För den som inte tröttnat på att läsa om djurparker

"För den som inte tröttnat på att läsa om djurparker."

Två läsvärda saker från helgen. Först Hans Wessblad, fil dr i turismvetenskap på Linnéuniversitetet, som verkligen sätter huvudet på spiken i Barometern:

"Hans Wessblad menar att Ölands djurpark är en så stor magnet för dem som funderar att åka till Öland. Händelserna de senaste veckorna kan få dem att välja bort djurparken och därmed välja bort Öland.
Djurparken är stängd över vintern, och till våren kanske folk har glömt det här?
– Jo, det stämmer. Men jag hoppas faktiskt inte det. Djurparker är en förlegad attraktion från det koloniala arvet, när vi åkte ut i världen och plockade hem exotiska djur och människor för oss att beskåda.
Han menar att djurparkerna, med undantag från exempelvis Kolmården, är mer intresserade av att ha något att visa upp, än att djuren har gott om plats och möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv.
– Jag hoppas att djurskyddsbestämmelse i framtiden gör det omöjligt att hålla djur i förhållanden som på Ölands djurpark. Och jag tror faktiskt att de kommer att försvinna inom några år."

Sedan Lennart Kuick i DN Kultur som skriver om djurparkernas långa och blodiga historia.

"Nutida undersökningar visar att djur satta i bur av åskådarna förknippas med ord som tråkiga, dumma, fula och grymma. Medan samma djur i bättre anläggningar som mer återskapar djurens ursprungsmiljö får åskådarna mycket mer positiva.

Dagens zoon sägs bygga på fyra hörnpelare; Artbevarande avkoppling, forskning och utbildning. Kritikerna menar att bara underhållningsdetaljen fungerar. Det är en myt att djur som förökar sig i fångenskap trivs. De måste också själva klara av att ta hand om sina avkommor. Så mängden rapporter av flaskuppfödda djurbarn är snarast bevis på att det inte fungerar.

Nästa myt är att dagens djurparker bevarar för framtiden. Bara en handfull djurarter har räddats av djurparkerna som visenten och av dem några mest av en slump.

Det finns 10.000-tals ryggradsdjur, under de senaste 400 åren har mer än hundratals arter redan utrotas. Flera tusen är utrotningshotade. De mest optimistiska beräkningar som förutsätter att alla jordens professionellt skötta djurparker avsatte hälften av alla sina resurser till räddningsaktioner kan under gynnsamma förhållanden hålla 800 arter vid liv i tillräckligt stort antal. Ett normalstort zoo håller kanske 50 arter.

De få djur som människor i allmänhet vet är hotade som pandan och gorillan är alltså bara toppen av ett isberg. En katastrof som aldrig går att möta med djurparker. De arter som räddas där kommer att vara de som är viktiga för parkerna. Vem vill rädda spindlar, maskar, eller grodor? Inte ens de mindre hovdjuren, katterna eller gnagarna står speciellt högt i kurs."