Casper Janebrink, Lotta Engberg och Sten Nilsson bland tolv dansbandsartister i Djurens Rätts kalender 2012

Kikki Danielsson, Lotta Engberg, Erica Sjöström, Christina Lindberg, Maria Rolf, Henrik Strömberg, Sten Nilsson, Casper Janebrink, Olle Jönsson, Melissa Williams, Mats Bergmans och Klaz-Ingelaz är artisterna i 2012 års upplaga av Djurens Rätts kalender "Sverige dansar för Djurens Rätt".

– 2010 gav vi ut en kalender med våra bästa hårdrockartister tack vare eldsjälen Maria Rizell. 2011 var det pop- och rockartister och i år är det dansbanden som tar ton för djuren. Vi är mycket stolta över att presentera våra främsta dansbandsstjärnor på detta sätt, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande i Djurens Rätt och fortsätter:

– Fotograferingen var dock inte alltid så enkel. Kossan Nejlika trampade hårt på Mats Bergmans sångare Linus fot och sedan höll getterna på att förstöra scenkläderna. Och katten Lisa rumsterade vilt bland trummorna när Maria Rolf poserade men till slut blev båda tjejerna urfina på bilden.

Hon hoppas att artisternas engagemang gör att fler tänker på djurens utsatthet i vårt samhälle:

– I Sverige är dansen en stor folkrörelse. Det borde även omsorg om djur vara. Kalendern visar kontakten mellan människor och djur när den är som bäst.

Kalendern har tillkommit i samarbete med Diana Thylin, chefredaktör för tidningen "Får Jag Lov". Hon säger:

– Jättekul att Djurens Rätt har valt att satsa på dans som tema för sin populära kalender och att så många folkkära dansbandsartister valt att ställa upp för deras arbete för just djurens rätt. För mig är pardans glädje, närhet och beröring och i mångt och mycket gäller det även vid ett sunt umgänge med djuren, vilket man tydligt ser på de härliga bilderna.

Kalendern finns att köpa på www.djurensratt.se/webbshop. Överskottet av försäljningen går till Djurens Rätts arbete för djuren.

Succéaktig lördag på bokmässan i Göteborg - välkommen till en lika bra söndag

Gårdagen blev en fantastisk dag för Djurens Rätt på bokmässan (faktiskt tre gånger så bra som lördagen under förra årets Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg)!

Sista dagen på mässan har precis inletts, och vi har ett fullspäckat program hela dagen. I monter A03:62 får du kl. 12 veta mer om webbtidningen Pinto och kl. 15 är det återigen dags för kakfest. Kl. 11-12 har du möjlighet att bli Djurfadder och få en present, men dagens höjdpunkt inleds kl. 13.30 då vi, tillsammans med Karneval förlag, arrangerar ett seminarium med författaren Pelle Strindlund. Mer info om seminariet finns på http://www.bok-bibliotek.se/sv/program/program-2011/?eventid=5407. Från kl. 14.15 finns Pelle Strindlund på plats i Djurens Rätts monter för att signera boken "Jordens herrar".

Full rulle med andra ord. Välkommen förbi till Djurens Rätts sista dag på bokmässan i Göteborg!

Sagt om djuren i regeringens budgetproposition

"Regeringen vill satsa 90 miljoner kronor årligen för att sänka kontrollavgiften för slakterier och på så sätt stärka den svenska bondens konkurrenskraft. [...] Satsningen på sänkta kontrollavgifter ökar förutsättningarna för att mer av det kött som konsumeras i landet är producerat med stor miljöhänsyn och ett starkt djurskydd. Den svenska livsmedelsproduktionen ger dessutom öppna landskap, biologisk mångfald och livsmedel med hög kvalitet och ett gott smittskydd."

Från regeringen.se.

"Det finns tydligen vissa områden som regeringen tycker det är helt OK att subventionera. Slakterierna exempelvis. I budgeten föreslår regeringen att vi skattebetalare ska finansiera veterinärernas kontroller på slakterierna. Tidigare har de fått betala denna verksamhet själva. 90 miljoner kronor kommer det belasta statsbudgeten med."

Riksdagsledamoten Jens Holm (v).

"Vi välkomnar framför allt den djurvälfärdsersättning som nu lanseras vilket innebär att svenska bönder får ersättning för den höga djurskyddsstandard som de håller. Det är en åtgärd som LRF har arbetat hårt för."

LRF:s ordförande Helena Jonsson till tidningen ATL.

"De tillfälliga pengar [30 miljoner] som var för innevarande år kommer nu att permanentas i akt och mening att vi måste ju förstärka både den tillsyn som ska vara kring djur och djurs välfärd, och de transporter som djur utsätts för både vid tävlingsverksamhet och inför slakt."

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson till SR Ekot.

En argumentation för det odlade köttet - och argumenten däremot

Från New Scientist, 3 september 2011.

Den 9 september publicerade Fria Tidningen en artikelserie om odlat kött (del 1, 2 och 3), ett ämne som vi diskuterat vid ett par tillfällen här i bloggen, men som nu börjar bli mer aktuellt än någonsin – "det odlade köttet är bara sex månader borta" har vi kunnat läsa i diverse medier på sistone.

I början av september arrangerades en konferens om det odlade köttet i Göteborg. Hirad Rezazadeh, djurrättsaktivist och student i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, var en av de som var där och lyssnade – läs hans text från seminariet här.

Inom djurrätts- och vegovärlden går åsikterna om det odlade köttet isär. I en av artiklarna från Fria Tidningen framför Djurens Rätts Cecilia Mille tre av de problem som brukar framföras kring det odlade kött:

"För det första måste ursprungscellerna tas från djur och det måste ske många gånger eftersom odlingarna åldras. Det innebär fortsatt djurhållning och eventuellt smärtsamma biopsier. För det andra finns det EU-krav på nya matprodukter som innebär att man måste göra djurförsök innan odlat kött kan introduceras på marknaden. Och för det tredje kräver odling av kött en oerhörd resursinsats. Om motsvarande skulle satsas på vegoprodukter skulle man komma längre."

Hon ställer också frågan vem som skulle vilja äta det odlade köttet: "Människor som i dag äter kött skulle se odlat kött som onaturligt. Många vegetarianer skulle nog hellre fortsätta äta vegetariskt". Brittiska Vegetarian Society är inne på samma spår och ställer frågan: "Why bother to create artificial meat when a balanced vegetarian diet is delicious, nutritious and sustainable?"

I senaste numret tidskriften New Scientist argumenterar man på ledarplats för det odlade köttet (de har även en längre artikel inne i tidningen som dock kräver inloggning för att läsa online) och menar att det är smaken och i förlängningen konsumenterna som kommer att fälla avgörandet.

Ovan nämnde Hirad Rezazadeh ser mer positivt på det odlade köttets framtid. I helgen publicerade han och filosofen Torbjörn Tännsjö en debattartikel i Sydsvenskan i ämnet med rubriken "Odlat kött kan minska svälten". När det gäller de tre problem som Cecilia Mille tar upp, och frågan kring vem som skulle vilja äta det odlade köttet, har Hirad svar på tal:

”En värld där alla människor inte äter kött är orealistisk. Realistiskt är däremot en värld där köttindustrin inser att de kan tjäna pengar på odlat kött och därmed börja med att producera odlat kött istället för konventionellt kött. En undersökning på EU-nivå visade att 50 procent kunde tänka sig att prova odlat kött. Denna undersökning skedde dessutom innan köttets negativa miljöpåverkan hade blivit välkänt för allmänheten. När Dagens Nyheter skrev om det odlade köttet gjordes en omröstning som visade att drygt 60 procent av de tillfrågade kunde tänka sig att äta odlat kött.

Om det odlade köttet är onaturligt, vad är naturligt med dagens köttproduktion? Ju mer allmänheten lär sig om hur det kött de äter idag produceras, desto mer kommer de att tycka om det odlade köttet. Det finns ju inget som är mer onaturligt än broilers. Kanske kan det odlade köttet hjälpa till att bryta ut en ordentlig debatt om hur dagens köttproduktion går till?

Visst kräver det odlade köttet en del djurförsök. Men vad är vårt alternativ egentligen? Svenskarnas köttkonsumtion ökar år efter år och det är inget vi har lyckats stoppa. Dessutom börjar befolkningen i länder som Kina och Indien att bli lika stora köttätare som vi i väst är.

Eftersom jordens resurser inte är oändliga så kommer man i framtiden bli tvungen att göra köttproduktionen mera effektiv. Detta innebär ofta att man måste använda sig av brutala produktionsmetoder och att man måste få djuren att växa fortare. Dessutom kommer det förmodligen att ske en övergång till fjäderfä som är resurssnålare än nöt och fläskkött - det är kyckling som svenskarnas konsumtion ökar procentuellt mest av. Ur ett miljömässigt perspektiv är detta bra, men från ett djuretiskt är det katastrof. Men kan människor äta odlat nöt- och fläskkött behöver de inte äta mer kyckling istället.

Djurrättsorganisationen PETA stödjer forskningen kring odlat kött. Det gör även den nederländska regeringen. Mellan 2005 fram till 2009 satsade Nederländerna 2 miljoner euro på forskningen om det odlade köttet. Man får hoppas att den svenska regeringen kan göra något sådant. Och att Djurens Rätt stödjer forskningen på samma sätt som PETA.”

Detta är grundargumenten för och emot en satsning på det odlade köttet - och ett argument för att djurrättsorganisationer likt Djurens Rätt bör stödja och satsa på denna forskning. Frågan är - vad tycker du?

En konferens om det odlade köttet

Det odlade köttet skulle innebära stora miljömässiga samt etiska fördelar. Det tror en internationell grupp forskare som har enats om viktiga gemensamma ståndpunkter om hur man kan föra forskningen om odlat kött framåt. I början av september arrangerades en workshop i ämnet i Göteborg, arrangerad av Chalmers och European Science Foundation. Hirad Rezazadeh var på plats och rapporterar från konferensen.

Många teknologiska bitar har fallit på plats. Bland annat har man funnit en celltyp som är möjlig att använda, flera metoder för att omvandla dessa celler till muskelceller för kött samt en näringslösning som är fri från animaliska produkter som kan produceras ur solljus. De näringsämnen som krävs för odling av celler till muskelfibrer produceras med förnybar energi och utan animaliska produkter. Forskarna anser att den bästa källan till detta är att använda fotosyntetiska organismer som till exempel blågröna alger.

Den köttyp som allra först skulle kunna komma ut på marknaden är köttfärs som kan bildas till bland annat hamburgare och korv. För att tillverka större köttbitar såsom stekar behövs något som ersätter blodkärlen i en levande kropp. Cellerna behöver nämligen få tillgång till de ämnen de behöver och behöver kunna göra sig av med avfallsprodukterna. Därför kommer det att dröja längre tid innan vi får se hela stekar i kyldiskarna än olika färsprodukter.

Etikprofessorn Stellan Welin ser inga etiska problem med det odlade köttet.
– Tvärtom skulle flera etiska problem lösas vad gäller djurskyddsfrågor.

Cor van der Weele vid Wageningen universitet i Nederländerna säger att etikdiskussioner ofta handlar om problem men att man i detta fall löser etiska problem snarare än att skapa sådana. Vad gäller den sociala acceptansen för odlat kött säger hon att många först är skeptiska till att äta det men då man förklarar för dem vad det är kan de tänka sig att äta det. Alldeles nyligen har en livscykelanalys av odlat kött jämfört med konventionell köttproduktion publicerats. Det är en grupp forskare vid Oxfords universitet och Amsterdams universitet som har genomfört den. Den visar att de miljömässiga fördelarna med det odlade köttet är enorma. Jämfört med nötkött är energiförbrukning för odlat kött 45 procent lägre, utsläppen av växthusgaser 96 procent lägre, användning av landområde 99 procent lägre samt vattenförbrukningen 96 procent lägre.

Chalmersforskaren Julie Gold samt Henk Haagsman, professor i veterinärmedicin vid Utrecht universitet, säger att de har svårt att bedöma kostnaderna för nödvändig forskning samt framtida produktion. Men alla är överens om att finansieringen måste öka betydligt för att det odlade köttet ska kunna komma ut på marknaden inom en inte allt för lång framtid.

Text: Hirad Rezazadeh

Matens pris - boken som matindustrin inte vill att du ska läsa

Det är lätt att drabbas av en smärre depression efter att ha läst "Matens pris – Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa" av Malin Olofsson och Daniel Öhman (Reporto förlag, 2011). Det vi äter, djur som vegetabilier, tas fram av producenter som går över lik (bokstavligt talat) för att få bättre ekonomi i sin verksamhet (eller som den danska grisfarmaren uttrycker det: "Det är en fabrik. Ni ska inte tro att jag har 1 700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem".)

Och ansvaret för att rätta till allt som felas läggs på konsumenterna - som förvisso inte visar särskilt storts intresse för att göra det, men samtidigt manipuleras av reklam, av produkter som inte är vad de sägs vara och som inspirationskälla i livet har personer som EU:s kommissionär för klimatfrågor som inte kan svara på om det vore förnuftigt att äta mindre kött för klimatets skull.

Det ligger nära tillhands att jämföra "Matens pris" med "Monsterbiff till middag?" av Ylva och Torbjörn Esping, en bok som kom i mars 2010 (och som vi recenserade här). Men där "Monsterbiff till middag?" har lite mer fokus på djur och på svenska förhållanden så reser Malin Olofsson och Daniel Öhman runt i världen á la Jason Bourne och tittar på produktion av både djur- och vegetabilisk mat. De skriver också om spelet kring matproduktionen på ett annat sätt än vad Espings gör. Så för den som enbart läser "Matens pris" med ett djurrättsligt intresse så kan den tyckas vara mindre intressant än "Monsterbiff till middag?". Å andra sidan berör all mat som produceras oss alla, människor och djur, även om vi ”bara” pratar holländska paprikor. Och det blir skrämmande tydligt att maten vi äter är storpolitik år 2011.

"Tur man inte äter fisk", tänkte jag efter kapitlet "Vietnamns värsting". "Tur man inte äter kött heller" tänkte jag efter "Köttfesten". "Tur att jag räknar kyckling som kött" tänkte jag efter kapitlet "Kycklingbluffen" (som bl.a. tar upp kycklingens påstådda klimatvänlighet). Kapitlet om Danmark och grisarna ger en intressant inblick i de avslöjanden om den danska grisindustrin - som kom för ett par år sedan i SR Ekot - och den enormt cyniska avelsindustrin beskrivs med utgångspunkt från den ack så välkända Bregottfabriken.

Som med "Monsterbiff till middag?" finns det inte mycket att ifrågasätta av verklighetsbeskrivningen i "Matens pris", och jag hoppas alla tar sitt ansvar och skaffar sig kunskap om det riktiga priset för maten de äter. Däremot går det att diskutera slutsatserna. Avseende köttet vi äter gillar jag att Olofsson och Öhman lyfter ansvaret från konsumenten till politikern, som jag tycker ofta kommer alldeles för lätt undan (läs t.ex. sidorna 212-213, upprörande är bara förnamnet), och det är intressant att de kommer in på en diskussion kring en köttskatt. Deras slutsats att vi bör äta mindre kött, helst inget från djurindustrier men gärna från djur som levt i det vilda, brukar vara den som de flesta landar i.

I slutet av boken finns både tips till dig när du står i affären, och rekommenderade recept. Som vanligt kan jag inte riktigt förstå hur någon orkar följa alla dessa tips och rekommendationer, att hela tiden fråga efter köttets ursprung, hålla koll på vad den ena märkningen innebär för djurvälfärden vilket inte den andra märkningen gör och veta vilken fisk som är rödlistad (och vilken fisk som plockats bort från rödlistan som resultat av ett lands protester mot att den fanns där från första början). Det är ju så mycket lättare att bara säga nej. Nej till det dumma, ja till det som är bra. Krångligare än så behöver det inte vara.

PS1. Servera – ett företag att inte gilla.

PS2. Djurens Rätts nämns tre gånger i boken.

PS3. Det finns ett skrivfel i boken som jag satt och funderade jättelänge på vad det betydde.

Noterade ord

"Mitt liv kretsade kring att äta djur"
Natalia Kazmierska skriver i Aftonbladet.

"Ministerns grisfest kostar 270 miljoner"
Artikel i Dagens Industri, med anledning av statens subventioner av den svenska grisindustrin.

"Laxungar stresstestas"
Nyhet från TV4 Nyheterna angående djurförsök i syfte att göra laxodlingar mer ekologiskt hållbara.

"Serveras fälttåg mot bättre djuromsorg"
Lång artikel av Kristin Fridholm och Lennart Wikström i Lantbrukets Affärer.

"Vi bjuder på vegetarisk/vegansk sommarbuffé med fiskalternativ"
Ett releasemingel från framtiden på Karolinska Institutet.

Subventionerad slakt

"Regeringen ska subventionera gris och nötköttsproducenterna framöver. I budgeten som presenteras om två veckor kommer staten att förse branschen med 90 miljoner kronor årligen."

Från SVT:s Rapport. Syftet med subventionerna är att göra den svenska djurmatsproduktionen konkurrenskraftigare i relation till import från andra länder. Och jag citerar inte detta för att det nödvändigtvis är fel med subventioner. Min första tanke var snarare att den som tror att det kommer bli enkelt att nå ett samhälle som inte förtrycker djur måste nog justera sin framtidsvision en aning.

59 kommentarer senare - ingen veganmat till katter

Foto: www.fotoakuten.se

Ett nyhetsinslag om veganmat till katter som vi tog upp här i bloggen den 18 augusti genererade en hel del diskussion. Nu har länsstyrelsen i Värmland funderat klart kring den anmälan som kom in, och kommit fram till att veganmat till katter inte är i enlighet med djurskyddslagen. I sin kontrollrapport skriver djurskyddshandläggare Eva Jansson

"Katter är utpräglade rovdjur och har en fysiologi som är anpassad till animaliska födoämnen. Enligt djurskyddslagens 3§ ska foder ges i tillräcklig mängd och vara anpassat till det djurslag som utfodras. Länsstyrelsen har efter samråd med Jordbruksverket gjort bedömningen att den utfodring som tillämpas av djurägaren i detta fall inte uppfyller djurskyddslagens krav. Utfodringen av katterna måste därför ändras på ett sätt som säkerställer att varje katt får tillräckligt mycket foder som är anpassat efter dess behov."

Man skriver förvisso att detta gäller "i detta fallet", men det är lätt att göra tolkningen att veganmat aldrig uppfyller djurskyddslagens krav - i och med att Jordbruksverket varit inblandat, samt att det inte verkar handla specifikt om vegankattmaten Benevo. Animaliskt till katter (typ kalkon, lamm, oxe och sådana djur som katter brukar äta i det vilda) är vad som gäller alltså, annars gör du som minkfarmerna gör och bryter mot djurskyddslagen.

Vad är problemet med böcker?

Om en film släpps den 1 september - när börjar filmen gå på bio? 1 september, självklart. Nu var det i och för sig 17 år sedan jag köpte en skiva senast, men om en skiva (typ Herreys) släpps den 1 september, när står man utanför affären för att köpa den? 1 september, såklart. Om en bok släpps 1 september, när köper man den? Uppenbarligen inte 1 eller 2 september, för den fanns ingenstans i Stockholm city.

Så det blir ingen recension av nyutkomna "Matens pris", av journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman, efter helgen. Ni får vänta lite.