Om djurplågeri och djur inom lagstiftningen

I dagens Aftonbladet kan vi läsa om Sveriges grymmaste djurplågare, eller snarare om de löjligt låga straff som personer som döms för djurplågeri får. Detta är naturligtivs egentligen inget nytt, men det är strålande att det lyfts fram.

Att skärpa lagstiftningen för att komma till rätta med denna problematik är ett steg att ta för att komma till rätta med denna problematik. Djurens Rätt anser att det ska föras in ett nytt brottsrekvisit – grovt djurplågeri och grov vanvård – där det ska finnas ett minimistraff utsatt, förslagsvis 15 månaders fängelse. Vi anser att det är viktigt att personer som utför brott mot djur också döms till utbildning och träning i djuretiska frågor och hur vi bör förhålla oss mot djur. Det sista gäller inte minst barn och ungdomar, som annars riskerar att gå vidare och utföra grövre brott – både mot djur och mot människor.

Men straffen för dessa brott återspeglar också djuren låga status i vårt samhället, och steg två måste bli att höja djurs status. Juridiskt betraktas djur som saker och lagstifningen går hand i hand med hur vi ser på brottsoffren.

Djurens Rätt arbetar för att djur i lagstiftningen ska ses som varelser med individuella rättigheter. Vi anser att djur ska ha processuella rättigheter, d v s att det ska finnas någon som ska kunna företräda dem och överklaga beslut som går djur emot. Vi arbetar också för att djur ska ha målsägarbiträde och att djur som är offer för brott ska kunna få ersättning ur brottsofferfonden. Vi vill också att det ska finnas specialutbildad polis och specialutbildade åklagare som ska handlägga anmälningar och utredningar om brott mot djur.