Hanne Kjöller, ledarskribent, i DN:
"Så länge djurrättsaktivister tar lagen i egna händer kommer vi inte att få ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Ingen regering vill anklagas för att ge efter för en anonym utomparlamentarisk grupp. Därför kommer vi att ha minkfarmer så länge vi har attacker mot minkfarmer."
Jag tänker: att det sägs att det är just detta som gjorde att en S-ledd regering inte förbjöd pälsfarmnigen för ett par år sedan. Förvisso tror jag det mest är ett svepskäl, men det är ett ett svepskäl som "vi" ger dem möjlighet att använda.
Ludvig Lindström, djurrättsaktivist, i SvD:
"Efter riksdagsvalet behöver vi som vill minska djurens lidande blicka framåt. Att lägga sin tid på att planera utsläpp ger mindre tid åt att driva opinion, och riskerar dessutom att skrämma bort både politiker och partier som vill hantera frågan. Om det verkligen är omsorgen om alla levande varelser som driver oss, då måste vi också se till de samlade konsekvenserna av vårt handlande."
Jag tänker: att detta knyter an till frågan ovan - det blir svårt för politiker att greppa tag i frågan om pälsfarmningen som läget är nu. Men å andra sidan blir det också upp till politikerna att visa att frågan inte är död under de kommande fyra åren. Som Ludvig skriver tror jag de två utsläpp av minkar som nu skett till stor del beror på frustration. Den borgerliga alliansen har visat ett väldigt ointresse av att diskutera frågan om minkarna, och det känns mindre troligt att Jordbruksverket pågående utredning kommer leda till nya föreskrifter för minkuppfödning.
Det är väldigt många som känner väldigt mycket för denna fråga, och den borgerliga alliansen borde bli bättre på att agera utifrån detta. Jag menar inte att de måste ändra inställning (även om jag tycker det), men de kan visa att man lyssnar.
En ledare i Skånskan:
"Djur som hålls av människan ska ha det bra oavsett det är för livsmedelsproduktion, pälsuppfödning eller som sällskap. Sverige har också en av världens strängaste djurskyddslagar för att tillgodose detta. Därtill ett utbyggt kontrollsystem för att se till att lagen efterföljs. Det finns alltid möjligheter till förbättringar men dessa uppnås inte genom att militanta djurrättsaktivister härjar runt hos grisbönder, minkfarmar och grosshandlare."
Jag tänker: att en av världens strängaste djurskyddslagar har gett oss detta:
Svenska minkfarmer - en månad senare from
Djurrättsalliansen on
Vimeo.
Och det är just det som är problemet. Det hänvisas till världens bästa djurskyddslag - som i praktiken inte tar hänsyn till djuren så som världens bästa djurskyddslag borde göra, om vi nu vill försöka bli bäst i världen på just detta. Därav frustrationen, som leder till just det som Skånskan fördömmer. Och då blir det som att djurskyddsdebatten springer runt i en cirkel och aldrig kommer vidare.
Min fråga till Skånskan blir alltså: anser ni att förbättringar behöver göras, och i så fall vilka? Och vad behöver vi tillsammans göra för att förverkliga dem?