Köttskatt eller inte köttskatt

"Köttskatt eller inte köttskatt."

Idag på morgonen kom den, smått sensationella får man väl säga, nyheten om att Jordbruksverket funderar på en köttskatt (också i t.ex. DN):

"– Om det inte räcker med frivilliga åtaganden från konsumenterna, vi ser ju att köttkonsumtionen fortsätter att öka, så är köttskatt ett alternativ som ligger nära tillhands, säger Sone Ekman som är utredare vid Jordbruksverket."

Foto: Jens Holm på Facebook.

Detta resulterade i förväntade ramaskri, och gissningsvis en landsbygdsminister som trillade av kontorsstolen på morgonen. Kanske var det därför som Jordbruksverket i sitt pressmeddelande kände sig tvungna att redan i ingressen slå fast att de faktiskt inte alls vill se en köttskatt? Ringde landsbygdsminister några samtal på morgonen? Kanske.

Men Anders Borg, Annie Lööf och Maria Forshufvud från Svenskt Kött behöver oroa sig. Inte heller Anna Maria Corazza Bildt. Nyheten om en köttskatt var ingen nyhet. Så här skrev Jordbruksverket på Twitter nu på eftermiddagen:

"Med rapporten En hållbar köttkonsumtion vill vi nyansera debatten och höja kunskaperna för en hållbar köttkonsumtion. Ej föreslå #köttskatt"

Det dagens diskussion om en köttskatt grundar sig på är alltså Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit?. Läser vi i den blir det lite tydligare vad det egentligen handlar om.

Jordbruksverkets skriver:

"Koldioxidskatt i konsumentled baserad på schabloner för hur mycket ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött och så vidare släpper ut av växthusgaser är ett styrmedel som kan övervägas. Andra livsmedel än kött som bidrar med stora utsläpp bör i så fall också omfattas. Samtidigt ska man inte underskatta de svårigheter som kan finnas att genomföra en sådan beskattning på ett effektivt sätt."

Längre fram i rapporten skriver de:

"Koldioxidskatt i konsumentled kan vara ett realistiskt alternativ förutsatt att skatten baseras på schabloner för hur mycket utsläpp av klimatgaser ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött osv. ger upphov till. Skatten kan stimulera till såväl en mer klimatvänlig kost som minskat svinn i konsumentled."

samt:

"En koldioxidskatt baserad på schabloner för koldioxidutsläpp per köttslag framstår sammantaget som ett genomförbart alternativ men med låg träffsäkerhet. Motivet för ett sådant system är att nötkött generellt sett bidrar med flera gånger högre utsläpp än kött från exempelvis gris eller kyckling. Generellt ger animaliska livsmedel i sin tur flera gånger högre utsläpp än de flesta vegetabiliska livsmedel."

"Kan övervägas", ett "realistiskt alternativ" och ett "genomförbart alternativ" alltså. Jordbruksverket tänker högt, men menar inte riktigt vad det tänker. Och inte riktigt samma sak som att en köttskatt är på gång.

Det intressanta som kvarstår är egentligen att denna diskussion överhuvudtaget kommer upp, och på denna nivå. Och att det ohållbara i vår köttkonsumtionen blir tydligt, ännu en gång.

Djurens Rätt fanns på plats när Jordbruksverkets rapport presenterades. Foto: Bethania Malmberg.

Ur ett djurrättsperspektiv går det att se på detta med en köttskatt ur åtminstone två perspektiv. Å ena sidan är en skatt som minskar köttkonsumtionen att föredra, kanske huvudsakligen utifrån att den identifierar att produkten i fråga faktiskt är ett problem. Det finns gott om djurrättsanhängare som är kraftiga förespråkare även för en köttskatt.

Å andra sidan är det rimligt att förvänta sig att en köttskatt skulle slå olika hårt mot olika typer av kött - missgynna vissa, och gynna andra. Kyckling brukar i det sammanhanget tas upp som ett miljövänligt alternativ - samtidigt som kycklingar kan vara det djurslag som far mest illa i den storskaliga uppfödningen. Så avseende djurindivider skulle en köttskatt kunna resultera i att fler snarare än färre djur dödas (kycklingar är som ni vet mindre än kor, och behövs då i ett större antal). Bättre för miljön, men (troligen) sämre för djuren.

Dagens ord den 17 januari 2013

"Dagens ord den 17 januari 2013."

Först Matilda Ternvall från TV-programmet Farmen, i Expressen:

- Skillnaden mellan mig och en vegetarian är att en vegetarian säkert skulle kunna äta kött om djuret har haft ett bra liv. Men det är då jag tycker det blir äckligt.

Sedan har vi Stefan Ljungdahl från nättidningen Jordbruksaktuellt:

Budskapen och de ord som vi i branschen väljer att använda, fortplantar sig när vi lyckas med vårt PR-arbete hela vägen fram till konsumenten. Hos konsumenten vill vi definitivt skapa en ”Bregott-känsla” för vår verksamhet.

Även i mjölkproduktionen vinner vi på att inte använda ordet produktion i konsumentkommunikationen. Vi producerar inte mjölken till Bregott. Vi mjölkar kon som vi fött upp och gör sen Bregott, eller hur?

[...]

De militanta veganer som vill bestämma utanför demokratins ramar och som vi med all rätt vill sätta terroriststämpel på, vill gärna påskina att djur ”produceras” i köttfabriker. Varför använder vi deras osmakliga vokabulär i vår egen kommunikation?

Tidningen Fjäderfä och sakligheten

"Tidningen Fjäderfä och sakligheten."

Idag kom senaste numret av tidningen Fjäderfä, en branschtidning för kyckling- och äggindustrin i fickformat. Ett återkommande tema i denna tidning, särskilt på senaste tiden, är hur dåligt det går för de som väljer att ha hönor i burar. I det här numret läggs stort fokus på att allt fler kedjor beslutar "att inte låta konsumenter ha tillgång till det fulla sortimentet av det enligt svensk lag producerade svenska ägget" dvs. att inte sälja burägg – att sortimentet i övrigt ska vara komplett verkar inte vara så viktigt. Läs artiklarna här.

Sedan gör tidningen tre mycket märkliga krumbukter för att försvara buräggens existens.

Ett. Fjäderfä säger sig värna om de konsumenter som inte har råd med dyra ägg, och därför måste erbjudas billiga burägg. Senare i tidningen skriver de att äggpriset är för lågt och måste höjas.

Två. Fjäderfä har utfört en "konsumentundersökning", där 20 personer tillfrågats utanför mataffärer om vad de köpt för ägg och varför. Av dem nämner tio att de bryr sig om hur hönorna har det, och för fem av dem är det avgörande. Sju tycker att förpackningsstorlek är viktigast. Fyra nämner priset, men bara en låter det avgöra helt. Trots ett helt godtyckligt urval som är alldeles för litet att dra några slutsatser från, och att den aspekt som flest personer nämner är hönornas livskvalitet, skriker Fjäderfäs rubriker:

"Förpackningens storlek viktigast vid val av ägg"

"Hönsens inhysning inte viktigast vid konsumentens val av ägg"

De skriver också att "priset samt förpackningens storlek är avgörande faktorer för konsumentens val av ägg" och "det tycks vara en högst begränsad andel av butikskunderna som aktivt väljer ägg efter inhysningsform". Tja, hur man än räknar så är de som bryr sig om hönsen många gånger fler än de som väljer efter pris.

Tre. Som stöd för att hönor har det bra i burarna hänvisar Fjäderfä upprepade gånger till följande uttalande från Statens veterinärmedicinska anstalt:

"Vi har i dagens läge inte ett vetenskapligt grundat underlag att bedöma om hälsoläget skiljer sig mellan de båda tillåtna inhysningssätten. Vi saknar statistik över förekomsten av sjukdomar och dödlighet i svensk äggproduktion och ekonomiska resurser borde därför avsättas för att öka kunskapen för att kunna vidareutveckla djurhållningen."

Det här citatet, som kan sammanfattas med "vi vet inte, men vi skulle gärna ta reda på det", är enligt Fjäderfä en "vetenskaplig ståndpunkt" som kan likställas med att "dessa ägg i dagsläget enligt vetenskapen är lika bra ur djurhälsosynpunkt som ägg från frigående höns".

Att Fjäderfä dessutom försöker misskreditera Djurens Rätt med att avslöja vår hemliga plan (ni vet, att vi egentligen inte vill ha någon animalieindustri alls) räknar jag inte ens hit. Men nog är det märkligt att försöka sätta dit någon genom att hävda att den är konsekvent.

Tävla och vinn!

"Tävla och vinn!"

Hej kära bloggläsare! Ibland beställer jag böcker som jag är extremt intresserade av att läsa - men när jag får dem och bläddrar igenom så blir jag (av olika orsaker) extremt ointresserad.

Då jag är allergisk mot att ha böcker i hyllan som jag inte har läst eller kommer att läsa (då sitter de där i hyllan och tittar förebrående på mig) blir det härmed dags för en utlottning!

Två spännande (de är säkert bra, egentligen) lottas ut i utbyte mot:

a) att du lovar att recension av boken här i bloggen i utbyte mot att du får den HELT GRATIS.
b) att du raggar en ny medlem till Djurens Rätt.

Maila mig på peter.nilsson@djurensratt.se och berätta hur du vill tävla, och vilken bok du är intresserad av.

Utloggningsbok 1: Death at SeaWorld: Shamu and the Dark Side of Killer Whales in Captivity av David Kirby.

Utlottningsbok 2: Eat and Run: My Unlikely Journey to Ultramarathon Greatness av Scott Jurek och Steve Friedman.

Lycka till!

Svensk hönsaktivism

"Svensk hönsaktivism."

Från senaste Fjäderfä:

"Så som den svenska livsmedelshandeln agerar återfinns inte i Syd- och Östeuropa och för övrigt inte heller i våra närmaste nordiska grannländer. Den diskussion som till stor del har uppstått på grund av djurrättsaktivisters negativa propaganda mot hönshållning i enligt lag godkända inredda burar, har inte sin motsvarighet i Finland, Danmark, Norge eller Island. I dessa länder låter livsmedelshandlaren konsumenten avgöra vilka ägg som han eller hon vill köpa. Sverige avviker därmed och risken finns att svensk äggproduktion hamnar på en egen, och högre, kostnadsplattform."

Finland, Danmark, Norge och Island - kämpa på!

Fur with Woody

"Fur with Woody."

Vanliga dagar?

"Vanliga dagar?"

Detta var vad jag hittade i Djurens Rätts mediebevakning nu på morgonen. Vanliga dagar i Sverige?

• Kaniner saknade mat och vatten, VLT 
• Mängder av djur omhändertogs, SVT Gävledala
• Kvinna får kattförbud, SVT Västerbottennytt
• Kor tvingades äta snö, P4 Göteborhg
• Misstänkt djurplågeri när lamm fick svälta, LT 
• Hundmisshandlare förbjuds ha djur, Norrköpings Tidningar 
• Svinuppfödare kritiseras för usel djurhållning, P4 Skaraborg
• 64-åring från Haparanda anmäld för djurplågeri, NSD 
• Åtgärder krävs av kamelägare, Sundsvalls Tidning 
• Lantbrukare förbjuds ha kalvar, Helsingborgs Dagblad

What Came Before

"What Came Before."

Vi har missat att tipsa om denna film (tack Johanna för påminnelsen). Filmen är What Came Before, som tagits fram av den amerikanska organisationen Farm Sanctuary. Snart 100 000 visningar på Youtube!

"Watch the video that will change your life! TV and movie star Steve-O introduces you to someone you'll never forget. See the incredible rescue, and the shocking reality of what came before."

Ett nyhetsinslag om Steve-O, som är berättarrösten i filmen som också är väldigt sevärt.

Vegotrender under 2013

"Vegotrender under 2013."

Sajten Meatingplace har i en artikel jag precis sprang på (tyvärr ligger artikeln bakom en inloggning) sammanfattat en framtidsspaning från konsultfirman JWT (som verkar vara rätt stor, om man får tro internet). Spaningen gäller för 2013, och fråga mig inte mer om detta – det är exakt så här mycket jag vet om framtidsspaningen. Och visst är det fasligt USA-inspirerat. Men ändå; here goes.

Här är de tre mest intressanta trenderna ur vårt perspektiv som JWT hittade inför 2013.

Vegokött. "Meat substitutes are gaining adherents among the masses as more people cut down on meat for budget, health or environmental reasons and as faux meat gets tastier and more convincing." Låter ju fräsigt det där.

Som spännande exempel nämns "Beyond Meat […] launched in 2012 with a fake chicken that’s fooled some experts". Och "Two-year-old Dutch restaurant Vegetarian Butcher now markets its lauded faux meat products to outlets across Holland", samt "Like Meat is an EU research project focused on creating “high-quality meat-like products" that can become "widely accepted meat alternatives"."

Reservationen mot allt detta är som vanligt; är det vettigt att försöka uppfinna något nytt istället för att satsa på det som redan finns? Kommer dessa nya produkter vara så extremt mycket bättre/godare än vad som redan finns?

Djurvänligare mat. (Jag översatte “humane food” till “djurvänlig mat”, men vid närmare eftertanke är jag inte säker på att det funkar. Eller snarare så vet jag att det inte funkar. Det är inte djurvänligt, bara mer djurdåligt. Men jag kommer inte på något bättre just nu.)

Så här skriver Meatingplace/JWT: "Consumers will become more concerned about the humane treatment of the animals they eat, a trend that’s already under way in Europe. […] Watch for animal advocates to bring new issues to light and mainstream consumers to pay close attention."

Finemang. De gav några exempel från USA, som jag inte tyckte kändes enormt relevant i det här sammanhanget.

Och avslutningsvis:

Vegan Babies. "As veganism gradually gains more interest and adherents, more parents are starting to spread their animal-free eating habits to their offspring. Although naysayers argue that the tots don’t get proper nutrition, parents are feeling more confident about raising vegan babies, with at least some experts seeing no problem with the practice."

Lite otippat va? Men heja USA, hoppas de tre trenderna slår in!

Människan

"Människan."

Pretty awesome.

MAN from Steve Cutts on Vimeo.