Vegohistoria i DN och Djurens Befrielsefront i Expressen

I dagens DN skriver författaren Oline Stig en essä med titeln Våra vänner på middagsbordet. Hon inleder:

"Samma dag som min älsklingshäst gick till slakt slutade jag äta kött. Jag var elva år och beslutet var rationellt. Jag ville inte riskera att äta upp min bästa vän. Vegetarisk mat fanns inte på skolans matsedel i mitten av 70-talet och vuxna omkring mig försökte få mig på andra tankar. Ju mer de tjatade desto tommare tycktes deras argument. Jag vässade mina. Alla blev svarslösa när jag ställde mina två frågor: Är du en djurvän? Varför äter du dina vänner? Trettio år senare får jag, numera köttätare, samma fråga från min son. Pinsamt nog är jag lika svarslös. Jag snärjer in mig i evolutionsteorier och prat om lyckliga kor. Paradoxen kvarstår: Den västerländska kulturen har lärt oss att älska och känna medlidande med djur. Samtidigt ger den oss frikort att döda och äta dem. Hur kan vi leva med det?"

Essän utgår från böckerna The Bloodless Revolution och Djurvänskaper. Den förstnämnda, skriven av den brittiska historikerna Tristram Stuart, är en mastig bok som tar läsaren med på en detaljerad resa kring debatten om köttätandets vara eller icke vara, en debatt förmodligen lika lång som den mänskliga civilisationen. Boken recenserades i tidningen Djurens Rätt, nummer 6/06.

"Djurvänskaper" av kärnfysikern Ewelyn Sokolowski är en bok som undertecknade inte hunnit läsa ännu, men enligt Oline Stig är Sokolowskis argument för att äta kött:

".... ungefär desamma som ekat genom historien sedan debatten startade på 1600-talet. Att människan är allätare och har jagat i alla tider. Att djuren blir för många om vi inte dödar dem. Att etik inte handlar om när ett djur dör utan hur det lever och hur det dör. Plus djurhållningens alla nyttoaspekter och det faktum att djuren faktiskt dödar varandra."

Inget nytt under solen med andra ord.

PS. På temat rätt ska vara rätt - Expressen skrev igår om hur 128 hönor fritagits från Aniagra, Sverige största burhönsanläggning, placerad utanför Helsingborg. Expressen har valt ordvalet "släppte ut" om vad som hände med hönorna, medan Djurens Befrielsefront i sitt pressmeddelande skriver att hönorna "börjar nu sina nya liv hos omtänksamma människor". Expressens ordval gör att aktionen kan uppfattas som tämligen okänslig och ointelligent. Oavsett vad man tycker om olagliga aktioner inom djurrättsrörelsen är det viktigt att diskutera med rätt underlag och det finns ingen anledning att fördumma de som gör dessa aktioner.