Riksdagsdebatt om djurförsök och minkfarmer

Foto: Daniel Mott / Flickr

Den 13 juni hölls i riksdagen debatt om motioner kring djurskydd och djurförsök. Fokus under debatten kom att hamna på djurförsök, minkfarmer och slakt utan bedövning.

Sara Karlsson (S) var först i talarstolen och konstaterade i sitt anförande att djur har rättigheter. Hon uppmanade den svenska regeringen att agera för att förbudet mot kosmetikatester i EU inte ska skjutas upp, uttryckte en önskan om ett center för alternativ till djurförsök (3R-center), men är kritisk till att definitionen av djurförsök ändras i förslaget till ny djurskyddslag (http://www.djurensratt.se/om-djurens-ratt/nyheter/bra-och-daligt-i-djurskyddslagsutredningen).

Hon uttrycker också den reservation som även Djurens Rätt har uttryckt kring djurskyddslagsutredningen – att utredningen föreslår att det politiska ansvaret för djurskyddsfrågorna flyttas från de folkvalda i riksdagen, och istället placerar dem på t.ex. Jordbruksverket och andra myndighetsinstanser. Ett annat sätt att se på detta framfördes av Irene Oskarsson (KD), som menar att det är riksdagens uppdrag att fatta ram-förslag och att detaljregleringen tvärtom bör finnas på en annan nivå.

Ett bra djurskydd är en prioriterad fråga för allianspartierna menade Åsa Coenraads (M), och började med att säga att det djur självklart inte ska plågas mer än nödvändigt. Coenraads menar att allianspartierna har inlett resan mot en bättre efterlevnad av de svenska djurskyddsreglerna och att man måste göra skillnad på ”riktig politik och plakatpolitik” i frågor som rör djur. Coenraads poängterade att djurförsök är nödvändiga, att alternativet är att leka med människoliv och att alltför hårda regler kan skada svensk forsknings möjligheter att konkurrera internationellt och hota arbetstillfällen.

I en debatt mellan Coenraads och Åsa Karlsson om minkar är man oense om det handlar om enskilda djurägare som inte har skött sig, eller om det handlar om ett strukturellt problem. ”Följer man inte lagarna ska man inte ha några djur” säger Coenraads.

Helena Leander (MP) fokuserade på minkfarmer i sitt anförande, och menade att Jordbruksverkets nya föreskrifter inte kommer tillrätta med de problem som finns med - omsorgen om ett 70-tal minkfarmare har blivit en ursäkt för dåligt djurskydd menar hon. Andra ämnen hon tog upp var djurförsök, och hon menade bl.a. att det behövs ett center för alternativ till djurförsök.

Samma center för alternativ för djurförsök tog också Anita Brodén (FP) upp, liksom att det skett mycket positivt inom djurskyddet de senaste åren när det gäller försöksdjur. Hon pratade om djurägarens ansvar och om minkfarmer – där hon menar att de nyligen lagda föreskrifterna innebär ytterligare och tillräckliga krav. Brodén nämner alla de mail hon har fått om minkfarmer, men menar att det inte är politikers roll att ta ställning till frågan om vi ska hålla djur eller bära päls. Däremot ska man se till att djuren hålls under en ”god djuromsorg”, det är politikens uppgift menade Brodén.

Roger Tiefensee (C) anförde att Sverige en djurhållning i världsklass, och inledde med att prata om religiös slakt och att ett oacceptabelt antal djur i EU slaktas utan bedövning, inte av religiösa utan av ekonomiska skäl.

Slakt utan bedövning var den enda fråga - som han menade är ”vår tids mest angelägna djurskyddsfråga” – som Josef Fransson (SD) pratade om under sin tid i talarstolen. I ett replikskifte med Helena Leander och Sara Karlsson diskuterades varför det är denna djurskyddsfråga Sverigedemokraterna väljer att lyfta, och Fransson menade att det berodde på att problemet med slakt utan bedövning är det som är störst till sin omfattning.

Efter anmälda talare begärde Richard Jonshof (SD) ordet, och tog chansen att beklaga att han inte fått med sig partiet på frågan om att förbjuda minkfarmer, och han sa sig vara övertygad om att få med sig partiet i frågan i framtiden. Även om också han ser slakt utan bedövning som ett till omfattning större problem.

Jens Holm (V) inledde med att säga att djur har rättigheter och att det i detta ingår att t.ex. kunna bete sig naturligt – och att det inte efterlevs på flera områden i Sverige, bl.a. för broilerkycklingar. Han menade att det finns ett systemfel i svensk djurpolitik och att det finns "politiskt svek mot djuren". Menade att den borgerliga regeringen svek djuren när man lade ner djurskyddsmyndigheten, drog in stöd till alternativ till djurförsök och att man inte förbjöd minkfarmningen när man hade chansen.

Den ende som nämnde, det i djurskyddslagsutredningens föreslagna förbudet mot sexuellt utnyttjande av djur, var Irene Oskarsson från Kristdemokraterna som gladde sig åt förslaget.

Just nu läser jag...

Började läsa Magnus Lintons "De hatade" häromdagen eftersom flera recensenter har tagit upp ämnet halal-slakt. Ett ämne som det onekligen är intressant att diskutera. "De hatade" är säkert läsvärd i övrigt, men nu tänkte jag ge mig på det som handlade just om halal-slakt till att börja med. Så jag bläddrade. Och bläddrade. Och bläddrade. Och ingenting. Antingen bläddrade jag dåligt, eller så är det recensenterna själva som valt att spinna vidare på denna tråd. Så boken hamnade tillbaka i läshögen för nu.

Gav mig istället på senaste numret (nr. 4, 2011, vol. 16) av tidskriften lambda nordica, en vetenskaplig tidskrift "som presenterar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till homo/lesbiska/bi/trans och queerstudier". Detta nummer har djur som tema.

"Ett grundläggande gemensamt tema inom queer- och djurstudieforskniung är alla de kategorier som djur och människor inordnas i, deras underliggande kriterier, liksom deras implikationer och konsekvenser".

Det skriver Helena Pedersen, forskare vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola, i inledningen av numret. Kommer skriva en recension som troligen kommer i nästa nummer av vår medlemstidning. Annars kommer recensionen någon annanstans. Spännande att läsa hur som helst (även om jag har lite svårt för akademiska-tugget, inte i denna tidskrift specifikt utan överlag).

Ur recension av Magnus Lintons nya bok "De hatade"

"Som vi alla vet äter vi i västvärlden alldeles för mycket kött, vilket underhåller en barbarisk köttindustri. Detta har extremhögern sett men istället för att tala om det storskaliga, industriella problemet baxar de över det på muslimerna.

Och plötsligt framstår varje Sverigedemokrat som en djurrättsaktivist när de beklagar sig över den inhumana ”halalslakten” och det faktum att djuren får halsen avskuren medan de lever. På så sätt adresserar radikalhögern riktiga problem men de mystifierar dem."

Från: http://www.unt.se/kultur/litteratur/i-krisens-europa-1635133.aspx

En vecka i livet

Har varit ledig en vecka - tog en tur ner till Skåne och provade bl.a. två av Malmös många spännande vegoställen - Kao's och Algarve - och förundrades över det gigantiska vegoutbudet på ICA i Tomelilla. När jag blev vegan drack vi Tofulines osötade sojamjölk och höll på att dö på kuppen. Idag har en vanlig ICA i en vanlig liten (med reservation för att någon kanske bli sur över att jag kallar Tomelilla för litet?) svensk stad ett gigantiskt utbud. Det är svårt att säga att saker och ting inte rör sig framåt.

Nåväl, som (nästan) bortkopplad från världen under en vecka kommer här är en liten sammanfattning av en vecka i livet - närmare bestämt vecka 43, år 2011 efter Kristi födelse.

I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle intervjuas Stockholms länspolismästare Carin Götblad. Och något hon är extra glad över är vår utmärkelse Guldråttan. Hon har i och för sig en liten annan syn på Djurens Rätt än vad jag har, men låt gå för det.

Mer Djurens Rätt i media: Djurens Rätt Karlstad-Hammarö om ICA och ägg i Fri Köpenskap. Och det går rykten om att vi just är hetare i Tyskland än vad E-Type är - artiklar finns att läsa här, här och här.

Djurrättsalliansen bjuder in bloggare till pälsfarmer (dock lite oklart om man verkligen kommer få besöka en, som jag förstår det). Och apropå pälsfarmer...

Ni vet hur man som vegetarian och vegan ibland kan känns sig lite diskriminerad? Kanske inte i lagens mening, men känslomässigt. Det bästa sättet att lösa detta på på måste ju bara att diskriminera tillbaka - heja Mangalore! Och apropå Indien...

PETA menar att Sea World kränker späckhuggares grundläggande rättigheter. Har svårt att tro att det rent juridiskt kommer leda någonstans, men väldigt spännande som resonemang!

"– [EU]-Parlamentet har tröttnat på att kommuner inte får eller vågar upphandla det som gynnar människor och miljö på lång sikt och försvarar entydigt rätten att ta hänsyn till exempelvis djurskydd och etik."

Carl Schlyter, Miljöpartiets parlamentariker till http://upphandling24.idg.se.

Mer Miljöpartiet – som vill få slut på "slit- och slängsamhället" och minska köttkonsumtionen. Raymond Wigg, från samma parti, vill att landstinget i Stockholm ska börja med köttfria måndagar. Och apropå köttfritt och Miljöpartiet:

 

Fin insändare om fiskar i Kristianstadsbladet.

"Aktivist åtalas för hotbrev i blod", en rubrik jag inte riktigt var beredd på att få läsa under min djurrättskarriär. "Ozzy goes vegan", en annan rubrik jag inte heller var beredd på att få läsa.

Vi har tidigare skrivit om det franska förslaget om skolmaten. I Frankrike har man, sina vana trogen, demonstrerat mot förslaget. Bilder här och här.

Landsbygdsministern gör inte tillräckligt mot tupplågeriet, det tycker riksdagsledamoten Jens Holm (v).

”Idag är det framför allt det antimuslimska som döljs bakom djurskyddet.” Tyvärr finns det en del sanning bakom Anna Ekströms konstaterade i Sydsvenskan rörande slakt utan bedövning - men som generellt konstaterande är det naturligtvis fel. Det måste gå att värna djuren på så sätt att man önskar dem en smärtfri död som möjligt utan att kopplas samman med något annat än just omsorgen av djuren. Djurens Rätt som organisation stöter på en hel del människor som lindar in sin aversion mot muslimer i djurvänliga ordalag, och det är lika otrevligt varje gång. Men med detta sagt förändrar det inte sakförhållandet att djur bör slaktas på ett sätt som utsätter dem för så lite lidande som möjligt (om vi utgår från att de nödvändigtvis måste slaktas).

LRF har dragit igång en diskussion till djurskyddslagens beteskrav för kor. Och det gör det under en rubrik som får det att ringa mängder av varningsklockor – "Låt korna komma in från leran och rusket". Vi får se vart diskussionen tar vägen.

"Antalet djur som skadas under EU-sponsrad transport till tredje land har ökat" konstaterar TT.

Jag klagar ibland på att det finns en miljard bloggar som skriver om bästa receptet på vegansk kladdkaka, men för få som skriver om djurrätt. Två läsvärda blogginlägg har skrivits av Jenny Walker i veckan som gick. Läs Ett mysigt turistande i veganvärlden och Är det jag som är aggressiv?. Håller inte med om allt (mer osams om saker i det senare inlägget snarare än i det första), men mycket läsvärt och intressant att fundera på.

Det var det. Ha en trevlig vecka!

PS. Glömde tre saker jag hade tänkt skriva:

Har ni kikat nått på slutspelet i baseball? Antagligen inte. Men tränaren i det vinnande laget är i alla fall vegetarian och en djurvän - Tony LaRussa heter han. Grattis!

Fastnade för ett citat i Gunnela Ståhles blogg häromdagen, apropå det här med Djurens Rätt och "konkurrensen" med andra djurrättsorganisationer: "Vi står inför stora utmaningar som inte kan lösas av en ensam organisation."

Och avslutningsvis måste jag naturligtvis nämna Aftonbladets rapportering om hundar och katter som gasas till döds i Japan. Att döda oönskade husdjur är ju lagligt även i Sverige, det är väl omfattningen som gör det anmärkningsvärt i detta fallet.

Bedövning är ingen oväsentlig detalj

Detta är skrivet med anledning av de diskussioner om slakt utan bedövning, som nyligen förts här på bloggen. Om Djurens Rätts arbete för djuren, uppfattas som att vi inte bryr oss om hur djuren hanteras i samband med slakt, har vi misslyckats.

Jag menar inte att vi ska sluta debattera om och på andra sätt arbeta mot diskriminering på grund av art, speciesism. Men då det specifikt handlar om slakt med eller utan bedövning anser jag att Djurens Rätt måste vara stenhårda på att det, för djurens skull, är slakt med föregående bedövning som gäller. Vi får inte riskera att tolkas som att Djurens Rätt tycker det är oväsentligt med bedövning innan avblodning eftersom vi är emot all slakt, eller att vi inte bryr oss om "detaljer" om hur djuren behandlas vid slakt eftersom vi är emot att de dödas överhuvudtaget.

För alla de djur som slaktas idag och imorgon (för det gör de, fast Djurens Rätt anser att de har rätt till sina liv) är bedövning av enorm betydelse när det handlar om lidande. Det råder det ingen tvekan om. Vi får inte på något vis bortse från det och vi måste vara tydliga.

En stor del av Djurens Rätts arbete är och ska vara att verka för förbättringar för djuren. Det kan man läsa om i vårt idé och handlingsprogram där det bland annat står att "Djurens Rätt verkar för att få till stånd attityd- och lagförändringar som höjer andra djurs status i enlighet med vår grundsyn. Sammantaget förordar Djurens Rätt att verksamheter i samhället som i hög grad strider mot djurens intressen ska avskaffas. Så länge som dessa finns kvar, måste djurens förhållanden förbättras."

Nationellt verkar Djurens Rätt för att kravet på bedövning före avblodning ska vara kvar. Och det finns ett stort stöd för det. Därmed inte sagt att vi kan lägga frågan på hatthyllan. Frågan måste alltid vara levande för oss och vi nöjer oss såklart inte med att djuren i Sverige ska slippa attslaktas utan bedövning. Internationellt är det mycket vanligt med slakt utan bedövning och därför är kravet på bedövning en viktig fråga för oss i vårt internationellaarbete, till exempel i arbetet som medlemsorganisation i paraplyorganisationen Eurogroup for Animals.

Djurens Rätt kämpar för och åstadkommer förbättringar för djuren, samtidigt som vi arbetar för att nå vår vision om ett samhälle där djuren fullt ut respekteras som de levande, kännande individer de är. Just den kombinationen är enligt mig, en av de fantastiska styrkorna hos Djurens Rätt.

Linda Björklund
Etolog
Djurens Rätt

Foto: Erik Lindegren

Djurens Rätt om "humant dödande" i DN

Den 23 juli skrev fyra företrädare för "det kristna Sverige" ett debattinlägg på DN Debatt om religiös slakt. Dagen efter fick de svar på tal av fyra representanter för Scan, Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet. Dessa menade att det går att kombinera gott djurskydd med religiös slakt. Idag har Djurens Rätts Camilla Björkbom tillsammans med Per-Anders Svärd en insändare införd i DN som respons på detta. Då insändaren inte finns publicerad på nätet klistrar jag in den nedan.

Det finns inget "humant" dödande

Representanter från Scan, Djurskyddet och Veterinärförbundet skriver på DN Debatt den 24 juli att det går att kombinera gott djurskydd med religiös slakt. Skribenterna har helt rätt i att obedövad slakt innebär att obeskrivligt lidande för djuret och att det är slakt utan bedövning som är förbjudet i Sverige, inte religiös slakt.

Det är konstigt att debatten om dödande av djur bara handlar om hur de dödas, inte att de dödas. När det gäller människor så är mord det värsta brott som finns. Det ses som fel att döda en människa oavsett om det är en smärtsam död eller inte.

Djur är också kännande och upplevande individer som har ett intresse av att leva och uppleva det som är positivt i deras liv - om dom dödas tas de ifrån alla möjligheter till detta.

Oavsett fina ord som gott djurskydd så finns det ingen humant slaktat kött. Det finns bara kött från djur som är slaktade med eller utan bedövning.

Vår syn på dödande påverkar vår syn på lidande. Den individ som det anses rättfärdigt att döda för att äta är det också "acceptabelt" att utsätta för lidande. Tron på ett "humant" utnyttjande är därför rent önsketänkande som bara ger legitimitet åt djurförtrycket.

Camilla Björkbom
Förbundsordförande Djurens Rätt

Per-Anders Svärd
Doktorand i statsvetenskap

Djurens Rätt om speciesism i Expressen

För ett par dagar sedan skrev fyra representanter för det kristna Sverige en debattartikel i DN om slakt utan bedövning. Debattartikeln skapade ringar på vattnet och en hel del diskussion, t.ex. här i bloggen och på vår Facebook-sida.

Även Expressens ledarredaktion hakade på, och skrev en ledare med rubriken Halal är kosher. Idag har Expressen publicerat Djurens Rätts replik på ledaren.

I diskussionen anklagas ibland Djurens Rätt för att inte agera tillräckligt mot slakt utan bedövning, eller att vi inte blir upprörda nog. Men det gör vi. Och det blir vi. Men slakt utan bedövning är inte det enda vi ska uppröras över. Grundproblemet är - vilket också är avslutningsorden i repliken i Expressen - "inte bara slakt utan bedövning utan att djuren utnyttjas och dödas överhuvudtaget".

Scan kränker svenska medborgare

I fredags, den 23 juli, skrev fyra företrädare för "det kristna Sverige" ett debattinlägg på DN Debatt om sk. religiös slakt. De fyra företrädarna menar att Sverige diskriminerar praktiserade judar och muslimer, bland annat genom att inte tillåta slakt utan bedövning.

Dagen efter, den 24 juli, fick de svar på tal av fyra representanter för Scan, Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet (Johan Beck-Friis räknar jag in i de två senare). Deras replik på debattinlägget är till viss del vettigt. Men också väldigt tokigt.

De har helt rätt i att religiös slakt inte är förbjudet i Sverige (vilket det hävdas i det ursprungliga debattinlägget). Det är slakt utan bedövning som är förbjudet (och att dra in Nazityskland i det hela tycker jag är rätt fult).

De har också helt rätt i att "största möjliga frihet för varje religiös människa att leva ut sin religion och tradition" inte ska tillåtas ske genom att utsätta andra för lidande och smärta.

Allt gott så långt. Men två saker i deras replik är rejält tossiga.

I det ursprungliga debattinlägget skriver representanterna för "det kristna Sverige" om att kosher- och halal-slakt är mindre plågsamt än den kulturellt omhuldade svenska slakten av ripor, älgar och kräftor. Jag vet inte om så självklart är fallet, men det är underligt att representanterna för Scan, Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet tycker att detta är "irrelevant".

För det är ju inte alls irrelevant. Det är alldeles för vanligt att vi kritiserar det som "de andra" utför och i samma andetag bortser från vad vi själva utsätter för. Att svartmåla "de andra" har i alla tider varit ett sätt att slippa undan egen ansvar. Så låt oss kritisera det vi utsätter ripor, älgar och kräftor för med samma frenesi som vi använder för att kritisera slakt utan bedövning.

I repliken skriver representanterna från Scan, Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet också att "slakt utan bedövning är kränkande både för djuren och för de medborgare som värnar om djurskyddet". Och detta är nog mest tossigt av allt.

Det som kränker djur är att slaktas. Slaktas för att Scan tjänar pengar på deras död. Slaktas för att bli till Scan Chorizo, Scan Bratwurst eller Scan Kolbasz.

Slakt utan bedövning gör döden mer plågsam, inte mer kränkande. Att en fin gris blir en Scan Kolbasz-korv, det är kränkande.

Och det Scan gör när de slaktar djur är kränkande för alla de medborgare som värnar om djurens rättigheter.

Foto: Erik Lindegren

Djurens Rätt om EU-parlamentets beslut rörande religiös slakt

Häromdagen i Aftonbladet ville Lena Melin att djurvänner skulle vakna när det gällde EU-parlamentets beslut om att slakt utan föregående bedövning ska vara tillåtet av religiösa skäl. Hur Djurens Rätts internationellt ansvariga Cecilia Mille Lindblom ser på beslutet finns nu att läsa på vår webbplats. En sammanfattning:

"Parlamentet har endast en rådgivande funktion i denna fråga, och nu går ärendet över till ministerrådet. Om ministerrådet följer parlamentets linje skulle det innebära att Sverige inte få ha kvar kravet på bedövning vid all slakt. Många bedömare menar dock att risken inte är så stor för att ministerrådet skulle släppa igenom en sådan förändring.

Djurens Rätt arbetar för att förbudet mot slakt utan föregående bedövning ska finnas kvar i Sverige. Vi arbetar tillsammans med politiker i Sverige, med paraplyorganisationen Eurogroup for Animals och med våra systerorganisationer i utlandet.

Djurens Rätt anser att varje individ har rätt till sitt eget liv. Det samhälle som tillåter att djur tas av daga har en skyldighet att se till att detta sker med iakttagande av alla medel som står till buds för att minimera lidandet.