30 januari 2014

Unionen paddlar medströms

"Unionen paddlar medströms"
Med gårdagens erfarenhet i ryggsäcken, där LRF paddlar allt vad de kan mot strömmen trots att de faktiskt inte har någon anledning att göra det, var det trevligt att slå upp senaste numret av Unionens tidning Kollega.

Det här med att diskutera kött och att ha en köttfri dag i veckan kanske inte gör så ont ändå? Kanske är det, vilket LRF själva efterlyser, ett sätt att börja prata om vad vi äter varje dag?

Artikeln går att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/8v4xcq9f/popup/54


Reaktioner på #LRFgate

"Reaktioner på #LRFgate"
Flera ledare tar idag upp LRFgate från gårdagen. Här är ett par röster

Expressen:
"En köttfri dag i skolan är alltså bra av fostrande skäl, miljöskäl och hälsoskäl. Att LRF motarbetar detta är inte bra för barnen. Och det gynnar knappast svenska lantbrukares varumärke."
Anna Bäsén i samma tidning:
"De som nu oroas över att en köttfri lunch i veckan ska orsaka en epidemi av undernärda skolbarn kan vara helt lugna. Barn behöver inte äta biff varje dag. Det går fint att få i sig tillräckligt med protein och annan näring med vegetarisk kost."
Sydsvenskan:
"På vilket sätt är det ett hot mot friheten att vissa barn under ett (1) enda av dagens mål en (1) enda dag i veckan serveras maträtter som inte innehåller kött? Måste en köttätare äta kött hela tiden? På vilket sätt är det frihet? Bönder, borgare och burgarkedjor, förenen eder för något viktigare."
Skånskan:
"Det är viktigt för kvinnor att äta hamburgare så de kan bli SNYGGA? Om man bortser från att LRF ska strunta i kvinnors utseende, så är det en formulering som en fjortonåring skulle skämmas för."
DN:
"En köttfri dag är inte en kötthatardag. Det är ett initiativ som följer av medvetenheten om att världens växande medelklass inte kan fortsätta att år efter år öka sin fisk- och köttkonsumtion. Det är inte en kommunal själv­späkardag utan en uppmaning till skolorna att laga god och nyttig mat utan vare sig kycklingklubbor eller köttfärs. Det ger begreppet ”pedagogisk lunch” en helt ny innebörd." 
Aftonbladet:
"Sanningen är att vi äter på tok för mycket kött, både för vår egen hälsa och med tanke på vad miljön klarar. Om barn och unga kan lära sig värdet av mer varierad kost är det självklart bra. Skolorna behöver inte nödvändigtvis vara en förlängning av snabbmats­kedjornas dåliga matkultur. "
Värmlands Folkblad:
"Hon lägger till att ”korna de fiser men det kanske vi också gör om vi äter bönor i stället för kött”. Det måste vara ett nytt lågvattenmärke i matdebatten och det är synd att det kommer från en företrädare för de svenska bönderna."
Allehanda:
"En kommun, denna gång Nyköping i Södermanland, har beslutat införa en köttfri dag i skolköken och nån organisation går helt bananer och protesterar genom att ställa sig utanför en skola och dela ut hamburgare. Alltid dessa hamburgare?! Vad är det med just hamburgare och politisk opinionsbildning?"
Från igår har vi förstås också debattartikeln i Aftonbladet kvar att nämna: Jag är vegan - och springer maraton.

Två som ställer sig på andra sidan i diskussionen är Södermanlands Nyheter och, vår favorit, Smålandposten.

Södermanlands Nyheter:
"På den här ledarsidan har vi tidigare skrivit att den köttfria dagen är ett ovanifrån-projekt som ställer eleverna inför faktum, inte något engagerar dem i frågans djup och nyans."
De har nog missat att beslutet i Nyköping togs av Nyköpings Ungdomsfullmäktige, vilket då snarare gör det till ett underifrån-projekt?

Och så Smålandsposten, som brukar tycka precis tvärtom det mesta. Så även denna gång:
"Tiotusentals barn får inte alltid ett mål varm mat i hemmet, visar undersökningar från Majblomman. För många barn är skolmåltiden den bästa och näringsmässigt mest viktiga på hela dagen. Att äta vegetariskt bör vara ett givet alternativ på våra skolor. Att göra det till det enda alternativet är en uppvisning i klassförakt. "
Nu ska jag inte göra detta till en politisk fråga utan bara konstatera att deras uppfattning om att en vegetarisk måltid inte skulle kunna vara en näringsmässigt bra måltid börjar kännas väldigt stenålder. Jag kan se framför mig hur redaktionen proppsar på kött till varje lunch för att orka med arbetsdagen, och hur en person ur ledarredaktionen svimmade en eftermiddag efter att ha råkat ta den vegetariska pajen av misstag.

Och att en genombläddring av Meat Atlas gör det tydligt att västvärldens köttkonsumtion är en lyxkonsumtion på bekostnad av andra delar av världen. Att hävda att det är vår rätt att äta kött varje dag när andra människor i världen knappt får mat alls.... Äsch, nu blev det nästan lite politik ändå.

29 januari 2014

LRFgate

"LRFgate"
I september förra året beslutades att skolorna i Nyköpings kommun skulle servera köttfritt en dag i veckan. Några föräldrar blev arga men på det stora hela hade det nog passerat relativt obemärkt förbi om inte LRF i Nyköping bestämt sig för att dela ut kött på skolgården till de köttfria (för dagen) eleverna.

Tidningen Södermanlands Nyheter gjorde ett reportage från LRF:s köttevenemang.

Om LRF:s ambition var att göra något bra av det hela så blev det inte riktigt så med motiveringar som:
"Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga."
Tankesmedjan i P3 illustrerar vad som skulle hända om tjejer inte får i sig kött.


Ett till argument:
"Sedan tycker jag att korna har kommit i skottgluggen bara för att de släpper ut så mycket gaser. Korna de fiser men det kanske vi också gör om vi äter bönor istället för kött. De siffrorna har vi inte."
Ordet ”skottgluggen” i samband med ”kor” är ett intressant ordval -  för det är ju just i skottgluggen de hamnar när de går från att vara ko till att vara hamburgare, genom LRF:s försorg. Men det kanske är en annan skottglugg de menar?

Hur som helst, nu är det ju inte LRF som organisation som säger dessa ord utan en LRF-representant i Nyköping. Riksorganisationen fick istället ägna dagen åt att dementera. Men deras agerande kring denna dag i Nyköping gör onekligen att deras trovärdighet ändå får sig en törn - när argumenten är att tjejer ska bli snygga och människor fiser av bönor mot en vegetarisk dag i veckan så undrar man onekligen vad som egentligen ligger bakom. Att LRF tjänar pengar på att vi äter djur?

Djurens Rätts Camilla Bergvall intervjuades i Dagens Media igår där en del av våra åsikter lyftes fram. Men vad ska vi mer tycka om detta? LRF:s motstånd mot köttfria dagar i skolan verkar vara att "nyansera debatten kring köttets klimatpåverkan" och att "tänka på vad man äter alla dagar i veckan". Jag gissar att alla håller med om både dessa påståenden. Men grundproblemet i världen är inte att vi har för många vegetariska dagar, utan att vi äter för mycket kött.

LRF säger att de inte har något emot att man äter vegetariskt, men att de flippar ur kring köttfria dagar gör att det framstår som att det faktiskt är vegetariskt som är problemet. Trots att, som riksdagsledamoten Elin Lundgren konstaterar i sin blogg, LRF står bakom en faslig massa produkter som varenda vegetarian i hela världen äter och kan äta.

Varför inte, som Fredrika Gullfot på Twitter föreslog, puffa för svenskodlade grönsaker denna dag i veckan? Det hade ju varit världens bästa grej, istället för att ge sig in samma tveksamma sällskap som Muf Gävle och tidningen GT och börja dela ut kött till mätta svenska skolelever i en värld där många inte äter sig mätta överhuvudtaget.

Varför inte argumentera för vegetariskt två dagar i veckan så att skolorna har råd att köpa ert svenska kött tre dagar, istället för att proppsa på kött, kött, kött hela tiden? Varför inte göra aktioner utanför skolor som serverar kött från andra länder? Det hade varit logiskt agerande från LRF. Nu är de inte det.

Se, där har ni massor med bra tips på nästa gång en kommun beslutar om en köttfri dag istället för att bete er underligt LRF. För egentligen, hur kan det fortfarande vara så provocerande med grönsaker (för att citera Sofia Arkelsten), och så provocerande med en varierad kost (för att citera Veronica Palm)?

För ingen har väl missat att vi fortfarande bara pratar en vegetarisk måltid i veckan? Vänta bara tills den dagen då Djurens Rätt får som vi vill och alla äter vego hela tiden. Då kan vi diskutera.

26 januari 2014

Heja agoodtshirt

"Heja agoodtshirt"
Det var ett tag sedan vi uppmärksammade agoodtshirt, våra trevliga partner i tröjbranschen. Köp en snygg tröja och stöd Djurens Rätt på www.agoodtshirt.com/herr/djurens-ratt-c-158-1.aspx


25 januari 2014

Israel och 25 000 danska smågrisar

"Israel och 25 000 danska smågrisar"
Det är ju lördag, så vad passar bättre av en smågodispåse i bloggform med ett par saker som jag sett eller läst senaste tiden? Förutom att den där nya tidningen såg dagens ljus i veckan då. Och Taiji, Färöarna och São Paolo. Utan andra saker.

Som att Israel utropades som den kommande veganska nationen. Fräsigt förstås, men jag skulle nog hålla i hatten lite. Läste precis ut boken om Refused och 90-talets veganboom (som recenseras i kommande nummer av tidningen Djurens Rätt, tror jag) och även om det såklart inte går att jämföra rakt av så var det säkert en hel del som då såg framför hur Sverige skulle bli den kommande veganska nationen. Men boomen dog till stor delar ut. Så det som händer i Israel avseende matval är spännande, men jag skulle inte säga att vi har en ny framtid bara för detta.

Menar inte att låta neggo, och det är lätt att känna att vi har lite av en boom nu igen, år 2014. Manar mest till viss försiktighet i tolkningar av vad som sker.

Någon som dock tror på en vegansk framtid för oss alla är Nobelpristagaren i ekonomi, Alvin Roth.

Behöver du inspireration för att välja vego? Här är en film som jag inspirerades av.

Något jag inte inspirerades av var den här artikeln i Sydsvenskan, som skriver om hur 25 000 danska smågrisar trampas ihjäl varje dag. Artikel är lite lurig - det framstår nästan som att branschen gör allt vad de kan för att rädda de stackars kultingarna. Problemet är att de vill göra det genom att fixera suggorna istället för att ge dem och smågrisarna mer plats, och se till att färre, inte fler, grisar föds per kull. Aveln är ju inriktad på många smågrisar per kull.

Annars kan man ju alltid binda ihop munnen och ge grisen lite alkohol.

15 januari 2014

Köttfritt under Vegoåret 2014

"Köttfritt under vegoåret 2014." 
Idag gör Metro samma iakttagelse som vi har gjort; att 2014 är Vegoåret med stort V (även om jag känner mig lite tveksam till om "grönsaker i desserter och drinkar" verkligen är något att räkna som ett bevis på framgång...)

Detta blir härmed inlägg nummer 3 i #vegoåret2014


12 januari 2014

Kött i världen i fakta och siffror

"Kött i världen i fakta och siffror."
I torsdags släpptes rapporten Meat atlas - Facts and figures about the animals we eat, som ges ut av Heinrich Böll Foundation och Friends of the Earth Europe. Det är ett dokument som går att plocka hem som PDF-fil, och dem är väl värt att ha lättillgänglig.

Kanske inte för att den egentligen konstaterar något revolutionerande eller föreslår något som inte föreslagits tidigare, men för att ha som uppslagsverk rörande den globala köttkonsumtionen. Syftet är mycket att förse konsumenter med information om köttets påverkan - och det gör den

För att börja med det som känns hoppfullt så fortsätter den globala köttproduktionen i och för sig att öka, men ändå i en mindre snabb takt än tidigare. Det är främst två djurslag som fortsätter öka i antalet djur som slaktas: grisar och fjäderfä.

I industriländer får vi idag 56 procent av vårt protein från animalier, i utvecklingsländer är siffran 18 procent. Och för industriländerna finns det två motsatta tendenser som går att se. Ökningen har som sagt stagnerat, och i vissa länder till och med gått tillbaka; i USA med 9 procent mellan 2007 och 2012, och i Tyskland med 2 kg per person under 2012.

I BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - fem länder som står för 40 procent av jordens befolkning) däremot ökade köttkonsumtion med 6,3 procent från 2012 till 2013, och den beräknas öka med 2,5 procent varje år fram till 2022. För att kunna stilla denna ökade efterfrågan måste produktionen av kött öka från 300 miljoner ton till 470 miljoner ton per år fram till år 2050. "It is not clear how such hugh number of animals can be fed", skriver rapporten.

Antalet personer som inte äter kött då? Rapporten har ett kapitel om detta, och kommer fram till att det i USA finns 15 miljoner vegetarianer, i EU mellan 10 och 50 miljoner (ganska stor spännvid på den siffran, som synes) och i Indien 375 miljoner. I Indien utgör det av 31 procent av befolkningen, i EU mellan 2 och 10 procent och i USA 13 procent. "In industrialized countries, veganism is increasingly accepted as a lifestyle", konstaterar rapporten.

En kuriosagrej som jag tyckte var kul var att de har sammanställt träffar på sökordet vegetarian och vegan på Wikipedia utifrån olika språk. Engelska är förstås klart störst, därefter kommer spanska, tyska och sedan ryska. Japan är det enda landet i tabellen där färre söker på "vegan" än "vegetarian". På engelska var det en jätteökning mellan 2012 och 2013, vilket kanske går ihop med tendensen om en minskad köttkonsumtion i USA?

Det är också positivt hur rapporten lyfter fram kostnaden för kött, och att kostnaden inte bara utgörs av det vi ser på butikhyllan. Förutom priset i affären så finns det två andra kostnader: dels av skattebetalaren i form av subventioner och dels det som belastar naturen. De två senare posterna döljs när vi som konsumenterna ska göra ett medvetet val.

Men det mesta i rapporten är, kanske föga förvånande, deprimerande att ta in. Som att världens största köttproducent, det brasilianska företaget JBL, har kapacitet att slakta 85 000 nötdjur, 70 000 grisar och 12 miljoner fåglar. Varje dag. Näst störst är amerikanska Tyson Foods som slaktar 170 000 nötdjur, 350 000 grisar och 42 miljoner kycklingar. Varje vecka.

Här är siffrorna totalt för världen över antalet djur som dödas för att bli till mat (en mer fullständig tabell finns i rapporten, denna är anpassad av Matthew Dominguez):


Omräknat i kg per år konsumerar USA 75 kg kött per år, Tyskland 60 kg, Kina 38 och Afrika (som klumpas ihop till ett land) 20 kg, som ett sätt att jämföra.

Rapporten skriver också om:

  • VATTEN: Det globala jordbruket använder 70 procent av världens färskvatten, och en tredjedel av detta går till att föda upp djur. Det krävs i genomsnitt 15 500 liter vatten för att tillverka ett kilo nötkött, liksom 6,5 kg sädesslag och 36 kg spannmål. Även om, vilket de också tydligt påpekar, det skiljer sig mycket åt beroende på hur djuren som blir till kött fötts upp. Om köttproduktionen fortsätter att öka globalt så kommer vattenmängden som behövs till detta att behöva dubbleras till 2050.

    Rapporten tycker att det är "questionable".
  • SÄD: I genomsnitt, för alla djur i den globala livsmedelsproduktionen, så kommer 40 procent av födan från gräs, hö etc. Det andra som de äter är sådant som även vi människor skulle kunna äta. Hur mycket av all den korn, råg, hirs, havre och majs som odlas i världen blir till djurfoder blir jag inte riktigt klok på - på ett ställe tycker jag de anger siffran till 40 procent och på ett annat ställe till 57 procent. Någon klokare än jag förstår säkert skillnaden i de två siffrorna.

    En tredjedel av all kultiverad mark i världen används för att odla mat till de djur som blir till mat till oss, vilket utgör 70 procent av all jordbruksmark.
  • KLIMATPÅVERKAN: beroende på hur man räknar står djurproduktionen för mellan 6 och 32 procent av utsläppen av växthusgaser slår rapporten fanns. Enligt FAO är det 14,5 procent. Skillnaden i siffrorna beror på om man räknar endast utsläppen som direkt relateras till djuren eller om man inkluderar allt som kommer från hela produktionsledet.

    28 procent av utsläppen av metan kommer från uppfödningen av nötkött och mjölk.
  • REGNSKOG: Av skövlad regnskog i Brasilien så odlas det på 4,9 procent, medan köttdjur betar på 62,2 procent. Detta betyder alltså att världens regnskogar skövlas för att föda djur, som blir till djur. Inte för att tillverka sojamjölk eller annat vegomat.

    Men skövlingen har minskat med ungefär 20 000 kvadratmeter per år.
Jag noterade också att:
  • kryphål i EU:s lagstiftning gör att kött, mjölk och ägg från djur som matat med genmodifierat foder inte behöver märkas som genmodifierat.
  • förändringen från småskalig till storskalig djurhållning i många delar av värden också innebär att djurhållningen flyttas från kvinnor, som en del i deras egen försörjning, till män. Särskilt gäller detta kycklingar.
  • apropå kycklingar - tydligen är kycklingens bröst så ekonomiskt lönsamt att resten av kycklingen är värdelös, ur ett krasst ekonomiskt perspektiv. Usch, usch.

Men vad ska vi äta istället då, och vad ska vi göra åt problemen? Rapporten nämner odlat kött, men ser inte det som en lösning, utan snarare ett problem. Deras förslag är istället en minskad konsumtion och ekologisk odling, sammanfattningsvis. De argumenterar också för ett tätare samarbete mellan producenter och konsumenter. De skriver förvisso en hel del om vego i rapporten men nämner inte detta rakt ut som ett alternativ.

De har även fyra förslag på hur EU:s regelverk kan gå från att vara en lösning till ett problem: slut på subventioner till storskaliga djurindustrier, ett krav på att djuruppfödare ska odla minst hälften av fodret själva, att antibiotika ska förbjudas i djurens föda och vatten och att striktare regler ska gälla alla djur i livsmedelsproduktionen.

Avslutningsvis, tre citat från rapporten:
"Mainstreaming sustainable meat consumption must become a priority for individuals and governments alike."
Detta är en uppfattning som jag hoppas är allmänt accepterad vid det här laget, oavsett politisk tillhörighet, ideologi eller konsumtionsvanor.
"Diets is not just a private matter. Each meal has very real effects on the lives of people around the world, on the environment, biodiversity and the climate that are not taken into account when tucking into a piece of meat"
Det skulle förstås gå att lägga till "djuret" när det kommer till vem eller vilka som påverkas, men jag gillade verkligen de först sju orden. I rapporter som denna blir det uppenbart att vad vi äter är långt ifrån en privatsak.
"Change is possible. Some say that meat consumption patterns cannot be changed. But a whole movement of people are now eating less met or no meat at all. To them it is not a sacrifice; it is part of healthy living and a modern lifestyle."
Yes!

Fler bevis för Vegoåret 2014

"Fler bevis för Vegoåret 2014."
1. www.peacefuldumpling.com/nobel-prize-winner-predicts-rise-veganism-2014

2. Från DN lördag 11 januari (och står det i DN så är det sant, känt sedan länge):


8 januari 2014

Vegoåret 2014!

"Vegoåret 2014!"
Satt precis och sammanställde statistiken för Djurens Rätts alla kanaler i webb och sociala medier, och allting pekar uppåt som en djurvänlig nyårsraket – utom denna bloggen. Lite sorligt. Analysen till varför är förvisso inte särskilt avancerade, och jag har nämnt att jag inte riktigt hinner med detta lilla barn lika mycket som tidigare. Vi får se om det blir någon ändring på det under 2014.

Men istället för att gråta över spilld sojamjölk (särskilt när alla andra siffror pekar rakt uppåt) så finns det ju en massa glädjande saker att bli glad över istället. Som att vegoåret 2014 har fått en flygande start!

Till exempel har vi ju Matmagasinet Vego, vilket ju är ofantligt fräsigt. Skriv upp dig på en prenumeration bums. (Och läs intervjun med Sofia Dahlén i Nöjesguiden).


Något annat roligt är att det i samband med ett nytt år dyker upp en massa trendspaningar, och att vego fortsätter vara en del av dem. Mest upplyftande var nog den i tidningen The Independent som bl.a. skriver: "Most UK supermarkets already stock vegan products, but Veganz is the first dedicated chain store of its kind in Europe. Set up in 2011, the company hopes to open a total of 21 stores across the continent by 2015 to meet growing demand."

21 veganska livsmedelsaffärer i Europa 2015 för att stilla efterfrågan? Dra på trissor! (Vill vi ha någon Veganz i Stockholm som konkurrent med Goodstore? Hm.)

Vad finns det mer att glädjas åt? Att typ vartenda matkasseföretag skaffar sig en vegetarisk kasse (den senaste kom det ett pressmeddelande så sent som idag)? Det måste ju säga något om efterfrågan. Och såklart ska vi i det sammanhanget inte glömma årets vegoföretag 2013.

Och så kommer det att bli fler Vegomässor under 2014 än under 2013 (Umeå, Göteborg, och Örebro som jag vet, och Vegoforum i Stockholm). Och Tensta Konsthall. Ett nytt vegokafé i Malmö (för det är ju precis vad Malmö är värda, ännu ett ställe... hm). Och Veganprat. Och den där syltan från Astrid och Aporna var inte alls så äcklig som vissa hävdar!

Kommer 2014 att bli året då preppy-veganismen med färgglada bilder och hurtigt tilltal slår igenom på riktigt? Jag håller tummarna.

* Har efter att detta inlägg publicerades fått ett par förslag på andra vegohändelser som kommer att inträffa under 2014 och som jag helt lyckades missa. Som Veganutmaningen i mars. Som den brittiska motsvarigheten Veganuary (svårt ord att skriva, svårt ord att uttala). Och det kommande mastodontverket om glutenfri (och vegansk) bakning från www.kakboken.se. Tack för tipsen alla!

Avslutningsvis så har också PETA i England utropat 2014 till The Year of the Vegan (om än med ett frågetecken), vilket de bl.a. baserar på att flera googlar på ordet vegan i England nu än någonsin tidigare, vilket vi sedan tidigare vet är en global trend. *

PS1. Innebär det per automatik att det sker i kontrast till hardcore-veganismen med bilder på döda djur? Eller har båda en plats?

PS2. Ordvalet "Preppy-veganismen med…” lånade jag från Sofia Dahlén i intervjun ovan.

PS2. Är det något jag inte vill se mer av under 2014 så är det detaljveganism eller vem-är-mest-vegan-veganism. Folkrörelse nu, tack.