When it rains, it pours

"When it rains, it pours."

Är lite osäker på om det går att använda uttrycket "when it rains, it pours" i en positiv bemärkelse. Men så var det i alla fall menat denna gång, om den 21 februari.

I morse tog Gomorron Sverige upp PETA:s film om hur ormar och varaner flås levande för sin päls. Min kollega Cecilia var med och debatterade i studion:

Och inte nog med detta, nu på morgonen publicerade SVT Debatt vår debattartikel om de djurförsöksetiska nämnderna. Läs Camilla Björkboms debattinlägg här: http://debatt.svt.se/2013/02/21/etiska-namnder-later-forsoksdjur-plagas-till-dods/

Igår var det intressant på radion förresten - Helena Röcklingsberg och Per Jensen pratar om att äta djur i radioprogrammet Nordegren i P1: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5449509 (lite dålig stil att inte vi fick vara med och prata kött dock. Djurens Rätt är ju heta just nu, hade de missat det?).

PS. Glömde helt bort debattartikeln som låg i min inkorg - som tur är påminde Tobias mig i en kommentar. Peter Singer skriver idag i Sydsvenskan: "Att befria djuren från förtryck är en etisk kamp som kan jämföras med kampen mot slaveriet." Läs hela debattartikeln på: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/forandringarna-sker-allt-snabbare/

Djurens Rätt läser nobelpristagaren Mo Yan

"Djurens Rätt läser nobelpristagaren Mo Yan."

Idag är det Internationella djurrättsdagen. Det är också dagen då Nobelprisen delas ut. Vad passar då bättre än ett gästinlägg, av Djurens Rätts Cecilia Mille, med ett försök till djurrättslig analys av nobelpristagaren Mo Yan's bok "Ximen Nao och hans sju liv"?

Jag fick tipset att läsa boken av en medlem som reagerat på beskrivningen av hur huvudpersonen plågas ihjäl när han levt ett liv som tjur. För den som i likhet med mig inte var först i kön på bokhandeln efter att pristagaren tillkännagetts kan jag avslöja att boken handlar om Ximen Nao, som efter sin död lyckas tjata sig till att få komma tillbaka till livet. Det blir dock inte riktigt som han tänkt sig, eftersom han återföds som en lång rad olika djur innan han blir människa igen. Vi ska rikta in oss på händelsen när Ximen Tjur plågas ihjäl, och på vad beskrivningen av detta kan få för effekt på läsarna. Det rör sig om en riktigt vidrig beskrivning, och Ximen Tjur piskas, bränns och förnedras. I och med tjurens envisa vägran att lyda trots misshandeln beskrivs hans död som ärofull.

Jag blev nyfiken på att läsa, för jag tänker att det inte är självklart att en sådan uppdiktad beskrivning är av ondo. Det är en särdeles utdragen och grym misshandel som beskrivs. På minussidan finns utöver obehaget läsningen kan vålla naturligtvis risken att någon skulle inspireras av våldet. Jag är dock inte en anhängare av falangen som tror att människor tar intryck av våldsamma handlingar i böcker och filmer på ett sätt som får dem att själva begå våldsamma handlingar. Mardrömmar är enligt mig en mer trolig effekt.
 

En betydligt större fara jag ser är avtrubbning inför våld mot djur. Jag vet vad jag pratar om här, för i mitt jobb kan jag behöva anlägga en skyddsbarriär runt hjärtat för att det ska hålla. Eller är det egentligen avtrubbning när man inte riktigt tar till sig det man ser, hör eller läser, utan håller det en bit ifrån sig? Kanske inte. Nej, förmodligen inte. Det handlar snarare om en strategi för att hantera det jobbiga. När jag läser beskrivningen över vad som görs mot Ximen Tjur blir jag verkligt illa berörd. Skönt, blev lite skraj där ett tag. Jag tror nämligen att en förmåga att känna med djur, att tänka sig in i deras situation, är en förutsättning för djurrättsarbete. Och eftersom jag vill att alla människor ska vara djurrättare är jag rädd för avtrubbningseffekten, att människor helt enkelt vänjer sig vid att djur utsätts för hemska saker.

Utöver själva misshandeln reagerar jag på att invändningarna mot att plåga ihjäl tjuren främst baseras på att han ses som ett viktigt och värdefullt redskap som människorna kan använda. Detta resonemang känner vi väl igen från djurindustrin.

Så här långt har jag verkligen inte gjort mycket för att redogöra vad som kan vara positivt med den här beskrivningen. Sanningen är att mina argument är tunnare på den här sidan. Det ena är att det tydligt framgår att Ximen Tjur har känslor och tankar. Jag tror att de flesta läsare känner medkänsla med honom när han plågas. (Det framgår dock inte om hans utvecklade känsloliv är en effekt av att han tidigare har varit människa. Men vi antar att det inte är så här.)

Det andra optimistiska argumentet är att läsare skulle kunna börja reflektera över djurs rättigheter efter att ha läst beskrivningen. Jag har inte jättestor tilltro till denna tanke, men är det något jag har lärt mig under mina år med Djurens Rätt så är det att människor kan inspireras till att bli djurrättare av väldigt olika skäl och på väldigt många olika sätt. Och enligt mig är de alla lika bra.

Årsmöte med Eurogroup for Animals

"Följ med till Bryssel och årsmöte med Eurogroup for Animals."

Cecilia Mille på Eurogroup for Animals årsmöte.

Under två dagar i juni arrangerade Eurogroup for Animals sitt årsmöte i Bryssel, följt av en djurskyddskonferens. Representanter från flertalet av de drygt 40 medlemsorganisationerna fanns på plats i för att delta. Djurens Rätts Cecilia Mille, ansvarig för internationella frågor, var på plats och berättar.

Eurogroup for Animals är en paraplyorganisation med främsta syfte att samordna medlemsorganisationernas EU-arbete, med fokus på lobbying gentemot EU. Eurogroup är djurskyddets främsta lobbygrupp i EU, med kontor på gångavstånd från EU-institutionerna, och med medlemsorganisationer i varje EU-medlemsland. Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige är Sveriges två medlemsorganisationer i Eurogroup for Animals.

Mötet började med att två nya medlemsorganisationer godkändes och välkomnades: World Horse Welfare och Cats Protection. Vi fick information om att organisationen Sea First tyvärr har avslutat sitt medlemskap eftersom de inte fick ut så mycket av det, då Eurogroup åtminstone inte hittills har jobbat med frågor som rör fiskar. Men bra att veta, då deras avslutade medlemskap innebär att Djurens Rätt behöver hålla lite extra koll på detta område nu.

Eurogroups verkställande chef Sonja Van Tichelen har sagt upp sig och slutar på Eurogroup i september. Styrelsen har beslutat att göra en strategisk översyn av arbetet i samband med att hon slutar och man ska tillsätta en ny chef. 

En av de viktigaste frågorna som behandlas just nu gäller EU:s djurskyddsstrategi för de kommande fyra åren (läs det vi sammanfattat om ämnet tidigare). Eurogroup har uttryckt missnöje med resultatet, och har samarbetat med danska regeringsrepresentanter eftersom Danmark för närvarande håller i ordförandeskapet för EU. I dagarna samlade ordförandeskapet samtliga ministrar inom området, och deras budskap var att de var besvikna över resultatet och att de anser att det krävs betydligt högre ambitioner i djurskyddsarbetet.

Under förmiddagen gjordes en genomgång av de hetaste ämnena just nu, och här följer en kort sammanfattning:

Djurförsök

Djurförsök med syfte att testa säkerheten i typer av mat och foder är vanliga, i synnerhet om det rör sig om GMO-mat; då är djurförsök obligatoriska. Eurogroup arbetar för att få alternativ att användas i högre utsträckning.

Musseltoxiner: inom detta område är det obligatoriskt att använda alternativ till djurförsök från 1 jan 2014, men eftersom alternativen redan finns på plats försöker Eurogroup att få medlemsländerna att agera tidigare.

Kemikalietestning: Det pågår en utvärdering av kemikalielagstiftningen REACH och en översyn av EU:s strategi för hormonstörande ämnen.

Försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter: Eurogroup arbetar med ett heltäckande förbud som målsättning.

Exotiska sällskapdjur: Eurogroup försöker begränsa handel, hållande och försäljning av exotiska sällskapsdjur.

Livsmedelsindustrin

Djurtransporter: Lobbying pågår gentemot EU-parlamentet och Rådet. Kommissionen fortsätter trycka på att de vill fokusera på bättre implementering och efterlevnad. Mer om det senare.

Sällskapsdjur

Eurogroup har nyligen anställt en person som arbetar med ”sällskapsdjur”, med fokus på hundar och katter. (Exotiska djur täcks in sedan tidigare av en person som arbetar med frågor som rör vilda djur.) Arbetet ligger i startgroparna fortfarande, och än så länge har ett råd bestående av externa experter med olika erfarenheter tillsatts. Lite längre fram kommer en arbetsgrupp bestående av medlemmar bildas, och denna grupp ska arbeta med att ta fram Eurogroups strategi inom området. Ambitionen är att försöka få EU att ta ett större ansvar för frågor som rör sällskapsdjur, i första skedet genom en kommissionsrapport som Eurogroup kommer att bidra till.

Här följde omval av två ledamöter till Eurogroups styrelse: Michel Vandenbosch från GAIA och Kati Pulli från Animalia.

På eftermiddagen efter årsmötet vidtog en djurskyddskonferens med inbjudna talare och gäster. Först ut som talare var Ladislag Miko, chef för EU-kommissionens avdelning för hälsa och konsumentpolitik. Han inledde direkt med att tala om att kommissionen hör kraven på strängare lagstiftning på transportområdet, men att deras bedömning är att de kan komma längre genom att arbeta för bättre efterlevnad av nuvarande regler (en bakgrund hittar du här). Det märktes tydligt att kommissionen är hårt ansatt av både organisationer och allmänhet i frågan och Miko var noga med att lyfta fram att de har stöd av många av medlemsländerna för sin ståndpunkt.

Miko berättade att de även håller på att undersöka hur medlemsländerna arbetar med genomförandet av de nya EU-reglerna gällande slakt. Till årsskiftet träder ett förbud mot att hålla dräktiga grisar i trångaensamboxar i kraft. Hållningsformen är redan förbjuden i Sverige, men endast knappt hälften av medlemsländerna har angett att de kommer att klara förbudet fullt ut till årsskiftet. Här har kommissionen en strikt hållning enligt Miko, och planerar för åtgärder att vidta mot dem som inte genomför förbudet i tid.

Under frågestunden fick kommissionen ta emot svidande kritik från publiken för att man inte lyssnar på de drygt en miljon medborgare som skrivit under 8hours. Miko hävdade att de behöver mer bevis på att djur lider under transport. Senare på kvällen berättade en representant för den spanska organisationen ANDA, som arbetar med att inspektera transporter, att han rapporterat samma fordon med samma fel tre gånger till kommissionen, och att chauffören berättade för honom att han var den enda som brydde sig om att han inte följde reglerna.

Miko sa också att det saknas tillräckligt med statistik för djurtransporter inom länderna i Europa, medan det finns mycket data över trafiken mellan länder. Han sa att det är mest problem med får och hästar – vilket väcker frågan om det finns ett samband mellan detta och vilka transportfordon som inspekteras – vi vet sedan tidigare att inspektion av hästtransporter är mycket vanligare än för andra djurslag. Grisar och kor var det inte så mycket problem med enligt Miko, som inte ens nämnde kycklingarna. Undertecknad kände lite extra pepp och stolthet över Djurens Rätts nya kampanj som sätter fokus på de ofta bortglömda kycklingarna, som vi vet är de värst drabbade av skador och dödlighet under transport.

Efter en intensiv diskussion med Miko – som inte stannade på fika som utlovat (men det skulle nog inte jag heller ha gjort) – gick programmet vidare till en lättsammare punkt: utdelandet av Eurogroups pris för lovvärda insatser inom djurskyddsområdet. Mottagare av årets pris var David Wilkins, tidigare verkställande chef för Eurogroup. Hans budskap till oss alla var att minnas att vetenskapen står på vår sida, och att vi ska ta vara på möjligheten att lägga fram vetenskapliga bevis för vad vi vill uppnå.

Onsdagens mest givande pass handlade enligt Djurens Rätts representant om djurskyddsproblemen kopplade till viss hundavel. Inbjuden talare var Jemima Harrison, som producerade den sevärda och upprörande BBC-dokumentären ”Pedigree Dogs Exposed” 2008, och en uppföljare nu i år. Jag passade på att fråga om Harrisons syn på den svenska djurskyddslagsutredningens förslag att lägga mycket av ansvaret för att åtgärda problemet läggs på domare för hundutställningar, och hon instämde i Djurens Rätts oro och berättade om sina erfarenheter av domare som själva bedriver extrem avel.

Ett spännande möte i Bryssel är till ända. Undertecknad smiter undan från trängseln av tjusiga lobbyister på flygplatsen för att trycka ut det sista ur tartextuben på lite berest bröd och skopa i sig sin soja-chokladpudding – allt för att kunna ta sig genom säkerhetskontrollen utan ståhej. Snart dags att sova på planet.

Text: Cecilia Mille

EU-besök på Djurens Rätts kansli

Häromdagen hade Djurens Rätt besök av Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson. Här fångad på bild tillsammans med Djurens Rätts Cecilia Mille.

Besök från Europeiska Ungdomsparlamentet

Foto: Cecilia Mille

Under gårdagen gästades Djurens Rätt av representanter från Europeiska Ungdomsparlamentet, som presenterade ett tänkbart framtida samarbetsprojekt. Kul tycker vi!

En argumentation för det odlade köttet - och argumenten däremot

Från New Scientist, 3 september 2011.

Den 9 september publicerade Fria Tidningen en artikelserie om odlat kött (del 1, 2 och 3), ett ämne som vi diskuterat vid ett par tillfällen här i bloggen, men som nu börjar bli mer aktuellt än någonsin – "det odlade köttet är bara sex månader borta" har vi kunnat läsa i diverse medier på sistone.

I början av september arrangerades en konferens om det odlade köttet i Göteborg. Hirad Rezazadeh, djurrättsaktivist och student i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, var en av de som var där och lyssnade – läs hans text från seminariet här.

Inom djurrätts- och vegovärlden går åsikterna om det odlade köttet isär. I en av artiklarna från Fria Tidningen framför Djurens Rätts Cecilia Mille tre av de problem som brukar framföras kring det odlade kött:

"För det första måste ursprungscellerna tas från djur och det måste ske många gånger eftersom odlingarna åldras. Det innebär fortsatt djurhållning och eventuellt smärtsamma biopsier. För det andra finns det EU-krav på nya matprodukter som innebär att man måste göra djurförsök innan odlat kött kan introduceras på marknaden. Och för det tredje kräver odling av kött en oerhörd resursinsats. Om motsvarande skulle satsas på vegoprodukter skulle man komma längre."

Hon ställer också frågan vem som skulle vilja äta det odlade köttet: "Människor som i dag äter kött skulle se odlat kött som onaturligt. Många vegetarianer skulle nog hellre fortsätta äta vegetariskt". Brittiska Vegetarian Society är inne på samma spår och ställer frågan: "Why bother to create artificial meat when a balanced vegetarian diet is delicious, nutritious and sustainable?"

I senaste numret tidskriften New Scientist argumenterar man på ledarplats för det odlade köttet (de har även en längre artikel inne i tidningen som dock kräver inloggning för att läsa online) och menar att det är smaken och i förlängningen konsumenterna som kommer att fälla avgörandet.

Ovan nämnde Hirad Rezazadeh ser mer positivt på det odlade köttets framtid. I helgen publicerade han och filosofen Torbjörn Tännsjö en debattartikel i Sydsvenskan i ämnet med rubriken "Odlat kött kan minska svälten". När det gäller de tre problem som Cecilia Mille tar upp, och frågan kring vem som skulle vilja äta det odlade köttet, har Hirad svar på tal:

”En värld där alla människor inte äter kött är orealistisk. Realistiskt är däremot en värld där köttindustrin inser att de kan tjäna pengar på odlat kött och därmed börja med att producera odlat kött istället för konventionellt kött. En undersökning på EU-nivå visade att 50 procent kunde tänka sig att prova odlat kött. Denna undersökning skedde dessutom innan köttets negativa miljöpåverkan hade blivit välkänt för allmänheten. När Dagens Nyheter skrev om det odlade köttet gjordes en omröstning som visade att drygt 60 procent av de tillfrågade kunde tänka sig att äta odlat kött.

Om det odlade köttet är onaturligt, vad är naturligt med dagens köttproduktion? Ju mer allmänheten lär sig om hur det kött de äter idag produceras, desto mer kommer de att tycka om det odlade köttet. Det finns ju inget som är mer onaturligt än broilers. Kanske kan det odlade köttet hjälpa till att bryta ut en ordentlig debatt om hur dagens köttproduktion går till?

Visst kräver det odlade köttet en del djurförsök. Men vad är vårt alternativ egentligen? Svenskarnas köttkonsumtion ökar år efter år och det är inget vi har lyckats stoppa. Dessutom börjar befolkningen i länder som Kina och Indien att bli lika stora köttätare som vi i väst är.

Eftersom jordens resurser inte är oändliga så kommer man i framtiden bli tvungen att göra köttproduktionen mera effektiv. Detta innebär ofta att man måste använda sig av brutala produktionsmetoder och att man måste få djuren att växa fortare. Dessutom kommer det förmodligen att ske en övergång till fjäderfä som är resurssnålare än nöt och fläskkött - det är kyckling som svenskarnas konsumtion ökar procentuellt mest av. Ur ett miljömässigt perspektiv är detta bra, men från ett djuretiskt är det katastrof. Men kan människor äta odlat nöt- och fläskkött behöver de inte äta mer kyckling istället.

Djurrättsorganisationen PETA stödjer forskningen kring odlat kött. Det gör även den nederländska regeringen. Mellan 2005 fram till 2009 satsade Nederländerna 2 miljoner euro på forskningen om det odlade köttet. Man får hoppas att den svenska regeringen kan göra något sådant. Och att Djurens Rätt stödjer forskningen på samma sätt som PETA.”

Detta är grundargumenten för och emot en satsning på det odlade köttet - och ett argument för att djurrättsorganisationer likt Djurens Rätt bör stödja och satsa på denna forskning. Frågan är - vad tycker du?

Seminarier i Almedalen om djurskydd inom offentlig upphandling

Tisdagen den 5 juli under Almedalsveckan arrangerade vi ett seminarium om vegetarisk mat i offentlig verksamhet. Men det fanns även ytterligare seminarier på temat upphandling på programmet.

"Djuren - förlorare i upphandlingen?" arrangerades av Djurskyddet Sverige och Vi Konsumenter, även det den 5 juli. Miljöstyrningsrådet redogjorde under seminariet för sina djurskyddskriterier, som bland annat innefattar max 8 timmars transporttid till slakt, bedövning före slakt samt att antibiotika endast får ges till sjuka djur, ej i förebyggande syfte. Det i media (och i Almedalen) omtalade Sigtunamålet togs upp (igen). Monica Sihlén, från ovan nämnda Miljöstyrningsrådet, och Mathias Sylwan, jurist på Sveriges Kommuner och Landsting var eniga om att Förvaltningsdomstolen begick ett misstag när de vände sig till Konkurrensverket med sin fällande dom, istället för att konsultera EU-domstolen. Båda menade att det gjorts en övertolkning av reglerna i LOU, Lagen om offentlig upphandling.

Miljöstyrningsrådet arrangerade därtill ett seminarium med den spännande titeln "Mesta möjliga djurskydd på skoltallriken". Innehållet var snarlikt seminariet ovan, men panelen bestod denna gång av representanter från några av riksdagspartierna (S, M, MP och C). De var alla rörande överens om att djurskyddskrav borde kunna ställas inom ramen för den offentliga upphandlingen, men hade lite olika infallsvinklar.

Några inlägg värda att nämna var Sten Berghedens (M) upprepade av den gamla ramsan om att Sverige har världens bästa djurskydd (alla som läst vår rapport i ämnet vet att det råder delade meningar om det) och Sara Karlssons (S) inpass om att vegetarisk mat också är en möjlighet. Anders Wijkman, som leder en utredning i frågan, var där och passade på att göra ett kort inlägg. Han pekade bland annat på vikten av uppföljning efter upphandling. Utan ordentlig uppföljning är risken stor att grossisterna bluffar, och att konkurrenterna (som vet att den vinnande parten inte lever upp till kraven) överklagar.

Märkligt nog sades knappt ett ord under dessa seminarier om det faktum att en så stor del av marknaden för offentligt upphandlade varor ligger hos två mycket stora grossister, som har väldigt stort inflytande över utfallet i upphandlingsprocesser.

Cecilia Mille, enhetschef och internationellt ansvarig på Djurens Rätt

Mer från måndagen: Om den biologiska mångfalden och en minskad köttkonsumtion

Under seminariet "En mångfaldig planet – har det någon betydelse? Måste vi välja, mat eller biologisk mångfald?" arrangerat av U&W pratade Naturskyddsförningen om hoten mot den biologiska mångfalden. Bland dessa hot finns spannmålsodlingen avsedd för djurproduktion, något som är väldigt energislösande och i praktiken omöjligt att fortsätta med i framtiden.

Bland de viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med hoten mot den biologiska mångfalden nämndes en minskad köttkonsumtion som den första och viktigaste punkten. Även den analys FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, har gjort visade det ohållbara i dagens köttkonsumtion.

Mikael Robertsson berättade lite om COOP:s djuromsorgsstrategi:

 

Och Djurens Rätts Cecilia Mille ställde en fråga:

Mer från måndagen: Kamphundsförbud i bostäder – för vems skull?

Djurskyddet Sveriges seminarium belyste ett viktigt problem, nämligen bostadsbolag som försöker lösa problem (verkliga och upplevda) med så kallade kamphundar genom att införa förbud mot vissa hundraser i sina fastigheter. Många kloka ord sades under seminariet, och panel och publik utbytte erfarenheter och förslag på lösningar.

Bostadsministerns statssekreterare Ulf Perbo visade sig tyvärr inte vara mottaglig för argument, utan höll envist fast vid att förbud i form av listor över raser var en lämplig metod för bostadsbolag att försöka lösa problemet. Hundexperten, juristen från hyresgästföreningen och bostadsbolagsrepresentanten var rörande överens om att det är ett hundägarproblem, och att en lista över raser bara skulle flytta över problemet till att drabba andra raser. Det budskapet förstärktes av ett uttalande från djurskyddspolisen:

Undertecknad och Djurens Rätts Eva Diesen gav sig in i debatten med statssekreteraren, dock utan att lyckas övertyga honom.

Seminariet går att se i sin helhet (nästan) här

Cecilia Mille
Internationellt ansvarig och enhetschef på Djurens Rätt

Mer från måndagen: Ska vi producera mat i och runt Östersjön?

Detta var ett i en lång rad mat- och miljöfokuserade seminarier vi besökte måndagen den 4 juli, men det enda där en minister deltog i panelen. Tyvärr var det också det enda av dessa seminarier som var deprimerande istället för inspirerande. Medan övriga seminarier återkom till vikten av en minskad köttkonsumtion så fokuserade detta på olika animaliska produkter som kan produceras i Östersjöregionen.

Ministern var Eskil Erlandsson, som fått i hemläxa att ta fram en meny som är bra för Östersjön, miljön och djuren. Hur en animaliebaserad meny kan vara bra för djuren övergår mitt förstånd, men det var ju knappast första gången ett sådant påstående nådde mina öron. På Eskils matsedel stod bland annat gravad torsk, luffarebiff, gräddsås och ost, med diverse svenskproducerade tillbehör.

Panelen – som enbart bestod av män – innehöll representanter från krogbranschen, WWF, forskare samt generaldirektören för den nystartade Havs- och vattenmyndigheten. Under hela seminariet återkom panelen till att idisslare kan göra protein av gräs (jag ska inte ens börja gå in på alla motargument som finns mot detta, men jag kan avslöja att det har med markanvändning, vegetabilier och energivinsten att göra – läs om markanvändning i Djurens Rätts faktabas).

Landsbygdsministerns nya (?) favorituttryck verkar vara "det fodras mular för att sköta naturbetesmarker". Inga nyheter, inget nytänkande, och en djup suck. Låt oss fröjdas vid tanken på att det här var det enda seminariet i sitt slag. Och vid tanken på att en landsbygdsminister inte sitter för alltid.

Cecilia Mille
Internationellt ansvarig och enhetschef på Djurens Rätt

Djurens Rätt svarar LRF:s Helena Jonsson

Den 12 juni skrev LRF:s ordförande Helena Jonsson en debattartikel i Land Lantbruk där hon menade att Djurens Rätt pratade nonsens och att vår kunskap kring djurskyddslagen och den svenska djurhållning är katastrofalt låg. Vi försökte få med ett svar på debattinlägget, men redaktionen på Land Lantbruk valde att inte ta in det. Vårt svar publiceras istället här nedan.

Förhärligad information ökar inte kunskapen om verkligheten

I en debattartikel den 12 juni skriver Helena Jonsson att Djurens Rätts uppfattning är att "Det är en myt att grisar i Sverige har det bättre än grisar i andra länder". Så har vi aldrig uttryckt oss. Varken i vår KO-anmälan mot City Gross reklamfilm om "Griskronan" eller i pressmeddelandet (daterat 2011-05-20) med anledning av KO-anmälan påstår vi det.

Djurens Rätt är väl medveten om de skillnader och likheter som finns i hur grisar hålls i Sverige och i andra länder. Anledningen till att vi KO-anmälde reklamfilmen om "Griskronan" är att den är vilseledande eftersom den ger en felaktig bild av hur grisar i Sverige har det. Filmen beskriver inte på något sätt hur grisuppfödning i Sverige skiljer sig från grisuppfödning i andra länder.

Vi delar Helena Jonssons uppfattning om att allmänheten antar att djuren i Sverige hålls bättre än i andra länder och att många inte vet vad det betyder konkret. En orsak till ovetskapen är just reklamfilmer som den om "Griskronan". När information som konsumenterna nås av, bland annat från reklam genom TV-rutan, är förhärligad och vinklad ökar inte kunskapen om verkligheten. Information om hur djuren lever sina liv och dödas i livsmedelsindustrin ska vara saklig. Något annat är oacceptabelt och det gäller även då det handlar om skillnader och likheter mellan hur grisar hålls i olika länder.

Linda Björklund
Etolog och ansvarig för frågor om djuren i livsmedelsindustrin
Djurens Rätt

Cecilia Mille
Ansvarig för internationella frågor
Djurens Rätt

Motvind för minkarna i miljö- och jordbruksutskottet idag

Som vi skrivit om på vår webbplats under en längre tid justerade riksdagens miljö- och jordbruksutskott idag sitt ställningstagande till en rad motioner om minkfarmning. De tre rödgröna partierna ställer sig bakom krav på bättre villkor för minkar (vilket i förlängningen innebär en avveckling av minkfarmning). De fyra regeringspartierna har valt att avslå motionerna, och Sverigedemokraterna - som befinner sig i en vågmästarroll i denna fråga och som ofta argumenterar för att man driver en djurvänlig politik - valde i miljö- och jordbruksutskottet att gå på regeringspartiernas linje.

Den 27 april är det dags för riksdagen att ta ställning till motionerna om minkfarmning. Än finns alltså tid att göra skillnad för minkarna. Det är vår tur nu - nu får vi vinden att vända! Därför uppmanar vi alla, och speciellt dig som själv röstat på något av de fem partierna som valt att avslå motionerna, att kontakta dina riksdagsrepresentanter och uppmana dem att ställa sig på minkarnas sida. Läs om hur du gör skillnad för minkarna fram till den 27 april.

Djurens Rätt, la asociación sueca

Det faktum att vi uppmanar till protest mot tjurfäktningen i Galicien har rönt internationell uppmärksamhet. Vår internationellt ansvariga Cecilia Mille intervjuas här i den lokala tidningen La Vos De Galicia:

"Djurens Rätt, la asociación sueca que se ha colado en el debate entre taurinos y antitaurinos coruñeses, avivado al calor de la precampaña, se fundó al tiempo que este diario, que ha ido a recabar su opinión sobre el asunto. Desde 1882, el colectivo se posiciona ante «cualquier caso de maltrato animal», según explica Cecilia Mille, encargada de relaciones internacionales."

Drygt 600 personer har redan besökt sidan där det går att protestera mot tjurfäktningen - gör det du också!

Uppdaterat 16:33: Nyheten finns nu också i tidningen La Opinión de Coruña.

EU-kommissionen öppnar upp för stöd för lagring av griskött

EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos har i veckan meddelat att EU-kommissionen kommer att sätta in stöd till "privat lagring" för griskött.

"Privat lagring" är ett sätt att kunna producera ett överskott utan att marknaden blir övermättad -  producenterna eller andra företag inom branschen får pengar för att hålla på sina varor. Huvudsyftet med denna stödform är att stabilisera marknaden för en viss vara i EU när priserna är låga.

EU:s jordbruksbudget avsätter varje år stora belopp för olika typer av stödåtgärder och subventioner. De omdebatterade "smörbergen" (EU-kommissionens stödköp av smör och andra mejeriprodukter) är kanske det mest välkända exemplet. På Jordbruksverkets hemsida finns information om privat lagring och andra marknadsstöd.

Animaliska produkter ligger bra till när det är fråga om stöd och subventioner. Och som vegan kan man reta sig ganska rejält på att havre- och sojamjölk är flera gånger dyrare än den vätska som tas från en ko - som har matats med foder baserat på bland annat havre och soja…

Cecilia Mille
Internationellt ansvarig på Djurens Rätt

Djurens Rätt om tjurfäktning

Djurens Rätts Cecilia Mille, internationellt ansvarig, om tjurfäktning i Aftonbladets webb-tv.

Djurens Rätt om EU-parlamentets beslut rörande religiös slakt

Häromdagen i Aftonbladet ville Lena Melin att djurvänner skulle vakna när det gällde EU-parlamentets beslut om att slakt utan föregående bedövning ska vara tillåtet av religiösa skäl. Hur Djurens Rätts internationellt ansvariga Cecilia Mille Lindblom ser på beslutet finns nu att läsa på vår webbplats. En sammanfattning:

"Parlamentet har endast en rådgivande funktion i denna fråga, och nu går ärendet över till ministerrådet. Om ministerrådet följer parlamentets linje skulle det innebära att Sverige inte få ha kvar kravet på bedövning vid all slakt. Många bedömare menar dock att risken inte är så stor för att ministerrådet skulle släppa igenom en sådan förändring.

Djurens Rätt arbetar för att förbudet mot slakt utan föregående bedövning ska finnas kvar i Sverige. Vi arbetar tillsammans med politiker i Sverige, med paraplyorganisationen Eurogroup for Animals och med våra systerorganisationer i utlandet.

Djurens Rätt anser att varje individ har rätt till sitt eget liv. Det samhälle som tillåter att djur tas av daga har en skyldighet att se till att detta sker med iakttagande av alla medel som står till buds för att minimera lidandet.

Vi har just vunnit en historisk seger för sälarna!

Idag har EU-parlamentet med stor majoritet röstat för ett förbud mot handel med sälprodukter. Europa har varit den främsta marknaden för kanadensiska sälprodukter, och många menar att det nya förbudet kommer att betyda slutet för den fruktansvärda sälslakten.

Decennier av hård kamp har lett fram till denna otroligt viktiga seger. Djurens Rätt har funnits på plats i EU-parlamentet och jobbat in i det sista inför omröstningen. Vi kunde inte ha klarat detta utan ditt stöd! Med hjälp av påtryckningar i form av demonstrationer, brev, mail och telefonsamtal, till EU-parlamentariker och andra beslutsfattare, har budskapet gått fram. Utan stödet från alla medlemmar och Djurfaddrar hade vi inte heller grejat detta. Stort tack till er!

Var med oss i det fortsatta arbetet för djuren! Bli Djurfadder och rädda liv varje månad, http://www.djurensratt.se/StodOss

För djuren,
Cecilia Mille Lindblom
Ansvarig för internationella frågor
Djurens Rätt

PS. Missa inte att vårt arbete mot plågsamma djurtransporter inom EU kommer att vara vårt huvudfokus i sommar. Anmäl dig till våra turnéteam på http://www.summerofliberation.se/