World Food Day (alt. Buy Your Coworker a Soy Latte Day)

"World Food Day (alt. Buy Your Coworker a Soy Latte Day)."

Idag är det World Food Day. En viktig dag såklart, och varför inte kika på vad vi äter i Sverige en dag som denna? Hanna Månsson, tillsammans med illustratören Stefan Uddholm, har tagit fram en stilig grafik om svenskars matvanor:

Mest intressant för denna bloggs skull är förstås de 46 kg kött som vi äter varje år. Någon kanske hajar till över siffran – för det finns egentligen två som brukar användas. Jordbruksverket förklarar skillnaden här, men kortfattat så avser den högre siffran som brukar nämnas (85 kilo per person och år) "slaktkroppsvikt", och inkluderar t.ex. ben. Det är så mycket som går åt helt enkelt, och det är den mängd som belastar klimat och miljö. 46 kilo kött per person och år avser hur mycket vi faktiskt stoppar i oss.

Så även om siffran 46 kilo är korrekt så är det fortfarande 39 kilo dött djur ytterligare som finns bakom siffran. Men med det sagt - som djurrättsorganisation och djurrättsförespråkare är förstås ambitionen att sänka den siffran till 0 kg per person och år, oavsett vilken siffra som används.

”Helt orealistiskt” säger många, ofta på Djurens Rätts Facebooksida, och hänvisar till att de själva minsan bara äter kött från granngården,eller djur som de själva skjutit i skogen. Och då brukar jag fundera över hur realistisk detta är som modell för en framtida konsumtion. Jag har inte riktigt fått klart detta för mig.

Är tanken att några få (som bor granne med en gård, eller jagar sin egen mat) ska få behålla sina 45,5 kilo, och alla andra sänka sin konsumtion till 0,5 kilo per person och år? Eller ska vi dela upp det, så att alla får åka och köpa sitt lokalproducerade kött, vilket kanske blir 5 kilo kött per person och år, i utbyte mot att djuren får det liv nästan alla vill att de ska ha i en drömvärld?

Det är som att man utgår från sig själv (även om jag tror att många friserar sin egen konsumtion i en sådan diskussion) som lösning för hela Sverige, och hela världen. Men det, om något, tycker jag är orealistiskt på riktigt.

Vi är 9,5 miljoner svenskar, och alla behöver äta. Det kan vi inte komma från. Och anledningen till att vi gick från Emil-lantbruk till djurfabriker var just att samhället förändras, och sörgårdsidyllen var inte längre möjlig, kombinerad med möjligheten att tjäna pengar på djuren. Så jag skulle hävda att det faktiskt är mer realistiskt att alla övergår till vego än att vi gör om vår djurhållning och vår konsumtion till hur det var för 50-100 år sedan (om vi nu vill äta djur överhuvudtaget förstås). Det vore en utveckling, istället för en tillbakagång till något som inte längre finns, och jag tror inte människan är så bra på att gå bakåt.

PS. Om du inte tycker att World Food Day låter spännande så har organisationen PETA utlyst den 16 oktober till Buy Your Coworker a Soy Latte Day.