13 juli 2010

Sommartider (hej, hej) - #1

Det är sommar och det är sol och det är Djurens Rätt på sommarturné.

För många inom Djurens Rätt är sommaren den mest hektiska tiden på hela året. För andra är det dags för semester. Själv tillhör jag den senare gruppen, och under de kommande veckorna är det ledighet som gäller för min del. På grund av detta kommer bloggen att uppdateras mer sällan den närmsta framtiden. Men helt tyst kommer det inte vara.

Förra året sammanfattade jag sommaren i en väldig massa punkter. I år hade jag tänkt mig fyra delar av serien ”Sommartider (hej, hej)”. Här sammanfattas (å det kortaste) det viktigaste som hänt, det mest intressanta att läsa och det som surrat i hjärnan likt den mest envetna lilla mygga. Välkommen till del 1.

Under Almedalsveckan (som vi här sammanfattar ur vårt perspektiv) hölls ett seminarium - ”Äta bör man annars dör man” - där Jordbruks- och Livsmedelsverket uppmanade till minskad köttkonsumtion. Vilket (håll i er nu...) upprörde Scan. Och jag tycker meningen ”Varför är det så svårt att hålla sitt eget land om ryggen?” från Scans blogg säger det mesta. Vårt överlägsna djurskydd [sic!] inte längre är huvudsaken, utan vad det handlar om egentligen är att hålla sitt eget land om ryggen. Det är fint med ärlighet, även om sanningen kan vara obehaglig.

Likt varje sommar då jag lämnar huvudstadens vegoutbud blir mitt hjärta lite extra varmt för alla vegetarianer och veganer runt om i Sverige.

Sommaren är årstiden då jag tycker det kan kännas jobbigast att välja vego. För det är ju på sommaren man som mest vill vara som alla andra. Äta mjukglass, käka hamburgare och glo på fotboll, äta samma trista och tråkiga mat på diverse vägkrogar som alla andra och naturligtvis sitta på uteserveringar och äta onyttigheter. Och äter man inte djur blir man oundvikligen lite annorlunda.

Häromdagen stannade jag till som hastigast på Sibylla i Ystad. Fullt med folk – två barnfamiljer, ett MC-par, några ungdomar och några till. Alla konverserade på det det svårförstådda ystadsmålet. För tio år sedan hade jag gillat läget – att som turisten från stan glida fram och beställa en vegoburgare. Nu kan jag tycka att det är lite småjobbigt. Man vill ju vara som alla andra. Smälta in i den svenska sommaren.

Och varje sommar då jag lämnar huvudstadens vegoutbud så påminns jag om att sortimentet inte är lika fantastiskt överallt som i våra tre största städer. Man blir onekligen lite bortskämd. Och jag vägrar bli den som packar med sig en limpa och en burk jordnötssmör i ryggsäcken.

Allt detta får mig att känna en enorm glädje och stolthet över alla de som väljer vego runt om i småstäder i sommarsverige – i Kil, Borrby eller Fjällbacka. Ni är bäst!

Klok ledare i New York Times häromdagen: ”Industrial confinement is cruel and senseless and will turn out to be, we hope, a relatively short-lived anomaly in modern farming.”

Sprang under min resa till Österlen på två spännande gröna oaser i Kivik, och tre spännande veganska burgare/biffar på ICA i Ystad, Rapport på http://vegokoll.se/?p=922

Fin debattartikeln i Kyrkans tidning av våra vänner Pelle Strindlund och Annika Spalde: ”Älska din nästa - oavsett art”.

Glöm inte att lyssna på matradioprogrammet Meny i P1 den 22 juli, då personen bakom bloggen http://vegologi.blogspot.com/ lagar och pratar veganmat. Härligt!

Positivt från USA: San Fransisco May Ban The Sale of Most Pets. Väldigt negativt känns det dock att de skyldiga till en av de mer obehagliga filmer vi har sett på senare år faktiskt inte är skyldiga. Obegripligt.

Det var allt för denna gång. Del 2 kommer om ungefär en vecka. Tills dess finns vi på http://www.djurensratt.se/, http://www.alliansfördjuren.se/, http://www.summerofliberation.se/, http://www.vegokoll.se/, www.facebook.com/djurensratt, www.twitter.com/djurensratt...

Foto: http://www.flickr.com/photos/powi/

7 kommentarer:

  1. Va? Jag har varit vego sen jag var 13 år och är idag 26 och jag har aldrig någonsin upplevt det du beskriver här. "Jobbigt att vara vego" jag förstår inte alls hur du menar? Skulle det "normala" vara att äta djur och du känner det jobbigt att avvika från standarden? Jag tror problemet ligger hos dig själv, för mig är det inte "normalt" att äta djur. Eller heller jobbigt att vara vego. Jag tycker inte det är gott med kött så jag upplever aldrig det jobbigt - för jag vill ju inte äta det!

    Jag tycker det låter väldigt lustigt när du skriver "Man vill ju vara som alla andra. Smälta in i den svenska sommaren" Är du som alla andra när du äter kött? Och ät sommaren kött för dig?
    Varför äter du inte kött? Det måste ju finnas någon anledning. Det gör det för mig, jag äter inte kött för jag tycker det är äckligt att äta en annan kropp och för att jag inte vill stötta köttindustin - jag är djurvän i alla lägen ÄVEN PÅ SOMMAREN!
    Åh så arg jag blir när en Djurens Rätt blogg påstår att det "normala är att äta kött" ??

    SvaraRadera
  2. Även jag tycker att det blir lättare och lättare även ute på landet att vara vegetarian eller vegan. Det finns större och större utbud och flera jag känner har börja ifrågasätta detta med att nästan alltid äta djur. Häromdagen ifrågasatte helt plötsligt min bror(som inte är vegetarian) vår rätt att döda djur. Så nog finns det hopp. Jag var alltid lite tillbakadragen när jag förr frågade efter vegetarisk mat, men det är jag inte längre. Och alltid blir man vänligt bemött. Ingen som reagerar längre tycker jag.

    SvaraRadera
  3. Hej Maria!

    Det glädjer mig att du du inte känner igen dig i mitt blogginlägg. Och självklart finns det anledningar till varför jag inte äter djur – och det är därför jag inte gör det, inte heller på sommaren naturligtvis.

    Med ”normalt” menade jag inte något som är bra, och kanske hade ”norm” varit ett bättre ordval för att undvika missförstånd. Vi har varit vego ungefär lika länge du och jag, och då delar vi säkert upplevelsen av hur mycket utbudet har ökat under dessa 15 år. Men tyvärr är köttätandet fortfarande norm i vårt samhälle, det är svårt att komma ifrån. Och människan är (tror jag) i grund och botten ett flockdjur som vanligtvis söker sig mot normen.

    Att avvika från normen tror jag upplevs olika av människor, och jag tror upplevelsen av att äta "annorlunda" på arbetsplatsen, på kurser, supporterbussar, konferenser, utflykter och kalas (eller varför inte på grillen i Ystad en varm sommardag i juli) upplevs på olika sätt av olika personer. För många är det säkert inte större grej, och andra är nog snarare extra stolta över sitt val. Och så finns det en tredje grupp som kan uppleva det som lite jobbigt att skilja sig från mängden.

    Och alla de som tillhör den sista gruppen men ändå gör djurvänliga val i vardagen är mina hjältar, nästan lite mer än de två första kategorierna. Jag kan själv känna så ibland, och vet hur det känns.

    Anonym,

    Härligt att du upplever det så, och att du inte känner dig tillbakadragen när du väljer vego längre! Min poäng var som sagt i huvudsak att uppmuntra dem som fortfarande känner sig. Och som kanske särskilt gör det under sommaren.

    Håller också helt med om utbudet är enormt mycket större än tidigare, även om jag tycker att utbudet -särskilt för veganer - fortfarande skiljer sig tämligen markant om man jämför Stockholm, Göteborg och Malmö med övriga Sverige.

    SvaraRadera
  4. Förlåt men du är då ingen riktig vegan som du kallar dig själv när du påstår att "man vill ju vara som alla andra", vad då alla andra? Vara dum nog att dricka kalvarnas mjölk, käka en död kropp som jag förresten smakade hamburgare en gång efter jag blivit vegan och tyckte det var riktigt äckligt, fick mardrömmar länge efter det.
    Du kanske ska tänka på att äta kött igen och vara som "alla andra" som inte kan tänka själv när du påstår att det är "normalt"...

    SvaraRadera
  5. Varför är man inte vegan då? Måste man också tänka på ett visst sätt för att vara vegan menar du?

    Läs gärna mitt svar till Maria här ovan.

    SvaraRadera
  6. Nej man måste inte tänka på ett visst sätt, men man ska heller inte känna sig "sugen" att äta kött. Mitt råd till dig är: Prova! Smaka och känn hur det känns så kommer du nog inte vilja ha det mer eftersom smaken förändras för dessa människor som slutar med kött och man tappar helt enkelt smaken för det.

    SvaraRadera
  7. För min del, när jag skrev detta, så tänkte jag mer på önskan att vara som andra - vilket jag tror är något grundläggande hos de flesta människor. Vi tycker om att tillhöra en gemenskap helt enkelt, och under sommaren tänker jag att det är extra mycket så.

    Och jag tror för övrigt vi måste inse att människor blir vegetarianer eller veganer av olika anledningar. En del kan inte tänka sig att äta kött därför att det kommer från just ett djur. Andra skulle kunna tänka sig det, men gör det inte ändå. Och all heder åt dem.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.