21 december 2011

Trendspaning 2012: Mindre köttkoma, mer grönt

Häromveckan publicerade DN en trendspaning för 2012 där det bl.a. gick att läsa, under rubriken "Grönsakernas återkomst":
"Vi vaknar upp från köttkoman, slutar inte äta djur men förfinar vår konsumtion. Och samtidigt kommer den nya trenden: växtbaserat. Ingen vågar kalla det vegetariskt, men ”riktiga män äter sallad” konstaterar titeln på en kommande bok av Mai-Lis Hellénius. På Mattias Dahlgrens restaurang i Stockholm lanserar man i janu­ari en ”växtbaserad” meny. I England har matbutikskedjan Marks & Spencer nyligen släppt nya premiumprodukter med etiketten ”Lovely vegetables”, och världen runt fortsätter man under 2012 att arrangera köttfria måndagar."
Pratade om djurrättsrörelsens mål och visioner med en av denna bloggs läsare häromdagen, och jag tror det är rätt mycket åt detta håll, som pekas ut i trendspaningen, som vi är på väg. Den börjar förvisso bli ett par år gammal, men det finns en studie från England som visar ungefär samma sak - att antalet vegetarianer och veganer inte ökar, men att försäljningen och konsumtionen av vego/grönt fortsätter öka om omfattning.

Under 90-talet var det mer populärt att identifiera sig som vegetarian och vegan, och ett enkelt bevis för detta kan man ta i den dokumenterade explosionen av elever som valde vegetariskt eller veganskt i svenska skolor. Idag är det inte så, det visade en kartläggning Djurens Rätt genomförde för ett något år sedan.

Däremot är det många fler som väljer att äta vego, mer eller mindre ofta. Från köttfria måndagar till flera gånger i veckan. Lika många (i ovan nämnda studie i England har jag för mig att antalet låg konstant, efter många års uppgång - färre var det i alla fall inte) vegetarianer/veganer, men mer vegetariskt/veganskt. Det känns som en rimlig analys av läget. Och en nyligen genomförd enkät i USA pekar ungefär åt samma håll.

Man kan tycka att det är ett nederlag - målet för en djurrättsrörelsen måste vara att att åstadkomma insikten om att djur inte är mat. Inte någon dag i veckan. Det blir som att säga att jag låter bli att vara rasist eller sexist på måndagar - och bra gjort av mig för detta!

Eller så kan man välja att se det som ett stort framsteg - synen på djur som mat har en så lång historia och är så central i vår mänskliga existens att det är en framgång att vi faktiskt gjort vego till ett normalt och vanligt val. Djurkonsumtionens monopol naggas i kanten, även om det förvisso inte visar några tendenser till att rasa. Men steget härifrån till att helt välja vego är rimligen mycket kortare än vi aldrig hade nått dit där vi är idag. Det första steget i ett missbruk är att erkänna att man har ett problem.

Ett nederlag eller en framgång? Det kanske helt enkelt beror på om man är en person som ser glaset som nästan fullt eller till hälften tomt?

7 kommentarer:

  1. Det bästa för ens lilla vegan-/djurrättsaktivisthjärta vore ju ifall folk bestämde sig för att välja vego på etiska grunder, det vore det verkligen. Risken att man faller tillbaka till dagligt köttätande är helt klart mindre ifall man har en känslomässig övertygelse om att kött är fel. Men man får väl ändå se det som en slags framgång, att det är enklare att välja vego skadar ju knappast! Människan är lat, och finns det enkla vegoval att göra är det nog fler som vågar, det tror jag. Fast å andra sidan; det känns ju inte direkt som att antalet djur som föds upp minskar, trots att alltfler käkar vego åtminstone nån gång i veckan. En stor anledning till att folk börjat käka mer vego måste ju vara klimatdebatten, vilket jag dock tror riskerar att göra så att fler äter fåglar och fiskar oftare (så att fler individer behöver dödas än ifall man käkat typ kor), varvid miljöargument liksom kan motarbeta en djurrättsorganisation lite, paradoxalt nog. Frågan om djurs rättigheter känns fortfarande väldigt kontroversiell, trots att man vill åt samma håll som de som förespråkar minskande av köttätande ur miljöperspektiv.

    Jublandet från mitt håll är därför aningen återhållet, även om det ju knappast är tråkigt att det blir fler och fler halv-vegosar (bättre det iaf än folk som blir arga ifall man sticker till dem en böngryta istället för ett ben från en höna).

    SvaraRadera
  2. Uppmuntra till förbättringar, klaga inte över att de som väljer vego på måndagar inte gör tillräckligt. Jag stör mig något på hela den attityden måna djurrättare har att konstant påpeka för köttätare att de borde göra mer. Om jag hade fått massa nerklankande kommentarer om att jag inte gjorde någonting när jag själv höll på och funderade över mitt köttätande för två år sedan hade jag säkerligen tröttnat, blivit arg på hela djurrättsrörelsen och gett upp. Då hade jag inte varit vegan idag.

    Jag ser framgångar som något positivt. Alltid. Ett steg framåt är ju givetvis sämre än 10 steg framåt, men samtidigt är det bra mycket bättre än att stå still.

    Det viktigaste man som djurrättare ska komma ihåg är hur det var att vara köttätare. Det är dem vi ska prata med och försöka skapa förståelse bland. Inga vi och dem - bara olika människor som är olika mycket engagerade.

    Glaset är halvfullt!

    SvaraRadera
  3. Moa, klokt skrivet.

    Laks, håller helt med, och tycker du verkar vara ett bra exempel på hur det kan/bör gå till.

    SvaraRadera
  4. Verkar som att både den här bloggen och vegokoll blivit uppätna av good-stamp... Men jag antar att ni håller på att försöka lösa det.

    SvaraRadera
  5. Jag är vegan och idag har vi alternativet att vara det. Men när människan utvecklades var kött essentiell för vår utveckling. Jag måste säga att jag är mer emot massproduktion,att se djur som produkter, än kött konsumtion. Andra djur äter också andra djur, men dem jagar det dem vill ha själva och dem rubbar inte hela ekosystemet som vi lyckats med.
    Jag blir jätte glad när man får läsa att vego rörelsen växer och att allt fler blir medvetna. Det handlar inte bara om andra arter, om man inte kan känna empati för andra djur så kanske man knappt kan känna empati för sin egen art, och det är en stor samhällsproblem.

    SvaraRadera
  6. Jag ville bara säga att jag har länkat till det här inlägget i ett inlägg på min blogg. :)

    SvaraRadera