Som kortast inför Gotland och Almedalen

På lördag hoppar ett gäng glada Djurens Rätt:are på en båt och styr kosan mot Gotland och Almedalsveckan. Du hittar vårt program här - missa inte de tre seminarier vi arrangerar och sänder live på nätet, för dig som inte kan vara på plats. Räkna med en hel del blogguppdateringar från Almedalen, med start från söndagen den 3 juli. Ska försöka ge en inblick i vad vi gör, om det djurpolitiska samtalet (vårt och andras) och även lite om spektaklet Almedalen överlag.

Har varit upptagen med att förbereda detta, och en del andra saker, och har därför inte hunnit uppdatera bloggen ordentligt. Jag har t.ex. inte nämnt något om den första läderfria basebollhandsken i amerikanska MLB, om den veganske cyklisten David Zabriskie i Tour de France och om att Mercy for Animals släppt en ny fruktansvärd och lika fruktansvärt viktig undercover-film - denna gången om grisar. Men, men - så får det bli ibland.

Vi hörs från Gotland!

Fel fokus i klimatdebatten

Journalisten Norbert Andersson i tidningen Ny Teknik:

"Det kvittar om vi så släcker alla lampor och skrotar alla våra bilar - så länge köttproduktionen fortsätter som i dag kommer utsläppen av klimatpåverkande gaser att öka. De senaste 20 åren har köttkonsumtionen i Sverige stigit med 50 procent, och i tidigare u-länder ökar den ännu snabbare.

Det stora hotet mot klimatet tycks inte vara att alla kineser och indier börjar köra bil. Hotet uppstår när de alla börjar äta kött i samma utsträckning som vi, och nötkött tillverkat enligt samma miljöförstörande metoder.

Då kvittar det hur duktiga vi är på att hantera utsläppen från transporter, industrier och fastigheter. Ändå har fokus i miljödebatten under senare år legat på bilism och elproduktion.

Det är hög tid att vidga perspektivet."

The Spanish 12

Den 23 juni fick Malin och Björn från Djurrättsalliansen sina domar efter grisavslöjanden. Men även i andra delar av världen pågår rättprocesser mot djurrättsaktivister - och dagen innan, den 22 juni, greps tolv personer av polisen i Spanien. De gripna är alla aktiva i organisationerna Igualdad Animal och Equanimal och sitter nu fängslade i Santiago de Compostela. Och av vad som framkommit så här långt verkar det röra sig om en attack mot en effektiv spansk djurrättsörrelse, liknande det vi tidigare sett i bl.a. Österrike.

Detta är inget inlägg till försvar för olagliga djurrättsaktioner, inte alls. Men Igualdad Animal och Equanimal ser gripande som ett försök till att kriminialisera djurrättsrörelsen i Spanien och som pälsbranschens och myndigheternas motattack mot en effektiv djurrättsaktivism. Av vad som framkommit så verkar gripanden höra höra samman med ett frisläppande av 20 000 minkar i november 2007. Båda organisationerna nekar till inblandning i händelsen – men har bedrivit en effektivt undercover-dokumentation av den spanska pälsfarmningen.

Den 24 juni arrangerades stöddemonstrationer för de gripna aktivisterna, det har skapats en namninsamling till stöd för dem och via bloggen http://thespanish12.wordpress.com går det att följa utvecklingen i denna rättsprocess. Det ska bli intressant att se om de anklagas för frisläppandet av minkar för fyra år sedan - eller om detta handlar om en ny vardag för djurrättsrörelsen i Spanien.

Har du också fått nog? Bli medlem i Djurens Rätt!

Det är dagen innan midsommar – och alla är glada! Men runt om i Sverige fortsätter djur att hållas i burar, i djurfabriker och på andra platser där de inte borde vara. Runt om i Sverige ses djur inte för vad de är utan som resurser för oss att använda.

Men runt om i Sverige finns också medlemmar i Djurens Rätt! Medlemmar som genom sitt medlemskap gör organisationens röst så stark. Och som genom sina personliga ställningstaganden skapar ringar på vattnet: ett samtal med någon i affären om det här med grisarna, en försenad diskussion om de knasiga pälsmössorna eller en stunds argumenterande kring detta med djurtestad kosmetika.

Varje samtal är en ring på ett vattendrag, och varje ring skapar fler ringar. Och varje för varje djurvänlig handling som detta resulterar i har vi tillsammans nått en framgång för djuren.

Har du också fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök? Gör då som 35 000 andra redan gjort och bli medlem i Djurens Rätt.

Foo Fighters om vad som är vego och inte

Igår spelade Foo Fighters i Stockholm, och det kändes som ungefär hälften av mina Facebook-kompisar var där. (Jag jobbade sent - jag bara säger..) Det har skrivits rätt mycket om den kravlista som Foo Fighters skickar ut till arrangörerna vid deras konserter. Men de är i alla fall på det klara med vad som är vegetariskt och vad som inte är det.

"Lunch: We will have approx 20 vegetarians. Chicken is not a vegetarian food. Neither is fish. In fact, if you even considered fish or chicken vegetarian, please fire yourself."

Foto: Flickr / Kim Erlandsen, NRK P3

Varför är vegetarianerna inte vegetarianer längre?

Alla som känner någons som är vegetarian, men som inte längre är det – räck upp en hand. Ok, det var typ alla. Ni kan ta ner.

I USA gjordes en studie om detta för sex år sedan, och där kom man fram till att tre gånger så många vuxna amerikaner sa att tidigare varit vegetarianer, jämfört med de som fortfarande var det. Vilket skulle innebära att 75% av alla som slutar äta kött börjar göra det igen. Varför då kan man förstås fråga sig?

Att det är något man provar på utan större bakomliggande övertygelse, tänker jag. Eller att det är en ungdomsgrej? Eller att det är ett impulsbeslut som tas efter att ha sett hemska bilder på tv, men som inte är något livslångt engagemang? Men vad vet jag?

Psykologiprofessorn Hal Herzog vid Western Carolina University i USA har däremot tagit reda på varför.

I en enkät på nätet fick han svar av 77 före detta vegetarianer. Majoriteten kvinnor, medelålder på 28 år och de hade i genomsnitt varit vegetarianer (främst av etiska skäl) i nio år innan de börjar äta kött igen (vilket skulle innebär att de vanligtvis slutade äta kött i 18-19-årsålder).

Nåväl, med reservation för att detta inte är världens mest omfattande underlag så kom Herzog fram till fem huvudsakliga anledningar till varför vegetarianerna inte var vegetarianer längre.

Nummer 1: Försämrad hälsa
Vanligaste anledningen, med 35% av svaren. Vilket för mig känns svårt att förstå (som jag brukar säga, det är ingen slump att hälsokostaffärer säljer vegomat istället för kött). Men sett till åldern där dessa ex-vegetarianer slutade äta kött blir det kanske lättare att förstå. Hur många 18-åringar äter bra mat överhuvudtaget? Inte blir det då lättare om man utesluter en del av det som andra äter.

Nummer 2 och 4: Krångel – och Socialt krångel
Krånglet kom på plats nummer två med 25%. Att det tog lång tid att laga mat, och att det var svårt att hitta ekologiska grönsaker till ett billigt pris (vilket känns som ett typiskt amerikanskt svar). Och visst blir det lite krånglare, i alla fall till en början. Men man tycker att det efter nio år inte borde vara så krångligt längre?

Det sociala krånglet kom på plats fyra med 15%, men det hänger ihop. Och jag skulle nästan gissa att detta skulle ha varit högre. Ensamma vegetarianer är mina största hjältar.

Nummer 3: Längtan
20% började äta kött igen eftersom de längtade efter smaken av kött.

Nummer 5: En förändrad etik
Bara två personer i undersökningen menade att de handlade om en förändrad etisk inställning till djur som gjorde att de började äta kött igen.

Och är det något vi tar med oss från denna mini-undersökning så tycker jag att det är i detta sista som hoppet finns. För ett grundläggande bekymmer kring djurs välfärd fanns fortfarande kvar hos nästan samtliga i undersökningen. Och ur djurrätts- och vegorörelsens perspektiv är det ju mycket enklare att försöka blåsa liv i en slocknad låga, jämfört med att starta en helt ny.

A beautiful mind - och då menar vi bläckfiskar, inte Russel Crowe

Tidskriften New Scientist har i sitt senaste nummer en fascinerande artikel om bläckfiskar. Om vi skulle göra en lista på djur utifrån hur dumma vi anser dem vara skulle bläckfisken säkert kommer bra långt ner på listan. Men artiklen handlar istället om detta djur intelligens och förmåga till medvetande.

"Between them, cephalopods, which also include squids, cuttlefish and nautiluses, can navigate a maze, use tools, mimic other species, learn from each other and solve complex problems. If the latest analyses are to be believed, these skills might show a rudimentary form of consciousness. [… S]ome of their more impressive tricks are shared with only the cleverest vertebrates, such as chimps, dolphins and crows."

Fascinerande läsning om djur som som vi har lättast att neka inkludering i vår omsorgscirkel, just på grund av "illusionen av dumhet".

Som av en händelse berörs bläckfiskar av ett EU-direktiv om skydd av djur i vetenskapliga försök. Detta nya direktiv ska implementeras i medlemsländerna lagstiftning senaste i januari 2013 och innehåller ett annat skydd för bläckfiskar än vad som finns idag.

New Scientist igen:

"Although a handful of countries protect them, a recent European Directive is the first blanket law to offer them the same protection as the lab rat. This is an important first step, but many more are necessary. […] Cephalopods may not be as emotionally appealing as our closer relatives, but their intelligence shows that we need to take protection of their beautiful minds more seriously."

PS. När jag letade efter en bild till detta blogginlägg så sökte jag på ordet "bläckfisk" hos en bildbyrå vi använder. Av 210 bilder var ungefär 190 av dem bilder på en bläckfisk som en del i en maträtt - en massa bilder på sushi, bilder på något som liknade lökringar och på någon wok, som jag antar innehöll delar av en bläckfiskar. Några av bilder var på en bläckfisk som låg på däcket till en fiskebåt och antagligen på väg att bli någon av tidigare nämnda maträtter. Ungefär tio var tecknade bilder på en bläckfisk som höll i en flagga eller gjorde något annat o-bläckfiskigt. Och så fanns det tre bilder på en riktig levande bläckfisk. Tre av 210. Vilket känns som ett bra exempel på just det jag skrivit om ovan.

Djurens Rätt i rapport om fiskars lidande

Fiskar kan känna lidande, konstaterade Aftonbladet häromdagen. Och vore väl sjutton om de kommit fram till nåt annat, som en kollega uttryckte det.

Artikeln i Aftonbladet bygger på en rapport från SLU, som gjordes på uppdrag av Jordbruksverket för att utreda om fiskar kan känna lidande och smärta. Hela den 34-sidiga rapporten går att läsa här. Som en del i rapporten finns en sammanfattning av den föreläsning som Djurens Rätts Lena Lindström höll på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien den 30 november 2010. Ur rapporten från SLU (sidan 17):

"Lena Lindström, etolog, Djurens Rätt förespråkar bojkott för att minska fiskars lidande samt för att stoppa konsumtion av fiskprodukter. Organisationen menar att fångst eller uppfödning av fisk inte behövs och att haven ska lämnas ifred då de inte är människans ekosystem. Djurens Rätt anser att människan är den dominerande marina predatorn, som även använder fisk som foder till grisar och fåglar. Likaså betraktar hon det som onödigt att ett stort antal havsfiskar dödas varje år inom det som kallas nöjesfiske. Lindström menar att vi inte accepterar att fåglar fångas på krok, medan vi gör det för fisk. Hon lägger fram hypotesen att acceptansen har att göra med hur fiskar ser ut, då de saknar ögonlock och därmed ansiktsuttryck, men menar att "gullighet" inte ska avgöra hur vi behandlar och känner empati för dem. Djurens Rätt anser att det kommersiella fisket innebär ett enormt lidande för miljarder individer, då fiskar kläms ihjäl i trålar och i nät och utstår en utdragen dödkamp p.g.a. skador och kvävning. Djurens Rätt framhåller även att fiskar i odling har hälsoproblem och lider av trängsel och en onaturlig miljö, samt att extremaveln av akvariefiskar är ett problem. Djurens Rätt tycker att fiskar ska räknas som individer, inte i kilo, och att fiskar som fångas ska omfattas av djurskyddslagen. De menar att förbud ska införas mot Catch and Release, levande bete (även inom kommersiellt fiske) samt sportfisketävlingar. Djurens Rätt hänvisar till organisationen Fishcount.org.uk. som har riktlinjer ("5r's) för kommersiellt fiske, vilka belyser problemen och innebär reducerat lidandet för fisken."

Köttlobbyn har nått Matlandet Sverige

Ni kommer väl ihåg riksdagsledamoten som i april upprördes över att anti-köttlobbyn har nått riksdagen? Jag kom att tänka på detta när landsbygdsminister Eskil Erlandsson nyligen utsåg Ella Nilsson till en av ambassadörerna för Matlandet Sverige. Ella Nilsson är vd på Svensk Köttinformation, ett företag som ägs av köttföretagen och LRF, och som informerar om det svenska gris-, nöt- och lammköttets mervärden. Och numera är hon även regeringens matlandetambassadör för Västerbotten.

Upprop mot griskött och rättegång mot aktivister

Idag skriver ett flertal kändisar ett upprop i Svenska Dagbladet om att det är dags att bojkotta griskött:

"Det får vara nog nu. Att rättssystemet dömer budbärarna men låter djurskyddsbrott passera gör konsumenternas makt till hoppets sista utpost. Använd den makten. Bojkotta griskött."

Bland namnen finns Anna-Lena Brundin, Gudrun Schyman, Agneta Sjödin, Mats Strandberg, Stefan Sundström, Klara Zimmergren och (något otippat) Per Morberg.

"Budbärarna" i citatet ovan avser rättegången mot de två personer från Djurrättsalliansen som imorgon ställs inför rätta, åtalade för olaga intrång på Blackstaby gård. Blackstaby kom att bli den mest omtalade anläggningen i Djurrättsallinsens avslöjande av den svenska grisindustrin, och det var en grisuppfödning som ägdes av Swedish Meats dåvarande ordförade. Läs mer om rättegången på http://www.grisvittnena.se/