8 maj 2012

En eftermiddag om kött

"En eftermiddag om kött - med hälsa, miljö och lite köttfrossa på programmet."
Foto:Mikael Altemark / Flickr

Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, KSLA, arrangerade den 7 maj ett seminarium om kött. Hälsa, miljö (och lite köttfrossa) stod på programmet, och en ny siffra för hur mycket kött svenskar konsumerar per år presenterades.

Den inledande föredragshållaren var Mats Lannerstad, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) som pratade om ”köttexplosionen i Sverige och världen”, en globalt stigande konsumtion som man återkom till flera gånger under seminariet. I tabeller och grafer visade Lannerstad hur köttkonsumtionen har ökat i världen, och att det finns ett klart samband mellan ökad inkomst och ökad köttkonsumtion. Världens industriländer konsumerar på ett ungefär tre gånger så mycket kött som världens alla u-länder gör.

Vad blir då konsekvenserna av denna globala massiva köttkonsumtion? Att animalieproduktionen upptar en allt större del av jordytan, använder en faslig massa vatten (25% av världens vattenanvändning), bidrar till klimatförändringen (18% av utsläppen av växthusgaser), påverkar den biologiska mångfalden (dock inte enbart negativt). Och så vidare. En läskig bild avslutar det hela, där vi tror oss se kor stå idylliskt framför ett snötäckt berg någonstans på den nordamerikanska kontinenten – vilket egentligen är kor som står framför ett gigantiskt gödselberg.

Den globala köttkonsumtionen är dock inte enbart negativ menar Lannerstad, och lyfter t.ex. fram kött som en viktig del i kosten för människor i de delar av världen som har svårt att få i sig tillräckligt med näringsämnen.

Efter detta var det fokus på hälsan -”Red meat consumption and long-term cancer risk” med Alicja Wolk, professor vid Karolinska Institutet. Enligt bibeln i ämnet, berättar Wolk, får man äta max 500 gram rött kött i veckan och inget processat kött (charkuterivaror) för att inte utsätta sig för en cancerrisk. När det kommer till tjocktarmscancer finns det övertygande bevis, för övriga former av cancer endast indicier. Om svenska män skulle äta rött kött ”bara” fyra gånger i veckan (eller mindre) så minskar risken att drabbas av tjocktarmscancer med 9 procent. Minskad konsumtion av charkuteriprodukter till tre gånger i veckan innebär en reducerad risk för magcancer med 19 procent. Läskiga siffror. För kvinnor är siffrorna lägre eftersom kvinnor redan äter mindre rött kött och charkuterivaror.

Denis Corpet, professor vid Université de Toulouse pratade vidare i ämnet kött och hälsa, och konstaterade att det är det röda i rött som är det dåliga. Och berättade att man gjort försök på råttor för att ta reda på svaren till dessa frågor. Så det är inte bara djuren som blir mat och vi som äter dom som utsätts för en negativ påverkan av vår köttkonsumtion…

Efter paus var det fokus på klimatet, först med Christina Karlsson från ICA Sverige som berättade om ”One Tonne-Life-projektet”. Ett projekt där en familj, med en massa företag i ryggen, skulle försöka banta sin klimatpåverkan så mycket som möjligt. Och då blev naturligtvis kosten en viktig del. ”Ja, man kan äta kött men inte de mängder man är van vid” var instruktionen rörande köttkonsumtionen, kombinerat med att man valde nötköttet med omsorg och införde en vegodag i veckan.

Mot slutet blev det däremot strikt vegankost i ett försök att komma ner än mindre i utsläpp - men familjen kom aldrig ner till ett ton utsläpp. Däremot kom man fram till ett råd rörande mat och miljö, som ungefär kan sammanfattas i ”ät mindre kött, ät efter säsong och släng inget”.

Trendanalytikern Christina Cheng gav sig därefter på uppdrag ett försöka förklara varför vi äter så mycket kött, trots att vi vet att det är dåligt. Enligt Cheng beror det på priset (kött har blivit billigare sedan vi gick med i EU), hälsotrender med fokus på fett och identitet (”kött som den nya whiskeyn”). Vad vi äter säger idag något om vem vi är, och det är i den kontexten vi hittar ett fokus på kött - ”köttet är så bra, det finns mycket att prata om med kött.” Också ”manligheten” tas upp, där köttet blivit till symbolbärare för en ny sorts manlighet. Lite oklart exakt vilken.

Innan den avslutande paneldebatten diskuterade Fredrik Hedenus, forskare vid Chalmers, klimatskatt på kött. Utgångspunkten i detta ligger på att olika saker vi äter bidrar olika mycket i form av utsläpp (och där vegetabilier generellt sett ligger lågt i jämförelse). Och att det överlag finns en tanke om att den som förorenar också ska vara med och betala. Vilket inte alls är fallet med det vi äter.

Dagens övningar avslutades med en paneldebatt med rubriken ”Går det att ändra våra konsumtionsvanor och vem skulle vinna på det?”. Jättemycket intressant framkom dock inte ur debatten (och inte att djuren har allt att vinna på ändrade konsumtionsvanor) mer än att Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket, presenterade helt nya siffror för hur mycket kött vi svenskar egentligen äter. Konsumtionen i Sverige är på väg uppåt, men siffrorna över hur mycket som verkligen konsumeras ser olika ut. Jordbruksverket anger ”totalkonsumtionen” (det kött som produceras för konsumtion, plus det som importeras, minus det som exporteras) till 85 kg per person och år. Livsmedelsverket däremot har istället genomfört enkätundersökningar där de ställt frågan hur mycket kött som en svensk verkligen konsumerar – och då kommit fram till siffran 40 kg/år (inräknat fågel och chark), med en stor skillnad mellan kvinnor (32 kg/år) och män (49).

Köttfrossan stod ”köttsommeliern” Johan Jureskog för. För som balans till allt som är dåligt med kött - så är det ju fortfarande väldigt gott…

11 kommentarer:

  1. "Köttfrossan stod ”köttsommeliern” Johan Jureskog för. För som balans till allt som är dåligt med kött - så är det ju fortfarande väldigt gott… "

    Helt galet! Det är lite som att hålla en konferens om alla problem med de pågående klimatförändringar - men avsluta konferensen med att nöjesåka bil runt runt på en parkeringsplats i en timma bara för att bilar är fina och brummar så coolt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket jag tycker är övergripande när det kommer till om vi har rätt att äta andra djur, vilket avspeglas gång på gång i t.ex. ett program som P3:s Christer. Var och varannan gäst har en logik som gör dem till vegetarianer, eller veganer, men det är väldigt sällan de tar konsekvenserna av detta.

      Radera
  2. Jag skulle INTE lita på enkätundersökningar där folk anger hur mycket kött de äter. Tänk själv hur svårt det måste vara att uppskatta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, kanske inte. Det mest intressanta är väl egentligen det stora glappet (även om man kan diskutera hur stort det är) - det "produceras" uppenbarligen en hel del kött som aldrig någon äter.

      Radera
    2. Siffran bygger inte på enkätundersökningar utan kostdagböcker där folk fått registrera vad de äter i 4 dagar vilket iof också inte är utan felkällor men det går inte att jämföra med enkäter. Sen beror skillnaderna på att jordbruksverkets siffror inkluderar ben och även på att livsmedelsverkets siffror gäller för tillagat kött som väger mindre.

      Radera
    3. Tack för det Sandra! Läst nu också att "40 kg tillagat kött motsvarar 50‐60 kg rått kött".

      Radera
  3. Varför avslutade de inte med "vegofrossa" istället för att visa hur mycket god vegomat det finns? Konstigt...

    Jag kan dock bli lite trött på att det alltid pratas om cancerrisk när det gäller kött för kött leder ju till andra sjukdomar också. Har just skrivit på min blogg om hur risken för att drabbas av demens är kopplat till vår livsstil. Forskning visar att mättat fett i kött och mjölk ökar risken för demenssjukdom, vilket änns som ett starkt argument för en vegetarisk livsstil. För ingen vill väl riskera att drabbas av en demenssjukdom?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade väl inte blivit tema "kött" då?

      Kan tyvärr inte svara på urvalet av föreläsare, men det var främst cancer det pratades om på detta seminarium.

      Radera
    2. Hej! Att äta kött kan ju inte vara nyttigt i dagens läge, vår köttkonsumtion är bedrövlig det går inte att tala folk till rätta, för desto mer kött som äts och produceras blir bara en massa sjukdomar,samt att själva produktionen inte är miljövänlig, därför bör man odla och äta mer vegetarisk mat, vilken är bättre ur både klimat-och miljösynpunkt. Så fram för fler vegeterianer+ veganer. Ullamila

      Radera
  4. Peter

    Du menar, antar jag, i texten att djur har allt att vinna på ändrade kostvanor, och då till vegetarisk kost såklart. Jag kan dock inte släppa tanken att "slutar folk äta kött så kommer inga djur får finnas". Jag har inte lyckats vinna över denna tanken. Hur funderar du (eller någon annan) över detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djur skulle absolut finnas, men absolut färre om vi inte konsumerade dem i sådana hiskeliga mängder. Och jag har svårt att se att någon som inte existerar skulle drabbas på ett negativt sett av att inte göra det. Det är precis som att förbjuda kondomer för att barn inte blir till.

      Radera