Kött i världen i fakta och siffror

"Kött i världen i fakta och siffror."

I torsdags släpptes rapporten Meat atlas - Facts and figures about the animals we eat, som ges ut av Heinrich Böll Foundation och Friends of the Earth Europe. Det är ett dokument som går att plocka hem som PDF-fil, och dem är väl värt att ha lättillgänglig.

Kanske inte för att den egentligen konstaterar något revolutionerande eller föreslår något som inte föreslagits tidigare, men för att ha som uppslagsverk rörande den globala köttkonsumtionen. Syftet är mycket att förse konsumenter med information om köttets påverkan - och det gör den

För att börja med det som känns hoppfullt så fortsätter den globala köttproduktionen i och för sig att öka, men ändå i en mindre snabb takt än tidigare. Det är främst två djurslag som fortsätter öka i antalet djur som slaktas: grisar och fjäderfä.

I industriländer får vi idag 56 procent av vårt protein från animalier, i utvecklingsländer är siffran 18 procent. Och för industriländerna finns det två motsatta tendenser som går att se. Ökningen har som sagt stagnerat, och i vissa länder till och med gått tillbaka; i USA med 9 procent mellan 2007 och 2012, och i Tyskland med 2 kg per person under 2012.

I BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - fem länder som står för 40 procent av jordens befolkning) däremot ökade köttkonsumtion med 6,3 procent från 2012 till 2013, och den beräknas öka med 2,5 procent varje år fram till 2022. För att kunna stilla denna ökade efterfrågan måste produktionen av kött öka från 300 miljoner ton till 470 miljoner ton per år fram till år 2050. "It is not clear how such hugh number of animals can be fed", skriver rapporten.

Antalet personer som inte äter kött då? Rapporten har ett kapitel om detta, och kommer fram till att det i USA finns 15 miljoner vegetarianer, i EU mellan 10 och 50 miljoner (ganska stor spännvid på den siffran, som synes) och i Indien 375 miljoner. I Indien utgör det av 31 procent av befolkningen, i EU mellan 2 och 10 procent och i USA 13 procent. "In industrialized countries, veganism is increasingly accepted as a lifestyle", konstaterar rapporten.

En kuriosagrej som jag tyckte var kul var att de har sammanställt träffar på sökordet vegetarian och vegan på Wikipedia utifrån olika språk. Engelska är förstås klart störst, därefter kommer spanska, tyska och sedan ryska. Japan är det enda landet i tabellen där färre söker på "vegan" än "vegetarian". På engelska var det en jätteökning mellan 2012 och 2013, vilket kanske går ihop med tendensen om en minskad köttkonsumtion i USA?

Det är också positivt hur rapporten lyfter fram kostnaden för kött, och att kostnaden inte bara utgörs av det vi ser på butikhyllan. Förutom priset i affären så finns det två andra kostnader: dels av skattebetalaren i form av subventioner och dels det som belastar naturen. De två senare posterna döljs när vi som konsumenterna ska göra ett medvetet val.

Men det mesta i rapporten är, kanske föga förvånande, deprimerande att ta in. Som att världens största köttproducent, det brasilianska företaget JBL, har kapacitet att slakta 85 000 nötdjur, 70 000 grisar och 12 miljoner fåglar. Varje dag. Näst störst är amerikanska Tyson Foods som slaktar 170 000 nötdjur, 350 000 grisar och 42 miljoner kycklingar. Varje vecka.

Här är siffrorna totalt för världen över antalet djur som dödas för att bli till mat (en mer fullständig tabell finns i rapporten, denna är anpassad av Matthew Dominguez):

 

Omräknat i kg per år konsumerar USA 75 kg kött per år, Tyskland 60 kg, Kina 38 och Afrika (som klumpas ihop till ett land) 20 kg, som ett sätt att jämföra.

Rapporten skriver också om:

• VATTEN: Det globala jordbruket använder 70 procent av världens färskvatten, och en tredjedel av detta går till att föda upp djur. Det krävs i genomsnitt 15 500 liter vatten för att tillverka ett kilo nötkött, liksom 6,5 kg sädesslag och 36 kg spannmål. Även om, vilket de också tydligt påpekar, det skiljer sig mycket åt beroende på hur djuren som blir till kött fötts upp. Om köttproduktionen fortsätter att öka globalt så kommer vattenmängden som behövs till detta att behöva dubbleras till 2050.
  
  Rapporten tycker att det är "questionable".

• SÄD: I genomsnitt, för alla djur i den globala livsmedelsproduktionen, så kommer 40 procent av födan från gräs, hö etc. Det andra som de äter är sådant som även vi människor skulle kunna äta. Hur mycket av all den korn, råg, hirs, havre och majs som odlas i världen blir till djurfoder blir jag inte riktigt klok på - på ett ställe tycker jag de anger siffran till 40 procent och på ett annat ställe till 57 procent. Någon klokare än jag förstår säkert skillnaden i de två siffrorna.
  
  En tredjedel av all kultiverad mark i världen används för att odla mat till de djur som blir till mat till oss, vilket utgör 70 procent av all jordbruksmark.
• KLIMATPÅVERKAN: beroende på hur man räknar står djurproduktionen för mellan 6 och 32 procent av utsläppen av växthusgaser slår rapporten fanns. Enligt FAO är det 14,5 procent. Skillnaden i siffrorna beror på om man räknar endast utsläppen som direkt relateras till djuren eller om man inkluderar allt som kommer från hela produktionsledet.
  
  28 procent av utsläppen av metan kommer från uppfödningen av nötkött och mjölk.
• REGNSKOG: Av skövlad regnskog i Brasilien så odlas det på 4,9 procent, medan köttdjur betar på 62,2 procent. Detta betyder alltså att världens regnskogar skövlas för att föda djur, som blir till djur. Inte för att tillverka sojamjölk eller annat vegomat.
  
  Men skövlingen har minskat med ungefär 20 000 kvadratmeter per år.

Jag noterade också att:

• kryphål i EU:s lagstiftning gör att kött, mjölk och ägg från djur som matat med genmodifierat foder inte behöver märkas som genmodifierat.
• förändringen från småskalig till storskalig djurhållning i många delar av värden också innebär att djurhållningen flyttas från kvinnor, som en del i deras egen försörjning, till män. Särskilt gäller detta kycklingar.
• apropå kycklingar - tydligen är kycklingens bröst så ekonomiskt lönsamt att resten av kycklingen är värdelös, ur ett krasst ekonomiskt perspektiv. Usch, usch.

Men vad ska vi äta istället då, och vad ska vi göra åt problemen? Rapporten nämner odlat kött, men ser inte det som en lösning, utan snarare ett problem. Deras förslag är istället en minskad konsumtion och ekologisk odling, sammanfattningsvis. De argumenterar också för ett tätare samarbete mellan producenter och konsumenter. De skriver förvisso en hel del om vego i rapporten men nämner inte detta rakt ut som ett alternativ.

De har även fyra förslag på hur EU:s regelverk kan gå från att vara en lösning till ett problem: slut på subventioner till storskaliga djurindustrier, ett krav på att djuruppfödare ska odla minst hälften av fodret själva, att antibiotika ska förbjudas i djurens föda och vatten och att striktare regler ska gälla alla djur i livsmedelsproduktionen.

Avslutningsvis, tre citat från rapporten:

"Mainstreaming sustainable meat consumption must become a priority for individuals and governments alike."

Detta är en uppfattning som jag hoppas är allmänt accepterad vid det här laget, oavsett politisk tillhörighet, ideologi eller konsumtionsvanor.

"Diets is not just a private matter. Each meal has very real effects on the lives of people around the world, on the environment, biodiversity and the climate that are not taken into account when tucking into a piece of meat"

Det skulle förstås gå att lägga till "djuret" när det kommer till vem eller vilka som påverkas, men jag gillade verkligen de först sju orden. I rapporter som denna blir det uppenbart att vad vi äter är långt ifrån en privatsak.

"Change is possible. Some say that meat consumption patterns cannot be changed. But a whole movement of people are now eating less met or no meat at all. To them it is not a sacrifice; it is part of healthy living and a modern lifestyle."

Yes!