Köttskatt som rökförbud

"Köttskatt, rökförbud och bomber i Boston."

Skulle precis posta detta inlägg då mitt Twitter-flöde började fyllas av rapport om bomber som exploderat i Boston. Hemskt.

Jag tycker jämförelsen mellan det rökförbud vi har fått under senare år och tanken på hur vår relation till kött skulle kunna se ut framöver känns väldigt relevant. På väldigt kort tid har t.ex. att röka en cigarett på krogen blivit totalt galet och närmast otänkbart, vilket var självklart alldeles nyss.

Kan något liknande hända vår inställning till kött? Att vi ser på viss avsky på en person som tuggar på något som skadat ett annat djur och (kanske mer relevant i detta sammanhang) vår gemensamma planet.

Det menar i alla fall Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, Uppsala universitet i en debattartikel i UNT:

"Konstapel Bastians princip utesluter inte att staten har rätt att lägga sig i vad medborgarna gör, det vill säga när friheten för vissa medför allvarlig skada för andra.

Det är genom att vi ansluter oss till den tanken som vi kan acceptera sådant som rökförbud på krogen. Vi inser helt enkelt att det elände i form av sjukdom och lidande och urholkning av vårdens resurser som rökning ger upphov till väger tyngre än det omak rökarna får göra sig genom att masa sig ut på gatan för att tända sina cigaretter. Och samma typ av argumentation kan alltså användas när det gäller köttskatten, även om vi bortser från djurens intressen.

En mängd studier tyder på att vårt köttätande bidrar till de epidemier av välfärdssjukdomar som vi i dag står inför, och köttproduktionen ligger som bekant bakom en betydande andel av de utsläpp av växthusgaser som riskerar att ödelägga livet för miljontals människor."

Inte klockrent formulerat kanske, men poängen tycker jag vi ska ta med oss. Hur  kommer vi se på den som konsumerar miljöförstörelse (och gärna djurförstörelse) om 30 år?