Minkfarmarna - dokumentär i SVT

"SVT sänder dokumentär om minkfarmer." 

Med premiär den 3 maj sänder SVT en dokumentär om minkfarmer. Den heter kort och kort "Minkfarmerna" och beskrivs så här på SVT:s hemsida:

"För första gången visas verksamheten på en minkfarm upp och filmaren Per Anders Rudelius har fått möjlighet att skildra denna kontroversiella näring på nära håll.

På Listerlandet ligger minkfarmerna på rad och här finns majoriteten av Sveriges pälsdjursuppfödare. Niclas och hans far Sune har farmen intill Görans och de har ett tätt samarbete och umgänge. Niclas säger sig ha blivit hotad till livet av djurrättsaktivister men räds inte att säga vad han tycker. "Det kommer att bli ett herrans liv när det här visas på TV men vi har inget att skämmas över och inget att dölja", säger han."

Det finns säkert anledning till att återkomma i ämnet.

Försöksdjurens dag 2012

"Djurens Rätt om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter. Djurrättsalliansen om djurförsök på apor."

Den 24 april är Försöksdjurens dag. Djurens Rätt använder dagen till att lyfta frågan om djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i EU. Det totala förbudet är hotat, och du kan göra skillnad!

Djurrättsalliansen använder dagen till att lyfta frågan om djurförsök på apor, bl.a. genom en debattartikel på SvD:s Brännpunkt:

"Sedan 2003 är djurförsök på människoapor (schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor, orangutanger) och nio arter av gibbonapor förbjudna i Sverige, men vad det gäller övriga apor – bland dem makaker – så får de ännu utnyttjas i försök. Vi – och en majoritet av svenska folket – anser att det är dags att sätta ned foten nu och en gång för alla få ett stopp för alla försök på apor i Sverige."

Missa inte heller deras demonstration kommande lördag. 

Kakan i Christer

"Apropå det här med dubbelmoral..." 

Dagens tidigare blogginlägg handlade bl.a. om det här med dubbelmoral. Och Christers Moraltest med Kakan Hermansson är ytterligare ett fint exempel på detta. Efter ca. 5 minuter börjar djurpratet.

Hon säger allt "rätt". Men ändå gör helt "fel". Är detta dubbelmoral eller mänskligt? Vilka utmaningar ställer det djurrättsrörelsen inför? (För egen del känns lösningen enkel: att se till att utbud, tillgänglighet och inte minst smak blir lika viktigt som etiska argument. Lätt som en plätt.)

"Att blunda för vad vi äter hjälper inte djuren"

"Min torsdagsrekommendation: fundera en stund över den här."

Kan inte säga att jag helt håller med om allt Peter Liu, delägare i Restaurant China, skriver på DN:s insändarsida idag - "Att blunda för vad vi äter hjälper inte djuren". Och inte så konstigt, vi har nog rätt olika utgångspunkt i detta (även om vi delar samma fantastiska förnamn). Men jag hoppas många läser och funderar insändaren/debattartikeln ändå.

Dubbelmoralen brukar många djurrättare också argumentera utifrån - även om de drar en annan slutsats utifrån argumentationen än vad Peter Liu antagligen gör. Liksom argumentet att om man nödvändigtvis ska äta ett djur så bör man stå för vem det är man äter. Inte låtsas som att det är något det inte är. Det gör det inte rätt förstås, men det känns som det minsta vi kan begära.

"Efter att ha bott och arbetat i Stockholm i tjugo år har jag, som kines, fortfarande svårt att förstå varför det hymlas så mycket kring vad vi äter. Var tror svenskarna att kött- och fiskrätterna på deras tallrikar kommer ifrån? Intalar man sig att det är något som växer på åkern eller kanske rent av tillverkas i en fabrik?

I många länder är det vanligt att restauranger har ett akvarium med levande fiskar som gästerna kan välja bland till sin måltid. Detta är inte möjligt i Sverige. Här tycker vi synd om fiskarna och tappar aptiten om vi får reda på hur de djur som vi äter såg ut i livet."

Dum, dummare, Sydsvenskan

"Ett citat som går att överanalysera. Eller bara baxna över." 

Nedan ett citat från Sydsvenskan häromdagen, när man recenserar Ängavallen, en restaurang och gårdsbutik i Vellinge med ekologisk profil - och uppenbarligen sjukt glada grisar. Vet inte om man ska överanalysera citatet, se det som skrivit med glimten i ögat eller som ett sådär lagom roligt skämt i en matrecension? Eller så baxnar vi bara en stund över hur korkat det låter.

"När vi passerar gårdens djur på hemvägen, börjar vi undra om [grisarna] inte är så lyckliga just för att de vet vilken härlig måltid de kommer att förvandlas till."

Dennis Lyxzén - veckans moraltestade

"Det känns helt sjukt att ta död på nånting för att jag ska må bättre."

Dennis Lyxén är personen som denna vecka moraltestas i P3:s Christer. Lyssna på http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3871874. Djurpratet kommer en bit in.

Om att inte äta kött

"I’m going meat-free. How about you?"

Ett intressant blogginlägg av Nick Cooney från The Farm Sanctuary, där han argumenterar för att det är vettigare att pratat om "meat-free" än om "vegetarian" eller "vegan":

"Case in point: a study by British trade magazine The Grocer found that the public was more likely to embrace vegetarian meat products when the products were labeled “meat-free” instead of “vegetarian.”"

Varför är det så? Två anledningar, menar Nick Cooney:

1. "Industry experts think the term “vegetarian” has negative connotations for many people. Maybe some have had negative experiences with vegetarians. Perhaps, due to guilt, social norms, or other reasons, they simply look down on all things “vegetarian.”"
2. "Using the word “vegetarian” also raises the sticky issue of self-identity. The public may see vegetarians as a distinct group of people quite different from the average American."

Så Cooney menar att det är bättre/mer effektivt för djurrättsförespråkaren att prata om "meat-free" (köttfri vore väl det svenska ordet) än att prata om att man är vegetarian eller vegan, eller äter vegetariskt eller veganskt.

Måste ta och fundera en sväng på detta, vet inte riktigt vad jag tycker. Om det har en negativ klang - är det då inte också ganska viktigt att försöka göra klangen bättre? Att äta köttfritt säger ju egentligen väldigt lite om vad man egentligen äter (och inte äter).

Däremot tror jag det finns en stor poäng med punkt 2.

Välsignade veganer

"En trevlig insändare från senaste numret av Kyrkans Tidning."

Appen Djurvänligt - nu också på norska

"Vår app Djurvänligt har fått en norsk efterföljare - Dyrevennlig."

Kul tycker vi, ladda gärna ner från iTunes. Vår app hittar du som tidigare på iTunes, samt på Google Play (som det numera heter, tidigare Android Market).

Äggromantik från TT (Svenska Ägg)

"Påsken är tiden då vi översköljs av äggromantiserade nyhetsartiklar."

Ni har väl hört att vi äter 6 miljoner ägg i timmen under påsken? Ja, det har ni. (Och där kan vi för övrigt avsluta diskussionen om det inte går att äta ägg från hönor som haft det bra. Klart det går - men inte när vi äter 6 miljoner ägg i timmen...).

En annan liten rolig notis är denna, från VLT (Vestmanlands Läns Tidning). Hönorna värper på som vanligt, inget femskift för dem. Harmlöst kul. Eller inte.

En annan nyhetsartikel på samma tema är denna äggsammanställning från samma tidning, levererad från TT.

Särskilt värt att notera är bilden på hur en inredd hönsbur ser ut. Bilden kommer från Svenska Ägg, och ser ut så här:

Den ser ju rätt trevlig ut den där. Men det är ganska långt från verkligheten tyvärr. De tecknade hönsen måste tillhöra en fullständigt okänd minimalistisk ras, och de har både gott om plats och gott om dun. Så ser inte verkligheten ut.

Gör om och gör rätt TT! Men nu säger säkert vän av ordning att det inte alltid ser ut som på dessa bilder heller, och att Djurens Rätt har lika mycket agenda som Svenska Ägg. Men nämn i alla fall att det finns en annan sida av myntet än den äggromantik som alltid publiceras när det närmar sig påsk.

Trevligt nog skrivs det dock också en massa läsvärda insändare om ägg, hönor och påsk. Som denna, denna, denna, denna, denna, denna, denna och denna.

Kommer ni ihåg Michael Vick?

"Kommer ni ihåg Michael Vick - den värsta av de värsta?"