Matens hemligheter avslöjas i viral succé

"Matens hemligheter avslöjas i viral succé."

Filmen från Compassion in World Farming som avslöjar hur hemligheterna bakom hur maten vi äter presenteras har redan fått fler än 1,5 miljoner visningar på Youtube och blivit en viral succé. Om du inte har sett filmen själva ännu, gör det nedan. Och sprid den gärna vidare.

Uppdatering 10 juni: Den virala succén fortsätter. Nu över 3 miljoner visningar på Youtube. Finns det någon/många Youtube-filmer på djurättstema med fler visningar? Har inte letat runt, men kan inte tänka mig att det är många.

EU-valet Revisited

"EU-valet Revisited."

Så, dags för den slutgiltiga sammanfattning av EU-valet - ur djurens perspektiv. Vi har tidigare konstaterat att djurpartier i Nederländerna och Tyskland tog mandat i EU-parlamentet, de första partierna med djuren som största/enda fråga som tar en plats i EU:s folkvalda församling.

Det svenska Djurens parti lockade i jämförelse 8 773 röster (eller 0,24 procent) vilket jag skulle gissa att de är rätt så nöjda med. Djurens Rätt fick totalt 60 röster, vilket vi också är rätt så nöjda med (även om vi förstås inte uppmanar någon att rösta på en organisation i EU-valet, egentligen).

När det gäller de svenska politiker som kommer att ta plats i EU-parlamentet så hade hälften av de kommande parlamentarikerna (10 av 20) inför valet skrivit under vårt valmanifest för djuren. 50 procent av de svenska kandidaterna som garanterar att de kommer jobba för de mest grundläggande kraven för djuren inom EU - en väldigt glädjande siffra tycker jag.

Uppdatering: De 10 EU-parlamentariker som skrev på för Sverige var för övrigt flest i Europa. Inget annat land hade lika många. Bra gjort av mina kollegor som pratat med dem!

De tio är Fredrik Federley (C), Marita Ulvskog (S), Olle Ludvigsson (S), Jens Nilsson (S), Anna Hedh (S), Malin Björk (V), Isabella Lövin (MP), Peter Eriksson (MP), Bodil Ceballos (MP) och Soraya Post (F!).

Från övriga länder ser det lite olika ut. Men i den sammanställning som Eurogroup For Animals har gjort går det att se att det finns någon parlamentariker från varje land - undantaget Italien och Ungern - som har skrivit under valmanifestet för djuren. Vi får hoppas att detta omsätts i ett fler djurvänliga beslut inom EU!

Grisen hade en huvudroll i EU-valet. På gott och ont.

I valrörelsen inför EU-valet så var det både slående och uppmuntrande att djuren i allmänhet och grisar i synnerhet (eller ok, i princip bara grisar, mest främst danska sådana) faktiskt fick en plats tycker jag. "Djurrätten" var en av sex frågor som avgjorde EU-valet skrev Aftonbladet i en ledare, Eva Franchell i samma tidning skrev att "nu handlar det mesta om grisar" och Lena Mellin att "danska grisar gör EU-valet begripligt och i den TV-sända slutdebatten så var djurfrågan först på dagordningen.

När det kommer till kandidaterna så var Marit Paulsen (FP) glad över att djurfrågorna blivit en valfråga och Fredrik Federley (C) sa att han kommer att driva djurfrågorna i EU. Allianskollegan Ebba Busch Tor (KD) pratade även hon om grisar under valrörelsen, medan tidigare nämnda Marit Paulsen rök ihop med Jytte Guteland (S) i Aftonbladet om djurskyddet i EU.

Centerpartiet var det Alliansparti som drev djurfrågan hårdast i EU-valet, bland annat med sin hashtag #Grislöftet - men medan allt detta pågick passade partiets andranamn, Kristina Yngwe, istället på att besöka en minkfarm...

För de rödgröna var det Vänsterpartiet som lyfte frågan ett steg längre och ville befria EU från köttkomplexet varför inte se Miljöpartiets framgång i valet som ett tecken på att deras tradition att lyfta djurfrågor betalade sig? Djurens parti lyfte från ännu ett steg och menade att EU-kandidaternas köttnationalism skadar djuren.

"De senaste veckorna har djurskyddet seglat upp som en av de hetaste frågorna. Kandidater från både höger och vänster tävlar nu för att stärka skyddet för grisarna i hopp om att vinna väljarnas röster" skrev Dagens Industri - och naturligtvis blev det en form av tävling, som politik på ett sätt alltid är. Och som min kollega Lena Lindström konstaterade var det egentligen en debatt där alla höll med varandra - det var inte precis ett ifrågasättande av hur vi använder djur som diskuterades.

Detta kan man tycka är dåligt. Men jag tycker vi ska ta det för vad det är, och både se det som - och göra det till något - bra. Det skapar förutsättningar för att djurrättsfrågorna lyfts vidare; för organisationer som Djurens Rätt är det enklare att lyfta från om djurs rättigheter om djurens situation redan är uppe på agendan, och det är enklare för alla att skapa debatt på insändarsidor, i sociala medier och på andra platser. Det är bra.

Det skapar en bra utgångspunkt för att djurfrågorna (och djurrättsfrågorna!) ska få en plats i debatten inför det kommande riksdagsvalet. Det är också bra. Och inte minst så märker politikerna att det finns uppmärksamhet att få och väljare att hämta för den som engagerar sig i dessa frågor.

Inget av detta är dåligt, även om det såklart går att banka pannan blodig mot bordet när debatten ibland handlar om ett icke-ifrågasättande av svenska förhållanden (i relation till danska), och ett mer övergripande ifrågasättande av vår relation till andra djur. Men ämnet finns under 2014 på dagordningen, och kommer att vara där fram till riksdagsvalet i september. Nu är det upp till upp till oss - djurrättsrörelsen - vad vi använder möjligheten till.

Hammerfall rockar

"Hammerfall rockar."

Från Expressen/GT, en intervju med sångaren i Hammerfall Joacim Cans:

"Men trots ångesten berättar Cans att han känner sig i mycket bra form. Något som möjligen härleds till hans nyligen anammade livsstil - som vegetarian.

- Jag älskar kött men mår mycket bättre sedan jag slutade helt. Jag är piggare, har bättre hy, ja allt. Det där är viktigt, för det spelar roll för välmåendet. Och har du råd att köpa ekologiskt, då ska du fan köpa ekologiskt, säger Cans.

Just det är ett ämne som han och gitarristen Pontus Norgren brinner för. De berömmer de svenska handlarna som bojkottat danskt kött på grund av usel djurhållning. Och de båda hårdrockarna är väl insatta i problematiken.

- Det är väldigt bra. Många saker i Sverige är förbjudet i grisproduceringen, men okej i Danmark. Hur kan det då vara okej att vi säljer den? Jag förstår inte att folk kan äta den skiten. Det är skräp. Man blir förbannad när man pratar om det, säger Cans."

Centerpartiet som djurrättsaktivister

"Centerpartiet som djurrättsaktivister."

En centerpartistisk riksdagskandidat har satt sig i bur på Malmö Central för att illustrera hur suggor låses fast i Danmark och andra länder. Det är roligt att denna klassiska djurrättsaktivistmetod anses så slagkraftig att den används även av politiker som väl egentligen vill stötta och utveckla djurindustrin.

Frågan är om denna aktivist och riksdagskandidat är medveten om att det just nu pågår praktiska försök (och ett kraftigt lobbyarbete) från grisföretagarnas sida för att öka fixeringen av suggor även i Sverige – med centerpartistiska landsbygdsministern Eskil Erlandssons och Jordbruksverkets goda minne. I försöket ingår också en sänkt avvänjningsålder, som leder till större risk för sjukdomar och därmed ökad antibiotikaanvändning. Det verkar vara okej att behandla djuren som i Danmark, så länge det görs i Sverige…

Det är också intressant att ett parti som i vanliga fall jobbar för frihandel plötsligt vill ha bojkott och förbud mot annat än svenska djurprodukter. Till exempel är utspelet från näringsminister Annie Lööf om att bara upphandla svenskt kött förvånande, med tanke på vad som står på Centerpartiets hemsida under Frihandel:

"Även om lagar om arbetsmiljö, miljöhänsyn och annat har sin självklara plats i handelspolitiken får de inte stänga ute."

Det är glädjande att åtminstone ett par politiska partier har tagit en annan vinkel på grisdebatten, en debatt som lyckades pågå i flera veckor innan EU-valet trots att alla var överens:

• Djurens Parti om köttnationalism 
• Vänsterpartiet om minskad köttkonsumtion

Lena Lindström
Etolog, Djurens Rätt

En koll på djurpartierna i EU-valet

"En koll på djurpartierna i EU-valet."

Siffrorna baseras sig än så länge på valundersökningar:

• Partij voor de Dieren ser ut att ta ett mandat i Nederländerna (källa).
• Tyska Tierschutzpartei ser ut att ta ett mandat i Tyskland (källa). 
• Eurogroup for Animals konstaterar att två djurpartier valts in i parlamentet (källa).

När resultatet är klart ska vi också kika på hur det går för de kandidater som skriver under Djurens Rätts valmanifest för djuren.

Expressen om biffen

"Expressen om biffen."

Om du inte läser något annat idag så läs i alla fall detta: Biffen är ingen frihetssymbol 

Phil Neville for president

"Phil Neville for president."

Det här var ju väldigt coolt. Alla med något hum om engelsk fotboll borde veta vem Phil Neville är (om inte - klicka här). Och förutom att han pratar om att skippa köttet så går det ju inte annat än älska den där brittiska dialekten. Heja sport!

Radiotipset

"Radiotipset."

Skrev häromdagen om radioprogrammet Tendens i P1 som sände tre väldigt intressanta program om vår relation till djur. Nu får jag istället puffa för ett annat program i P1, nämligen Vetandets värld. Det var de som sände programmet om att varannan påskkyckling dödas, och nu har de följt upp detta med ett program som heter Kycklingen och etiken. Väl värt en lyssning.

Kikar du igenom deras arkiv så hittar du fler program som kommer in på djurfrågorna, som t.ex. Den kloka korpen, som ligger längst upp i min poddradiolyssningskö just nu.

PS. Som en motivering till programmet Kycklingen och etiken nämner de att programmet om "påskkycklingar" fick så väldigt många delningar i sociala medier. Så det lönar sig att dela! (Även om jag inte riktigt tror på deras siffra om att programmet delats 3 200 gånger. Det låter väldigt högt. Men det vore kul om den stämde.)

Efter sommarbetet väntar koinstängningen

"Efter sommarbetet väntar koinstängningen."

Denna debattartikel, skriven av Djurens Rätts etolog Lena Lindström, publicerades ursprungligen i tidningen FoodMonitor.se den 14 oktober 2013. Men med tanke på de sedvanligt rosiga artiklarna om "koutsläpp" så här års (som denna i DN) så känns det som läge att lyfta den igen. Debattartikeln publicerades med rubriken "Efter sommarbetet väntar koinstängningen".

Mejeriorganisationerna gör en stor sak av vårens betessläpp. Nu på hösten infaller istället den stora koinstängningen, men tyvärr får inte korna och de andra djuren i mjölkindustrin samma uppmärksamhet då.

Det kan tyckas en aning ironiskt att mjölkindustrin väljer att visa upp djurens glädje över att släppas ut från deras egna anläggningar. Vad vi ser när kor och kvigor bockar, sparkar bakut och galopperar är resultatet av den frustration som uppstår av att knappt ha kunna röra sig alls i runt nio månader i sträck.

Det är den perioden som tar sin början nu. En genomsnittlig ko i mjölkindustrin tillbringar mer än 90 procent av sitt liv inomhus. Närmare hälften, 45 procent, av korna står dessutom fastbundna nästan hela den tiden. De kan inte röra sig mer än ett litet steg fram eller tillbaka. Många gånger kan de inte ens böja sig så de kan klia sig på bakkroppen. Innevistelsen står i slående kontrast till den korta betesperioden. Golven är hårda, av betong som i bästa fall är belagt med ett tunt lager gummi och lite spån på liggplatsen. Det sliter hårt på klövar och leder, inte minst när korna lägger sig ner vilket de gör genom att falla ner på frambenens knän.

En svensk studie från 2011 visade att närmare hälften av korna i lösdriftssystem har problem med klövarna, bland annat på grund av de hårda golven. Istället för färskt gräs matas djuren under innevistelsen med lättsmält och energirikt foder som spannmål och soja. Det maximerar produktionen men är skadligt för matsmältningsorganen och leder till mängder av sjukdomar; trumsjuka, fång och löpmagsomvridning, för att nämna några.

Att korna ska släppas ut på sommaren är ett lagkrav i Sverige sedan 1988. Lagen innebär att nötdjur utom kalvar och tjurar ska få vara ute på bete i minst två månader (upp till fyra månader i södra Sverige) under sommarhalvåret. Men om korna mjölkas, vilket kor i mjölkindustrin tvingas göra cirka tio månader om året, behöver de bara hållas ute sex timmar per dygn. Dessutom kan djuren, efter regeländringar från förra året, hållas inne i flera veckor i sträck även under sommaren.

Så det är ingen lång, sammanhängande semester som de ystra djuren på betessläppen har att se fram emot. Betet är bara en kort paus från ett hårt fabriksliv. Trots att det alltså redan finns stora hål i beteskravet höjs allt fler röster för att det ska bort. Företrädare för de fyra regeringspartierna samt bransch - organisationerna Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas Riksförbund har alla fört fram att de tycker att det ska vara frivilligt att släppa ut korna på sommaren. Sverige måste hänga med andra länder, heter det, och inte ha mer djurvänliga och därmed kostsamma regler.

I Djurens Rätts nya rapport Mjölkfabriken belyses situationen för korna, kalvarna och tjurarna i mjölkindustrin. I rapporten beskrivs sidor av mjölkindustrin som sällan kommer upp i ljuset. Som hur djuren avlats till att bli effektiva mjölkproducenter, på bekostnad av hälsa och naturligt beteende. Många kor kan exempelvis inte föda naturligt utan assistans. Kalvarna som måste födas varje år för att hålla produktionen på topp tas bort från kon nästan genast efter födseln, och de får i allmänhet växa upp på mjölkersättning ur hink snarare än mjölk från ett varmt juver. Var femte ko drabbas varje år av juverinflammation. Det är en smärtsam åkomma som ofta leder till antibiotikabehandling, vilket bidrar till utvecklingen av resistenta bakteriestammar, exempelvis MRSA som kan smitta till människor.

Kort sagt är mjölkindustrin en rationaliserad och effektiv bransch, där slutprodukten är billig tack vare subventioner och bidrag och på bekostnad av djurens välmående. Det som framför allt skiljer mjölkindustrin från annan intensiv djurhållning är den aura av djurvänlighet, småskalighet och mysighet som omgärdar den, vilket inte minst visas vid betessläppen och i annan reklam. Ingen vill se en fixerad sugga, men det vilar något idylliskt över lika rörelsebegränsade, fastbundna kor. Komjölksindustrin har varit duktig på marknadsföring.

Det här med muskler

"Det här med muskler."

Jag brukar säga till grannungarna att jag är starkast i världen. Men det är inte helt sant. Frank Medrano, en kroppsbyggare som sedan ett år gått över till vegankäk, är nog starkare. Så nästa gång någon säger något om att de behöver djurprodukter för att bygga muskler, träna etc. så visa upp denna video. Det går uppenbarligen att överleva på vegetabilisk protein.