Bokrecension: "Leva etiskt – Om att ta ansvar för världen och njuta av livet"

En dag mot slutet av min semester damp en sprillans ny bok ner i mitt brevnedkast - "Leva etiskt – Om att ta ansvar för världen och njuta av livet" (Karneval Förlag, 2009). Detta är den senaste boken från paret Annika Spalde och Pelle Strindlund, och jag hade gått och väntat på den sedan jag fick höra att boken var på gång. Till slut kom den, elegant i svart, vit och guld.

"Leva etiskt – Om att ta ansvar för världen och njuta av livet" är en bok för den som letar efter alternativ till den livsstil som skapar så många negativa konsekvenser för så många. För de som vill få ut något mer av livet, och som genom ett engagemang för andra samtidigt skapar ett bättre liv för sig själv. För det är genom att engagera sig för andra och ta ett ansvar för den planet vi bor på som vi skapar möjligheten att njuta mer av livet menar författarna.

Då detta är en blogg som rör djur ska jag fokusera på det i boken som rör djur. Men först något om boken överlag. Och detta är helt enkelt en närapå fantastisk bok som alla bör läsa. Man kan ha synpunkter på innehållet men det är nog få som inte vid det här laget har insett att det är väldigt mycket som är knasigt i vår värld. I boken får vi sju kapitel - och sju uppmaningar, eller förslag – om hur vi kan komma tillrätta med detta.

Dessa uppmaningar kan kännas överväldigande när man tar del av dem alla på en gång. Det är onekligen enklare att låtsas som att det regnar, eller att le i mjugg åt dessa präktiga människor, än att förändra hela sitt liv. Men jag hoppas det inte är så läsare av boken reagerar. Jag hoppas man ser den som ett exempel på hur två människor, som verkligen lever enligt sina övertygelser, har valt att leva och deras reflektioner kring detta. Som de själva skriver mot slutet av boken finns det ingen modell som passar alla. Det finns många sätt att utforma en medveten och solidarisk livsstil och våra val kompletterar varandra. Köper man inte hela paketet är det trots allt så mycket bättre än att inte göra något alls.

Så, till det djuretiska. Annika Spalde och Pelle Strindlund är båda förgrundsfigurer i den svenska freds- och ickevåldsrörelsen men de är också båda engagerade i frågan om djurs rättigheter. Till exempel ägnade de nyligen ett år till att på heltid arbeta för djuren.

Men vid en första genombläddring av boken tänkte jag att djuren saknades, och blev smått besviken över detta. Sedan läste jag boken från pärm till pärm och upptäckte att djuren finns överallt, som en självklar del i en övergripande solidaritet.

I kapitlet "Upptäck samhörigheten" är det inte bara samhörighet med andra människor som behandlas, utan också samhörigheten med djur av andra arter. Catarina Krång, min kollega på Djurens Rätt, får vara med och berätta om sin nära relation till hönan Tikka. I kapitlet "Välj din egen väg" intervjuas Lise-Lott Alsenius, som tog steget från ett välbetalt högstatusyrke till att jobba för djuren som informationschef på Djurens Rätt. Och i kapitlet "Finn glädjen i engagemanget" får Ludvig Lindström, styrelseledamot i Djurens Rätt och tidigare ordförande för Djurens Rätt i Malmö, vara med och prata om sitt engagemang för djuren och för att göra världen lyckligare.

Djuren finns i boken. Inte som en separat del, åtskild från människan, utan på ett självklart sätt som del i en solidaritetsrörelse där allt hänger samman - omsorgen om våra medmänniskor, världen och de andra djuren.