Ny rapport från Djurens Rätt: Sverige världsbäst på djurskydd?

I Sverige frodas myten om att vi har världens bästa djurskyddslag. Samma myt, men om det egna landet, finns i bland annat Norge, Finland och Schweiz. Men alla kan inte vara bäst. Djurens Rätts rapport "Världens bästa djurskydd" jämför Sverige med andra länder. En jämförelse som avslöjar att Sverige inte ens klarar sig till prispallen.

Världens bästa djurskyddslag kallades den när den kom 1988. Lagenskulle ta hänsyn till djurs behov och ge dem möjlighet att få utlopp för naturliga beteenden. Trots det har minkar fått fortsätta leva i små burar utan möjlighet att simma, många hönor bor i trånga burar där de inte kan sträcka på vingarna och grisar får aldrig komma ut och böka.

- Det låter så bra att djuren i Sverige skyddas av en lag som ska ge dem rätt att leva på ett sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Men verkligheten är en annan och ett flertal länder har sprungit förbi Sverige, säger Cecilia Mille, rapportförfattare och ansvarig för internationella frågor på Djurens Rätt.

Nu ska lagstiftningen ses över av en utredare, och den nya lagen ska syfta till att uppnå minst samma djurskyddsnivå som idag.

- Vi befarar att den nya djurskyddslagen kommer att innebära en försämring, då regeringen efterfrågar en förenklad och mer flexibel lagstiftning. I rapporten visar vi på riskerna med denna strävan.

Rapporten gör en internationell jämförelse inom några av de områden som ska ges särskild uppmärksamhet under utredningen, samt några områden som Djurens Rätt tycker saknas i utredningsdirektivet. Fokus ligger på:

• djur som föds upp för päls
• griskastrering
• betesrätt för kor
• naturligt beteende
• sexuellt utnyttjande av djur
• djurcirkus
• övergivna och förvildade djur
• avel som orsakar lidande

Rapporten finns för nedladdning på http://www.djurensratt.se och går att köpa i le Shop för endast 20 kr.

En miniguide till ett bättre djurrättsliv

Annette Karlsson och Linda Lundell från Djurens Rätt Norrköping.

Nackdelen med bloggar är att de måste uppdateras för att vara intressanta. Och låt oss säga att jag har fått en helt ny beundran för Blondinbella och övriga bloggeliten. (Eller förresten, jag glömde att Blondinbella bär päls – då är det kört för dig i livet. Sorry, men det är sant.) Det är inte helt lätt alla dagar, när inte inspirationen står och väntar runt hörnet, att få fram något läsvärt.

I mitt fall handlar inspirationen ofta om det jag är engagerad i - djurs rättigheter. Vissa dagar finns hoppet där, allt är möjligt, vi är bra och är inte rädda, vi kan flyga! Andra dagar är känslan helt det motsatta. Och dessa dagar kan jag glo rakt ner i tangentbordet i tre timmar utan att komma på något alls att säga.

Men detta handlar ju inte längre enbart om bloggar. Djurrättsaktivism överlag är något av det viktigaste man kan engagera sig i, men är samtidigt något av det svåraste. Målen är stora och långt borta - det finns inget SM-guld att sikta in sig på, inget självklart slut. Alla hemskheter som sköljer över en (bara medan jag skrivit så här långt har några hundra tusentals djur dött på mer eller mindre fruktansvärda sätt runt om i världen) riskerar att ta överhanden.

Så, för att råda bot på detta bestämde jag mig för att skriva ner fyra som saker som jag tror är nyckeln till en lyckad djurrättsaktivism. Högst personligt, som vanligt i denna blogg. Och då de är högst personliga finns det säkert andra som har lika bra eller bättre tips. Välkommen att dela med dig!

Tips nummer 1: Ha roligt! Som vanligt är det inte personen i filmen som har skrivit brevet men personen i denna film (om du inte växte upp med Bullen så förstår du antagligen inte det roliga i detta…) sysslade i sin ungdom med civila olydnadsaktioner. Inte så många, och väldigt snälla. Men ändå. En av dessa skedde utanför en pälsaffär i Borås, av alla ställen. Vi… eller jag menar han, ställde sig framför entrén, höll fast varandras händer och efter ett tag kom polisen och plockade bort oss... eller jag menar dom..

Efteråt var det ett utvärderingsmöte där det pratades om aktionen, och den här killen sa att det var roligt (det kan faktiskt vara roligt, man får en speciell känsla i magen när man utsätter sig själv för något jobbigt för en sak som är större än en själv). Och fick då höra att detta minsann inte var roligt, att djurrättsengagemang inte är ett nöje utan en plikt. Något åt det hållet.

Och jag kan fortfarande bli rackarns förbannad på de som yttrade dessa ord. Det måste få vara roligt, annars är vi alla körda. Även det mest ädla engagemang för det mest hemska av hemskheter måste få vara roligt. Tro mig.

Det finns ingen motsättning i att vara engagerad för djur och inte ha roligt. Snarare tvärtom, om det ska bli ett livslångt engagemang och inte en fackla som brinner i några månader men sedan dör och försvinner.

Tips nummer 2: Realistiska mål! En av de roligare perioderna i min djurrättskarriär var när jag var aktiv i en grupp mot päls i Göteborg. Vi valde då en butikskedja som sålde päls och lade all vår kraft och energi mot dem. Tills de slutade sälja päls. Och då var det fest.

Ett av djurrättsrörelsens grundläggande problem är att målet är otydligt och svårt att se framför sig. Ett samhälle som inte förtrycker djur – hur ser det ut egentligen? Någon som vet? Vi måste tro att det är möjligt, men för att inte tappa tempo behöver vi mål på vägen. Och gärna realistiska sådana.

Dessa realistiska mål tror jag kan vara dels för en organisation. Djurens Rätt sätter varje år upp mål i sin verksamhetsplan som vi strävar att uppnå. Mindre grupper har säkert sina mer eller mindre uttalande delmål. På det personliga planet kan det vara att få med en insändare i en tidning, att dela ut de 100 flygblad som man har beställt (helt gratis via djurensratt.se > Material). Eller att prata med en affär om något djurplågeri som de säljer (små, i sammanhanget, men realistiska mål, och när man vågat och orkat så firar man med en Delicatoboll. Det är du värd!)

Tips nummer 3: Gläds åt framgångarna! Det kan kännas som att djurförtrycket är oändligt, och att den lilla framgången drunknar i mörker. Att det inte spelar någon roll, på det stora hela. Att ösa vatten ur en sjunkande båt utan att täppa till det stora hålet i botten. Ni vet.

Men utan att se framgångarna för vad det är så drunknar vi alla. För de är just detta - framgångar. Utan att se ljusen av hopp i allt mörker tror jag det är kört för oss alla. Jag tror ingen kan kämpa vidare i all oändlighet utan dessa ljus. Eller kanske några, men inte jag.

Varje lite sak är en del av något större. Kanske obetydlig i sig själv, men viktig i ett sammanhang. Och här har jag en stor fördel i att arbeta på Djurens Rätt. För här får jag reda på så mycket mer av framgångar – ett bra beslut som tas som kanske aldrig får någon större publicitet, mail från personer som tagit steg mot ett djurvänligare liv eller personer som tackar för den tid man lägger ner. Så som:

Hej!
Jag tycker att Ni gör ett kanonjobb! Jag är ofta på sidan och läser, försöker göra det lilla jag kan...
Tack för att Ni finns!
Hälsningar/Anna

Visst blir man först tårögd och sedan sugen på att göra mer? Jag önskar att alla engagerade i djurrättsrörelsen skulle kunna ta del av dessa små ljus av hopp. Kanske kan denna blogg vara ett sätt att göra detta. Vi får se. Samt naturligtvis att alla engagerade i djurrättsrörelsen ska bli bättre på att skicka ljus av hopp till varandra.

Tips nummer 4: Berätta vad du gör! Det finns människor som jag beundrar, sådana man ibland upptäcker som har ägnat ett livslångt engagemang åt något som knappt någon har märkt. Det är beundransvärt. Men jag tror inte många fungerar så. Jag tror man måste få någon sorts bekräftelse då och då. På ett eller annat sätt.

Men kanske är problemet att ingen märker vad du gör för att du inte märks tillräckligt? Problemet kanske ligger hos dig själv, inte hos andra. Det kan faktiskt vara så.

Höj rösten, lägg bort blygseln i en byrålåda och ta plats! Blogga, skriv insändare eller tala på ett torg. Skicka in bilder till djurensratt.se, till denna blogg eller lägg upp dem på bilddagboken eller Flickr. Demonstrera, protestera och engagera.

Ingen kommer att veta vad du gör om du inte berättar det högt och tydligt. Och om du får respons på det du gör så blir det roligare att göra mer. Så funkar jag.

Det var det. Lämna gärna ditt bästa tips bland kommentarerna. Och nästa jag känner att jag har dåligt med inspiration så kanske jag kommer på fyra till. Vi får se. Till dess: du är bra, du är inte rädd, du kan flyga. För djuren!

Djurens Rätt på bl.a. aftonbladet.se

Just nu går det att hitta en banner från oss på diverse platser på nätet, så som aftonbladet.se. Kul tycker vi.

Bli Djurfadder på http://www.djurensratt.se/StodOss

Naturskyddsföreningen: "Gör en dag i veckan grön på skolmatsedeln!"

"Naturskyddsföreningens årliga satsning Miljövänliga Veckan har i år temat "Mat för ett bättre klimat". Som en del i aktiviteterna under veckan introducerar Naturskyddsföreningen nu ett förslag om hur Sveriges skolor kan göra en insats för ett bättre klimat med en grönare skolmatsmeny. Förslaget presenteras på en presslunch där deltagarna får möjlighet att själva prova på den gröna skolmaten.

Naturskyddsföreningen har tillsammans med Ekomatcentrum tagit fram en klimatanpassad veckomatsedel som skickats till Sveriges skolor tidigare i år. Några skolor har redan reagerat positivt på uppmaning att införa klimattänk i matsalen.

- Det finns redan en fisk- och en soppdag i skolan. Låt även den vegetariska maten vara huvudsaken en dag i veckan, och inte ett alternativ som den annars är. Vi hoppas också att en grön dag kan bli en lustfylld metod att närma sig klimat- och miljöfrågan. Det sparar också pengar för kommunerna, säger Mikael Karlsson.

I genomsnitt kommer cirka 30 procent av svenskens utsläpp av växthusgaser från maten, men det är också ett område med stor möjlighet till förändring. Därför har Naturskyddsföreningen valt temat mat och klimat på årets Miljövänliga Vecka.

- I år fyller Naturskyddsföreningen hundra år. Den bästa födelsedagsmaten för oss är att landets alla skolor tillsammans lagar mer miljösmart mat, till exempel genom att införa en vegetarisk dag, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

I andra delar av Europa har man redan börjat ett liknande arbete. I våras blev belgiska Gent först ut med en vegetarisk veckodag. Politiker och tjänstemän äter redan vegetariskt på torsdagarna, och nu under hösten ska även skolan följa efter."

25 september: International Hug a Vegetarian Day

Rädda världen - välj vego

Länge var köttkonsumtionens miljöpåverkan något som levde i skymundan av de andra sätt som förstör vår värld. Men inte längre, nu är det allt som oftast en självklar del i debatten. Du kan läsa mer om detta i kommande nummer av tidningen Djurens Rätt, och så även i senaste numret av tidskriften New Scientist.

I deras artikelserie How you can make the world better har man listat tio saker som var och en kan göra för att rädda världen. Och en av dem är att välja vego, att äta mer grönt: "Eat less meat and more vegetables if you want to help save the world".

Under rubriken "Eat more plants" skriver man:

"Where the food you eat comes from matters less than what it is. The greenhouse emissions from transporting food are typically only a tiny proportion of the total emissions associated with growing food.

Livestock are responsible for nearly a fifth of all greenhouse emissions, from the methane produced by their guts and manure, to nitrous oxide emissions from the fertilisers used to grow feed for them. Because it takes several kilograms of plant matter to grow a kilogram of meat, producing meat and animal products such as cheese usually greatly multiplies the environmental damage done by farming. The huge amounts of land required are driving the destruction of rainforests, for instance. Even small reductions in consumption, such as making Mondays meat-free, could make a big difference."

En lördag i veganismens och mänsklighetens tjänst

Under lördagen genomförde undertecknad en intensiv provsmakningsexkursion av veganska delikatesser i Stockholm. Det var ett tufft jobb, men någon måste göra det i mänsklighetens tjänst. Och jag ställde upp.

Först ut: Pizzeria Tevere (Skånegatan 81)
Betyg: 3,5 av 5 sojaostar
Bild från bloggen Vegankrubb

På en av sommaren sista dagar (i alla fall kändes det som det när solen värmde) intog vi under lördagen veganpizza på Nytorgets gräsmatta. Som vi tidigare skrivit om i denna blogg har pizzerian Tevere inlett ett samarbete med butiken Goodstore, vilket resulterat i att ett antal helt djurvänliga pizzor nu även finns att konsumera i den kungliga huvudstaden. Samt att området kring Nytorget börjar bli ett riktigt mecka för den som vill äta annat än djur eller produkter som kommer från dem.

Pizzautflykten i gröngräset var trevlig (även om det var en dum idé att försöka äta pizza i gröngräset i närheten av en bassäng med vatten med tanke på att det ingick tre barn i sällskapet) och att äta pizza med ost känns som en lyx om man annars inte är van vid att kunna göra det.

Det fanns fem veganska pizzor. Carbonara var godast. Toppbetyg till den. Chi-Chi helt ok men Peppe sisådär. Jag tror det var dessa vi provade… Lite torr botten överlag tyckte jag, om man får gnälla lite. Men initiativet är fantastiskt och vi håller tummarna för att det går bra för alla inblandade. Pizzorna var smaskens, om än inte fantastiska. Men det är ju precis i startskottet fortfarande, så det finns gott om tid kvar till att slipa på detaljer.

Efterrätt: Shakes n Stuff (Åsögatan 124)
Betyg: 5 av 5 sugrör

Efter pizzan beslöt vi oss för att ta en milkshake till efterrätt. Och milkshake för djurvänner hittas på Shakes n Stuff - stället som mixar Tofulineglass och sojamjölk med nästan vad som helst. Jag tog djungelvrål. Fantastiskt! Verkligen fantastiska (även om jag nog hade kräkts om jag hade druckit en likadan till direkt efter, sött var det).

Jag har börjat förstå att milkshake med delicatoboll är Milkshaken med stort M. Sällskapet provade också jordgubb med polkagris, vilket var en höjdare det också. Och jag som inte hade fattat att man kunde blanda ingredienser. Då hade jag nog slängt ner lite banan i min djungelvrålshake…

Synd att man inte är 15 längre, då hade jag hängt här och druckit shake varenda dag, och varit lika cool som John Travolta och Uma Thurman i Pulp Fiction.

Efterrätt igen: Tofulines nya banan- och chokladglass
Betyg: 5 av 5 glasskulor

Tofulines glass med banan- och chokladsmak är väl egentligen inte ny, men den har fört en minst sagt diskret tillvaro. Knappt någon jag känner hade sett denna unika varelse som gömmer sig så väl. Men i torsdags hittade vi den. Seger!

Och bananglass utropas härmed till den enda glass som kan konkurrera med Tofulines mockaglass i att smaka gott. Jisses. "Smakar aromämnen, inte riktig banan", sa sambon. "Du har fel", sa jag. Mums.

Tillbehör till efterrätten: Jordgubbsströssel från Dr. Oetker
Betyg 4 av 5 strösselbitar

Vi nämner denna eftersom de trevligt nog har bytt ut sitt E120 (vilket är röda döda löss, och vem vill äta röda döda löss om man kan undvika det?) mot ett koncentrat av svarta vinbär, morot, rädisa och citron. Mycket bra initiativ säger vi. Svarta vinbär, morot, rädisa och citron smakar bättre än krossade löss, både i gommen och i själen. Och gott till glassen blev det.

Bonus: D'Aucy Vegetarisk Ravioli
Betyg: 3 av 5 konservburkar

Ok, jag åt den inte under lördagen, det hade blivit för mycket. Men väl på lunchen på jobbet i torsdags. Och det får väl sägas vara den ultimata lunchmaten för den som har småbråttom och ingen matlåda. Inte jättegott, inget äckligt på något sätt heller. Så där lagom som en lunch ska vara. Och det var mer än vad jag hade förväntat mig.

Tom Regan besöker Sverige - två öppna föreläsningar om djurs rättigheter

Den 25 september till den 2 oktober gästas Djurens Rätt av djurrättsfilosofen Tom Regan. Regan är en av förgrundsgestalterna för den moderna djurrättsrörelsen. Han blev känd 1983 med sin bok "The Case for Animal Rights". Han försvarar idén om djurs värde från en rättighetsfilosofisk grund.

I Sverige kommer han bland annat att besöka bokmässan i Göteborg. Givetvis finns han med i vår monter. Han håller också två publika föreläsningar under sitt besök, en i Göteborg och en i Stockholm.

Läs om bokmässan i Göteborg och missa inte att det är sista chansen att vinna biljetter idag (lördag)!

Läs om de två öppna föreläsningarna som hålls i Göteborg och Stockholm, hjärligt välkommen!

Jag träffade förresten Tom Regan senast han var i Sverige. Bland annat delade vi taxi från en föreläsning vid Stockholms universitet (har jag för mig) och jag fick då veta att Regan inte uttalas [reegan] utan på samma sätt som expresidenten, Ronald Reagan, uttalar sitt efternamn. Och att Tom Regans fru heter Nancy - vilket alltså uttalas likadant som Ronald Reagens fru Nancy Reagan. Intressant va? Dessutom hamnade vi i en veganincident på en indisk restaurang på Södermalm. Men den kan jag berätta om när vi ses på på den öppna föreläsningen i Stockholm. Ses där och då.

Skandal! Men en bra blogg och en bra hockeyspelare.

Nu är det skandalöst länge sedan jag gjorde ett blogginlägg. Vilket beror på ett par olika saker, men bland annat på att inlägget om kycklingar en bit ner blev skandalöst dåligt. Det var en stressig dag, jag tänkte fel och allt blev mosad banan till slut. Det tog ett litet tag för mig att återhämta mig från denna fadäs.

Men skam den som ger sig, det kan bara bli bättre.

Något som redan är bra är Jenny Luks blogg Nya brillor, där hon funderar över djurrättsrörelsens budskap i allmänhet och Djurens Rätts i synnerhet. I sitt senaste inlägg menar hon att Djurens Rätt ska fokusera på djurs rättigheter och inte på miljö- och hälsoargument till varför man t.ex. ska välja vego.

Djurens Rätt tar inte ställning till politik- och religionsfrågor så varför ska vi ha åsikter om klimat och hälsa? Djurens Rätt har en uppgift: Att förespråka veganism av djurrättsskäl. Alla andra argument är ställningstaganden som föreningens medlemmar inte nödvändigtvis stödjer.

Jag håller med till viss del, men ändå inte. Jag tycker inte att Djurens Rätts uppgift är att förespråka veganism av djurrättsskäl. Jag tycker Djurens Rätts uppgift är ett se till att så få djur som möjligt utsätts för lidande och död, och i slutändan åstadkomma ett samhälle som inte förtrycker djur. Hur man åstadkommer detta är en bra fråga som det inte finns några självklara svar på. Att förespråka veganism utifrån det faktum att djur har rättigheter är ett sätt.

Men finns det andra vägar att gå som leder till att så få djur som möjligt utsätts för lidande och död så tycker jag vi ska vandra även dessa stigar. En tidigare ordförande i Djurens Rätt sade en gång någonting i stil med att vi borde gifta oss med Djävulen om det leder till något bra för djuren. Eller något åt det hållet.

Poängen i alla fall tvärtemot den som Karin Boye hade ("Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd"). Vägen är ingenting, målet är allt. Vi måste välja varenda stig, genväg, motorväg och joggingspår som finns mot målet. Vårt vägväl är av mindre betydelse så länge vi tar oss framåt fortast möjligt.

Och målet är att alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande. Ett samhälle som inte förtrycker djur, ett samhälle som ser till alla individers intressen, oavsett art.

Avslutningsvis: för ett par vintrar sedan var jag en av många som satt på Hovet i Stockholm och njöt av att se Georges Laraque pulverisera motståndare efter motståndare under den tid han spelade i AIK. Han var inte den mest eleganta hockeyspelare världen skådat, men han var coolast av alla ändå. Och just därför tog mitt hjärta ett litet extra glädjeskutt av denna artikel där man kan läsa om att Laraque har ställt sig på djurens sida. Den coolaste hockeyspelaren av alla blev precis ännu lite coolare.

Svininfluensa, jakt och reklam

Skulle Djurens Rätt och grisarna vinna på den s.k. svininfluensan? Utifrån tankekedjan att viruset ursprungligen kommer från grisar i djurfabriker och grisuppfödare med influensan drabbats av en ordentlig backlash... eller något åt det hållet. Jag måste erkänna att jag inte är helt med på kopplingen.

Detta var i alla fall frågan som min rumsgranne på Djurens Rätts kansli fick häromveckan. Telefonsamtalet var en del i ett inslag som sändes i programmet Medierna förra lördagen, den 5 september. Resultatet skulle bli ett satiriskt inlägg i debatten om kulturjournalistiken, men jag tycker satiren är svår att hitta. Lyssna själv - inslaget börjar efter ca. 31 minuter.

En morgon i augusti träffades en djurrättsaktivist och en jägare i regi av SR Norrbotten. Håkan Berglund från Djurens Rätt Boden-Luleå pratade med Lennart Forsberg från Jägarnas Riksförbund. Inslaget börjar 13 minuter in i sändningen den 20 augusti kl. 8.00-8.30 och fortsätter 13 minuter in i sändningen kl. 8.30-9.00.

Och så lite reklam:
s

Tidningen City den 4 september.
s

Vi säger tack till musikmagasinet Groove för Djurens Rätt-annonsen i senaste numret!

För svenska kycklingar är det annorlunda. Eller?

I förra veckan lade organisationen Mercy for Animals ut en film på Youtube som visar hur kycklingar inom äggindustrin behandlas och dödas. Filmen, som är inspelad på ett "kläckeri" i Iowa i USA, visar hur hankycklingar separeras från honkycklingarna och mals ned levande.



I Sverige uppmärksammades filmen bland annat av Nanok Bie i tidningen Metro. Och lika säkert som att vi alla dagen efter Melodifestivalen säger att fel låt vann kom reaktionen att det är annorlunda (läs: bättre) i Sverige.

I tisdagens Metro fanns denna rättelse att läsa: "I Metro igår beskrevs i webbtipset en film om värphönsproduktion som om det handlade om produktion av kycklingar för konsumtion. Skillnaderna är stora mellan hur dessa produkter produceras, enligt branchorganisationen Svensk Fågel. I Sverige är näbbtrimning förbjudet."

Att kycklingar i rättelsen har blivit produkter som produceras är anmärkningsvärt i sig. Men det viktiga i sammanhanget är alltså att Svensk Fågel menar att det är stora skillnader mellan det filmen visar och hur kycklingar inom äggindustrin i Sverige behandlas och dödas.

I Djurens Rätts rapport Hönan eller ägget - en genomlysning av äggindustrin går det att läsa:

"Under det första dygnet könssorteras kycklingarna. Hanteringen sker på löpande band. Specialtränade personer sorterar flera kycklingar i sekunden genom att kolla efter speciella tecken på vingarnas dun som avslöjar kycklingens kön. Är det en tuppkyckling far den direkt ner i en kvarn för avlivning genom "maceration", vilket betyder nermalning levande. Omkring 5 miljoner kycklingar dödas på detta sätt i Sverige varje år."

Det låter i mina öron tämligen likt det som visas i filmen. Förutom att näbbtrimning är förbjudet.

Filmen uppmärksammades även av nyhetssajten Nyheter 24, och där intervjuas Enisa Miljanic, djurskyddsexpert på Jordbruksverket. Ett par citat från den intervjun:

Metoden att mala ner tuppkycklingar används även i Sverige.
– Den metoden är godkänd av Djurskyddsmyndigheten (I dag Jordbruksverket red. anm). Den består av roterande knivar och det händer väldigt fort och handlar främst om dagsgamla kycklingar.

– Det handlar om stora anläggningar och stora mängder.

Vilka kycklingar är det som avlivas?
– Det är tupparna för i en produktion där man vill ha värphöns behövs inte tuppar. De är inte önskvärda.

Det låter i mina öron tämligen likt det som visas i filmen. Förutom att näbbtrimning är förbjudet.

Skulle Svensk Fågel eller Svenska Ägg kunna sprida ytterligare ljus över detta? Vilka är de stora skillnaderna? Förutom att näbbtrimning är förbjudet.

En film på respektive företags hemsida som visar hur det går till i Sverige skulle vara ett sätt att göra skillnaderna tydliga. Eller öppna upp anläggningarna för besök, så att var och en kan avgöra själv. Det är svårt att avgöra om det är stora skillnader om vi inte ges möjlighet att jämföra.

Avslutningsvis så har Enisa Miljanic på Jordbruksverket fel på en punkt:

Och om man som konsument inte vill stödja det här, finns det alternativ?
– Det finns inga alternativ. Metoderna är tillåtna, säger Enisa Miljanic.

Det finns alternativ. Alternativet heter vego - och det är gratis.

En rättelse kring veganska pizzor i Stockholm

Häromdagen lade vi här i bloggen upp den glädjande nyheten att pizzerian Tevere på Söder i Stockholm ska börja erbjuda veganska pizzor. Men efter att ha blivit kontaktade av en av personerna bakom detta initiativ visade det sig att information som nått Djurens Rätt inte var helt och hållet korrekt.

Det rör sig inledningsvis inte om tio pizzor utan om fyra olika. Som kommer finnas på en separat veganmeny inom 1-2 veckor. Förhoppningen är att utbudet kan utökas om det hela faller väl ut.

Rätt ska vara rätt, även när det gäller veganska pizzor. Tack Michael för informationen!

Veganpizzor i Stockholm och annat veganskt

Malmö har pizzerian Algarve och Göteborg har Old Corner. Vi pratar om veganpizzor, och nu finns de även i Stockholm.

Pizzerian Tevere på Söder (Skånegatan 81) i Stockholm har från september tio veganpizzor i sortimentet. Denna satsning sker i samarbete med vegobutiken Goodstore, och på pizzorna kommer bland annat Astrid & Apornas veganskinka och chorizo att finnas.

Konceptet har gjort succé på Pizzeria Algarve i Malmö och finns nu äntligen tillgängligt även för boende och besökare i Sveriges huvudstad.

Mer veganskt:

- Bloggen Seitansverser har noterat att ICA lanserat ett eget märke med vegofrysvaror. Sojakorv (med ägg i) och vegansk sojafärs upptäcktes - en färs som av bloggen redan utsetts till den bästa frysfärsen. Spännande!

- Var på 60-årskalas igår, och födelsedagsbarnet fick boken "Kafferepet på Österlen" av Jea Jonsson och Thorsten Persson. Och den första sida vi slår upp är ett recept på "Veganska snickers". I boken finns även "Veganska bountys" och vegetariska kokostoppar med sojayoghurt. Vem hade trott?

- Såg igår slutet på en ny Alpro-reklam på tv. En yogurtförpackning var det enda jag hann se. Kul! Någon som sett hela?

- Nej, har inte smakat på raviolikonservburken ännu. Den står i skåpet och myser.

Plötsligt händer det!

"Plötsligt händer det!" är temat för en reklamkampanj som rullat ett tag. Och idag drabbades jag av ett "Plötsligt händer det!"-ögonblick.

För er som inte varit på Djurens Rätts kansli någon gång så kan jag upplysa om att vi finns ovanför en Vi-butik. Och denna Vi-affär är antagligen en av södra Stockholms sämsta affärer när det gäller vegoutbud. Och detta alltså trots att det finns ett 20-tal vegosar en trappa upp.

Trots detta finns det dagar - då fantasin går på sparlåga och matlådan står kvar i hallen - då jag kommer på mig själva vandra runt där nere och försöka få inspiration till en lunchmåltid. Hoppas, hoppas att man ska hitta något, som man ändå egentligen vet inte kommer att finnas där.

Men, så idag. Plötsligt händer det!

Visst är den snygg? Jag blev så chockad över denna upptäckt att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med burken. Äta, eller spara som ett minne likt en exotisk skatt upphittad på en oväntad plats? Om jag äter den, hur kommer den att smaka, kommer det att spelas musik i bakgrunden när burken öppnas första gången?

Enligt Vegan Göteborg säljs dessa konservburkar i den flesta Hemköp-butiker, men jag kan inte minnas att jag sett den tidigare. Och än mindre ätit den tidigare. Och den har definitivt aldrig någonsin funnits i Djurens Rätts lokala Vi-affär tidigare. Men plötsligt händer det! Wow.

Förbannad, besviken, förvånad och förundrad. Och lite glad också.

Dagens industriella djurhållning är problematisk (för att använda att diplomatiskt ord) och vi måste hitta på lösningar för att komma till rätta med detta problem. Den lösning jag ser som mest realistiskt - och mest logisk - är att sluta konsumera djur, helt och hållet eller i varje fall i de enorma mängder som vi gör idag. Då går vi till roten av problemet.

Men så i senaste numret av tidskriften New Scientist får vi ta del av den lösning som förespråkas av filosofen Adam Shriver vid Washington University i St. Louis i artikeln Pain-free animals could take suffering out of farming. Shriver föreslår helt enkelt att man ska modifiera gener på djur så att de inte upplever smärta. Helt och hållet, eller mer eller mindre. En lösning på problemet som först gjorde mig sjukt FÖRBANNAD.

Men sedan läste jag att Shiver själv är vegetarian, och att han faktiskt tycker att det bästa vore att få bort djurfabrikerna helt och hållet. Men om vi inte är på väg mot en sådan framtid menar han att vi måste ta andra steg för att minska lidandet. Då blev jag mindre förbannad.

Men ändå, det vore verkligen att nagga i kanten på att gigantiskt problem. Och ett problem som fortfarande skulle finnas kvar, även om det rimligen inte vore ett lika stort problem längre om man endast ser djurets lidande som det stora problemet. Vilket jag tycker är ett alldeles för snävt synsätt. Och vilket även ledaren - Pain-free animals would not be guilt-free - som kommenterar artikeln tycker. New Scientist skriver:

"Too many of us are too attached to the pleasures of affordable meat to consider the plight of factory-farmed animals. If the proposal to create pain-free animals achieves anything, it is to force us to confront the pain and suffering that our diets inflict. End factory farming, and the "problem" of pain-free animals goes away too.”"

Mycket snack om kött kan det bli. Som någon skrev på vår Facbook-sida i en diskussion – pratar man om fotboll blir det lätt så att man pratar om Allsvenskan, den största ligan i Sverige. Och pratar man djurrätt blir det lätt att man pratar om kött, det område där flest djur utsätts.

Därför blev jag BESVIKEN på Gunnela Ståhle, anställd på Svenskt Sigill men framför allt (i detta sammanhang) ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Mycket har jag läst och hört men jag kan inte minnas att jag hört eller sett en representant för en djurskyddsorganisation anklaga svenska myndigheter för att bedriva en onyanserad hets mot kött.

En gång till: svenska myndigheter bedriver en onyanserad hets mot köttkonsumtion? Verkligen?

För att återgå till New Scientist så skriver de även i senaste numret att det är på gång "massproduktion" av grodor. Är det för att jag är svensk som jag blir så FÖRVÅNAD? Som vi skrivit tidigare om i bloggen är det mäkta populärt att äta grodor i delar av västvärlden. Tidigare har man främst importerat grodor från Asien, men nu har franska forskare kommit på ett sätt att hålla grodor under "intensive farming conditions".

Jag har läst artikeln Intensive frog farming takes giant leap forward tre gånger nu, men kan inte sluta bli lika förvånad varje gång. Medan människor som engagerar sig för djur ibland blir kritiserade för att inte ägna sig åt annat lidande i världen så finns det forskare som André Neveu vid French National Institute for Agricultural Research som ägnar tid och pengar åt att forska om vilken grodart som passar bäst att hålla under djurfabriksliknade förhållanden:

"The best candidate for farming turned out to be the marsh frog. Not only was it the only strain to reach 30 grams in weight – the minimum considered acceptable for the French market – but it also did better in captivity than the other strains. Just over half the marsh frogs survived three years of intensive farming, whereas only 5 to 8 per cent of the pool and edible frogs did. That resulted in yields of about 29 kilograms of marsh frog meat per square metre – six times higher than the yields from other strains."

Mer FÖRUNDRAD än något annat blev jag att Svenska jägarförbundet har dragit igång en tävling som går under namnet "Kråkjakten". Där lottar Svenska jägarförbundet ut priser bland dem som rapporterar in skjutna kråkor, skator eller nötskrikor.

Man kan diskutera deras argument, att de vill jaga kråkor för att "gynna småviltet, fåglar och harar". Men oavsett; att göra det till en tävling är knasigt, osmakligt och något som gör att man ifrågasätter om den jakt som sker är helt och hållet seriös.

Men det är klart, tävlingen ger ju i och för sig deltagarna möjligheten att posera för bilder som denna och denna. Bilderna kommer från Svenska Jägareförbundets ”Kråkblogg”, där man förundras över inlägg som detta:

"Rätt trist morgon på ett sätt, sköt 8 kråkor på 15 minuter. Strax efter 05 på morgonen upphörde de att flyga. Därefter kom några omgångar med kajor, blev 8 skjutna. Rätt ok morgon skyttemässigt, 16 fåglar på 17 skott."

Sällan har väl beskrivningen "rätt trist morgon" passat bättre in sammanhaget.
Men jag blev i alla fall GLAD över insändaren Lika naturligt att stänga ute köttlobbyn som tobakslobbyn från skolorna, skriver av Jonas Norberg från projektet Skolbarnens Vänner.

Unik film från Djurens Rätt visar hur svenska kycklingar behandlas innan slakt

I lördags visade TV4 Nyheterna ett inslag om hur svenska kycklingar behandlas innan slakt. Filmmaterialet som visade kycklingslakten kom från Djurens Rätt, då Kronfågel m fl vägrade TV4 tillträde till sina slakterier. Idag presenterar vi ett lite längre klipp från det material som vi har tillgång till.



Läs mer på http://www.djurensratt.se/kycklingar

Gör kycklingarna en livsavgörande tjänst - välj vego till lunch.

Systerbloggar

Denna blogg är inte ensam representant för Djurens Rätt i det hav av bloggar som brukar kallas bloggosfären (och som, om jag får svära i kyrkan, innehåller massvis med fantastiska vegobloggar men alldeles för få bloggar om djurrätt överlag). Så om du tycker att jag uppdaterar denna blogg alldeles för sällan rekommenderar jag vamt att ett besök på någon av bloggarna nedan. Där får du reda på vad andra inom Djurens Rätt tycker, tänker och har för sig.

• Djurens Rätt Gävle - Sandviken. Maria och Märi bloggar från en plats ett par mil norr om denna blogg. Tisdagen den 1 september kl. 18:30 är det dags höstens första möte. Inte missa.
  
• Ungdomsgruppen i Djurens Rätt Göteborg. Ett ännu nyare tillskott till bloggosfären är denna blogg, från ungdomsgruppen i Göteborg. Följ vad Anahita med fler har för sig på bästkusten.
  
• Sommarturnébloggen. När vi inte hänger på stranden under sommaren hänger vi naturligtvis på sommarturnéns blogg.

Bloggar så som Djurens Rätt Örebro och Nya brillor, där Jenny från Göteborgsavdelningen funderar på det här med djurrätt och budskap, har inte uppdaterats på ett tag. Vi väntar med spänning.

Fräsig film från en tjurfäktningsdemonstration