här beskriver länsstyrelsen i Halland metoden:

”Lådan fylls ibland (inte alltid) på med CO2 (i verkstan) därefter rullas lådan ut till skugghusen där man samlar ihop mellan 30-40 minkar och går därefter tillbaks till verkstan. Ihopsamlandet tar ca 10-15 minuter. När man kommit tillbaks till verkstan kopplas CO2-slangen in i lådan och det fylls på med CO2 i ca 2 minuter. Därefter stängs CO2-tillförseln av och man låter minkarna ligga kvar i lådan i ca 5 min till. Minkarna ska efter det vara döda enligt djurhållaren. Därefter tas de upp ur lådan och läggs i "tumlaren".”

Länsstyrelsen ställer också följande fråga till Jordbruksverket, den myndighet som är ansvarig för djurskyddet och tolkningen av djurskyddslagstiftningen i Sverige:

”Är det godkänt att samla ihop 30-40 djur som inte "känner" varandra med tanke på att de i grunden är mycket territoriella solitärlevande djur? Visserligen gäller det enbart en kort stund, ca 20 minuter, och uppenbarligen skadar de inte varandra då pälsarna borde bli förstörda MEN insidan av lådans väggar innehåller många skrapmärken av minkarna”

Jordbruksverket svarar bland annat:

”Att låta djuren kvävas på det sättet under lång tid är absolut inte OK.”

och:

”Koldioxidavlivning är en omdebatterad metod och det finns både fördelar och nackdelar med den här metoden.”

Det sistnämnda hänvisar till att inandning av koldioxid (CO2) är plågsamt för alla ryggradsdjur. Det gör ont i slemhinnorna och leder till kvävningskänslor och panik. Fördelarna är att det är billigt och enkelt att använda, då djuren kan avlivas i grupp – inte exakt vad en mink drömmer om. Johan Dalén slirar ganska rejält när han skriver att koldioxid är ”en av de snabbaste och mest smärtfria avlivningsmetoder som förekommer”.

Så mycket för att hålla sig till sanningen.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

Undrar vad kycklingarna och burhönorna har att säga?

"Finns det något mer uttjatat än idén om att bara djur som mår bra ger bra produkter?"

Tydligen har det pratats minkar i Ring P1 idag. Och tydligen ringde den alldeles nyligen i denna blogg diskuterade VD:n för pälsgänget in. Från Ring P1 på Twitter:

"VD för Pälsdjursuppfödares riksförb: "Vanvård av djur är en mycket dålig affärsidé. Det blir inga bra produkter om inte djuren mår bra"."

Mer finns på deras webb, med möjlighet att hoppas in i debatten. Har inte hört programmet, och tror jag avstår från att göra det. Men finns det något mer felaktigt eller uttjatat än idén om att det inte blir bra produkter om inte djuren mår bra? Det är som all den tid och energi djurnäringarna lägger på avel inte finns, eller räknas.

Många tycker kycklingkött är det godaste som finns - trots att det är rätt vedertaget att få djur i livsmedelsproduktionen har det värre än just kycklingar, med ben som knappt bär dem.

Många uppskatta kött från grisar - trots att vi sett bilder på hur de hålls, och trots att de flesta aldrig ser solens ljus under sina liv (vilket man skulle kunna hävda är ett sätt att må bra).

Och uppenbarligen blir minkpälsen fin trots att man håller dessa djur i en liten nätbur under hela sitt liv.

Är dessa tre exempel bevis för att kycklingar, grisar och minkar mår bra. SÅKLART INTE. Det förstår ju vem som helst. Det är ett bevis för att vi har varit duktiga på att avla fram djur som ger oss det vi vill ha från dem. Inte för att de mår bra, utan oavsett hur de mår.

Om man vill skulle man också kunna dra en parallell till det vi kunnat läsa om elitgymnaster i Dagens Nyheter de senaste veckorna. Är bra prestationer i idrottsvärlden ett tecken på att idrottarna mår bra? Uppenbarligen inte.

Bara så ni vet - minkarna har det bra

Idag dömdes en djurrättsaktivist till 3,5 års fängelse för mordbrand och olaga hot (det längsta straffet i Sverige som en djurrättsaktivist dömts till, vad jag vet). Och det finns väl inte jättemycket att säga om detta som inte är självklart och/eller redan sagt (minkarmerna kommer att placeras i historieböckerna, och det kommer ske med hjälp av sunt förnuft, argument och empati - det räcker).

Men så kom då Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund och försökte plocka poäng i samma veva som domen kom.

Visst, jag fattar hur det hela fungerar. Dom mot djurrättsaktivist = bra läge för pälsfarmsgänget att plocka poäng i debatten. Djurens Rätt skulle säkert gjort likadant om situationen var den omvända (tyvärr är ju straff på 3,5 år i princip omöjliga för djurplågeri...). Men:

"Svenska minkar mår bra. Det stora antalet oanmälda kontroller som länsstyrelsens professionella kontrollanter utfört under de senaste åren har inte visat några missförhållanden på svenska gårdar. Det goda djurskyddet är resultatet av ett gott samarbete mellan myndigheter och en högst seriös bransch som hela tiden tar nya initiativ till förbättringar. Och så sent som i april i fjol beslutades med klar majoritet i Sveriges riksdag att minknäringen ska få finnas kvar."

Känns inte detta lite som när någon i publiken...  

[Note to self: att uppdatera bloggen med appen BloggerPack - inte så smart, eftersom appen verkar ha strukit bort halva inlägget. Men det jag skulle skriva var:]

... börjar prata om något helt annat än vad föreläsningen handlar om? Ni har säkert alla varit med om detta. Debatten handlar om EU och personen börjar mala på om vindkraftverk. För hur minkarna mår har ju inte med ämnet att göra - i Johan Daléns debattinlägg blir det ett paket - olagliga djurrättsaktivism är dumt och minkar har det bra. Och det blir tokigt.

Till saken om att minkar har det bra, att kontroller inte har hittat missförhållanden och att branschen hela tiden tagit initiativ till förbättringar kan man anföra t.ex. att:

• här kan du läsa om två minkfarmer i Halland som fått förelägganden av länsstyrelsens djurskyddsinspektörer för att avlivningen av minkarna utsatt dem för en långdragen och plågsam död.
• här kan du läsa om minkfarmare som ljög för djurskyddsinspektörer.  
• här kan du läsa om vad inspektörerna egentligen hittade under sina inspektioner. 
• här kan du läsa om en minkfarmare som åtalats för djurplågeri.

Det var bara vara lite av det som tyder på att han kanske inte har helt rätt i att svenska minkar är bra och att detta är helyllebranschen nummer ett.

Avslutningsvis, den tydliga politiska majoriteten han pratar om - i dagsläget är siffran, i princip, 157 röstar för och 152 röster mot. Ingen gigantisk majoritet precis. Även om han har rätt i att den var tydligare i april.

Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2011

Den 1 december på Stockholms universitet var det dags för Jordbruksverkets djurskyddskonferens, där det stora ämnet för dagen var förslaget till ny djurskyddslag.

Den första punkten på dagordningen var också just att utredaren Eva Eriksson presenterade sitt förslag till ny djurskyddslag. Vi har sammanfattat utredningen och presentationen här, och dagens föredrag var i stort sett detsamma som måndagens presskonferens, så vi sammanfattar inte detta mer. Men några ytterligare reflektioner från Djurens Rätts representanter på plats:

• Förslaget att flytta föreskrifter (som är bindande) till allmänna råd (som är mer beskrivande) är inte bra.
• Det pratas mycket om vikten av en tilltro mellan myndigheter och branschen (vilket också avspeglas i de frågor som ställs efter föredragen).
• Intressant att utredaren Eva Eriksson så tydligt tryckte på att betande är ett naturligt beteende hos kor, liksom att utevistelse är ett naturligt beteende för katter.
• Bra att man avser att begränsa utegående katters fortplantningsförmåga. Men kan det leda till att personer med katter som man inte vill sterilisera inte kommer att släppas ut?
• Vidare angående katter är det lite anmärkningsvärt att katthem verkar vara något som tas för givet att de finns, alltså att en myndighet förlitar sig verksamhet på något som i princip alltid är en ideell verksamhet.

"EU:s djur har fått det bättre på alla områden, och Sverige ligger före". Det konstaterade Jordbruksverket Leif Dennerberg därefter, i en kommentar till utredningen och på Jordbruksverkets uppdrag och arbete. Han lyfte bl.a. det positiva i dagens deltagarantalrekord (400 personer).

Nya minkföreskrifter är på gång, sa Leif Dennerberg vidare. 2010 skulle branschen själva ha förbättrat villkoren för minkarna, och det menar Jordbruksverkets och länsstyrelserna att man delvis har gjort – men att det fortfarande finns "en del oacceptable brister i enskilda delar av näringen". Det är dags för Jordbruksverket att gå fram med skärpta bestämmelser, menade Dennerberg, och nämnde bl.a. arbetet med att förebygga de stereotypier som finns. Beslut kommer från Jordbruksverket under december 2011.

Jordbruksverkets Johan Loberg pratade senare om en effektiv, likvärdig och rättsäker djurskyddskontroll – vilken man vill åstadkomma genom verkets projekt "Oskar" (Offentlig Samsyn, Kontroll, Analys och Rutiner) och efter lunch (med tzayspett) var det dags för professor Kristina Dahlborn att tala om jämförelsen mellan konventionell djurskyddskontroll samt med systemet "Welfare Quality" och "Fråga kon", ett upplägg utifrån Svensk Mjölk. Mellan ”Fråga kon” och den officiella kontrollen finns i statistiken ett tydligt samband, medan detta skiljer sig åt mer i ”Welfare Quality”, där skillnaden beror på de djur som hålls uppbundna. Enligt en genomförd enkät menade att ”Welfare Quality” var bättre på att bedöma djurvälfärd, men den konventionella metoden att bedöma djurskydd.