24 oktober 2014

Djurrättsaktivism som en positiv samhällsföreteelse

"Djurrättsaktivism som en positiv samhällsföreteelse."

"Förändringens tid är här" skrev journalisten Linda Stark i Svenska Dagbladet den 15 oktober om begreppet aktivist:
"Rättviserörelsen har inte gått Sverige förbi. Med den kommer sammanhangen då vi talar om aktivism och aktivister med all största sannolikhet att förändras, och förknippas med en allt mer drivande och progressiv faktor i det demokratiska samhället. Förändringen märks redan." 
 Så skriver Linda Stark, och tar som exempel Nobelfredspristagarna Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi som har beskrivits som aktivister i svenska medier, i positiv betydelse. Till skillnad från aktivisten som en samhällsomstörtande sabotör, som är den negativa betydelsen av ordet.

Men: 
"För de makthavare som fruktar medborgarnas försök att påverka den politiska dagordningen kommer all form av aktivism ¬– oavsett om det handlar om en aktion med bara bröst eller att mobilisera mot orättvisa arbetsvillkor – definieras som ett hot." 
Det senare är något som den moderata riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng verkar ha tagit fasta på. För i en motion till riksdagen (vilken för övrigt är identisk med motioner han också lämnat in både 2012 och 2013) så motionerar han om att bekämpa "s.k. djurrättsaktivism".

Läser vi vidare i motionen framgår det att det är olagliga handlingar han vill bekämpa, och gott så. Men användandet av formuleringen "s.k. djurrättsaktivism" är antingen väldigt slarvigt, eller väldigt okunnigt. Det blir som att säga att alla sociala rörelser borde kämpas utifrån att det finns personer inom ideologin som begår olagliga handlingar (för att inte tala om fotboll, bilism eller nästan vad som helst - "s.k. bilkörning måste bekämpas på grund av de skador den orsakar").

Antingen så vet Lars-Arne Staxäng att djurrättsaktivism och olagliga aktioner är två olika saker och uttrycker sig "bara" slarvigt. Eller så känner han helt enkelt inte till att i princip all djurrättsaktivism sker med hjälp av lagliga, fredliga och demokratiska metoder, bland annat genom organisationer som Djurens Rätt. Eller genom samtalet i lunchrummet på jobbet, på rasten i skolan, med ett flygblad i handen på en gata eller ett torg eller via en status på Facebook.

Och att det i bakom ordet döljer sig engagemang, viljan att göra samhället bättre och hundratals människor med hjärtan som bankar för djuren.

Det är viktigt att markera mot de som använder sig av våld eller andra olagliga metoder för att driva igenom sin sak, oavsett om de kallar sig för djurrättsaktivister eller ej. Men att skriva en motion i riksdagen om att bekämpa "djurrättsaktivism" hoppas vi att vi slipper se 2015.

Lars-Arne Staxäng, vi är förvisso mitt inne i en flytt så vårt kontor är lite stökigt, men här kommer en stående inbjudan till ett samtal om politik och det positiva som vi ser finns i orden djurrättsaktivism och djurrättsaktivist.

4 kommentarer:

  1. Jag tycker du begår samma misstag som Staxäng, om än i mindre grad, när du oreserverat skriver att en ska markera mot "andra olagliga metoder för att driva igenom sin sak, oavsett om de kallar sig för djurrättsaktivister eller ej". För då verkar du även ta avstånd från Rosa Parks och Martin Luther King. Det finns kort sagt något som heter civil olydnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst, det är sant ur ett större perspektiv. Sammanhanget i detta fallet är djurrättsrörelsen i Sverige, 2014, och då tycker jag det är relevant att markera mot det olagliga (som t.ex. beskrivs i motionen). Skulle vi få en kreativ rörelse byggd på civil olydnad (som det fanns en våg av under sent 90-tal) för djuren så känns den diskussion relevant, men jag ser inte riktigt det.

      Radera
    2. Staffan Andersson25 oktober 2014 kl. 10:59

      För oss som inte var med. Vilken kreativ rörelse byggd på civil olydnad tänker du på? Öppna fritagningar?

      Radera
    3. Jo, det fanns en våg av öppna fritagningar av främst burhönor, där det ingick att vara öppen med sin identitet och att acceptera samhällets straff. Det kan jag tycka är att kreativt utmana samhällets värderingar, i samma anda som Greenpeace m.fl. verkar för miljön. I dagens djurrättsrörelse i Sverige kan jag dock tycka att det är aningen irrelevant med en sådan diskussion.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.