1 december 2011

Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2011


Den 1 december på Stockholms universitet var det dags för Jordbruksverkets djurskyddskonferens, där det stora ämnet för dagen var förslaget till ny djurskyddslag.

Den första punkten på dagordningen var också just att utredaren Eva Eriksson presenterade sitt förslag till ny djurskyddslag. Vi har sammanfattat utredningen och presentationen här, och dagens föredrag var i stort sett detsamma som måndagens presskonferens, så vi sammanfattar inte detta mer. Men några ytterligare reflektioner från Djurens Rätts representanter på plats:
  • Förslaget att flytta föreskrifter (som är bindande) till allmänna råd (som är mer beskrivande) är inte bra.
  • Det pratas mycket om vikten av en tilltro mellan myndigheter och branschen (vilket också avspeglas i de frågor som ställs efter föredragen).
  • Intressant att utredaren Eva Eriksson så tydligt tryckte på att betande är ett naturligt beteende hos kor, liksom att utevistelse är ett naturligt beteende för katter.
  • Bra att man avser att begränsa utegående katters fortplantningsförmåga. Men kan det leda till att personer med katter som man inte vill sterilisera inte kommer att släppas ut?
  • Vidare angående katter är det lite anmärkningsvärt att katthem verkar vara något som tas för givet att de finns, alltså att en myndighet förlitar sig verksamhet på något som i princip alltid är en ideell verksamhet.
"EU:s djur har fått det bättre på alla områden, och Sverige ligger före". Det konstaterade Jordbruksverket Leif Dennerberg därefter, i en kommentar till utredningen och på Jordbruksverkets uppdrag och arbete. Han lyfte bl.a. det positiva i dagens deltagarantalrekord (400 personer).

Nya minkföreskrifter är på gång, sa Leif Dennerberg vidare. 2010 skulle branschen själva ha förbättrat villkoren för minkarna, och det menar Jordbruksverkets och länsstyrelserna att man delvis har gjort – men att det fortfarande finns "en del oacceptable brister i enskilda delar av näringen". Det är dags för Jordbruksverket att gå fram med skärpta bestämmelser, menade Dennerberg, och nämnde bl.a. arbetet med att förebygga de stereotypier som finns. Beslut kommer från Jordbruksverket under december 2011.

Jordbruksverkets Johan Loberg pratade senare om en effektiv, likvärdig och rättsäker djurskyddskontroll – vilken man vill åstadkomma genom verkets projekt "Oskar" (Offentlig Samsyn, Kontroll, Analys och Rutiner) och efter lunch (med tzayspett) var det dags för professor Kristina Dahlborn att tala om jämförelsen mellan konventionell djurskyddskontroll samt med systemet "Welfare Quality" och "Fråga kon", ett upplägg utifrån Svensk Mjölk. Mellan ”Fråga kon” och den officiella kontrollen finns i statistiken ett tydligt samband, medan detta skiljer sig åt mer i ”Welfare Quality”, där skillnaden beror på de djur som hålls uppbundna. Enligt en genomförd enkät menade att ”Welfare Quality” var bättre på att bedöma djurvälfärd, men den konventionella metoden att bedöma djurskydd.

1 kommentar:

  1. "Vidare angående katter är det lite anmärkningsvärt att katthem verkar vara något som tas för givet att de finns, alltså att en myndighet förlitar sig verksamhet på något som i princip alltid är en ideell verksamhet." EXAKT!

    Vad gäller Trap Neuter Return metoden för förvildade katter:

    Samtidigt som utredaren påpekar att metoder som avskjutning och "inte göra något alls" tidigare inte har fungerat kommer utredning med avlivning som enda "lösning" för de tusentals förvildade katter. Detta samtidigt som samma utredare i djurskyddslagen vill stadga att lagen ”syftar till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem”. Att utredaren uppmanar att avliva friska djur enbart för att de råkar vara förvildade är inte särskilt respektfullt och visar inte heller att djur har ett egenvärde.

    En annan sak som utredaren vill ha med i den nya lagen, och som utredningen själv uppger är de principerna man har jobbat utefter i arbetet med att ta fram och motivera förslag, är att ”lagen ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.” Samtidigt som utredaren uppger att ”det krävs mer forskning innan [TNR] metoden skulle kunna godkännas av djurskyddssynpunkt” så har man på ett närmast obefintligt sätt granskat den överväldigande mängd med vetenskapliga studier och erfarenhet som finns (och som man delvis har fått ta del av genom en utbredd litteraturstudie som har skickats till utredningens expertgrupp) som visar att TNR metoden har stora fördelar för katterna på individuell nivå vad gäller hälsa och livsförhållanden, att metoden på ett långsiktigt sätt minskar det stora antalet förvildade katter vi har idag, och som visar att metoden har många positiva effekter för omgivningen, kattens status och människornas engagemang för just hemlösa och förvildade katter.

    Man har inte heller varit ett dugg intresserade i att träffa den organisation som idag har mest erfarenhet av TNR i Sverige (Göteborgs Katthjälp) och som har en leg. djursjukvårdare som ordförande, som har jobbat med metoden även i andra länder.

    Däremot väljer man att ta upp en del forskning med zoologisk och ekologisk ingång och som i stort kommer fram till att katter är predatorer som kan skada faunan. Dessa studier har på inget sätt tagit ställning till vad TNR har för effekter på den enskilda kattindividens hälsa och livsomständigheter eller de långsiktiga effekter metoden har om den implementeras på stor skala och i samband med andra åtgärder såsom krav på kastrering och id-märkning av ägda katter, ett strikt förbud mot övergivande av djur mm. Samtidigt som den höga dödligheten och förekommande av sjukdomar och skador inom de okastrerade kolonierna nämns, så anförs inget om den vetenskaplig fasställda faktum att förvildade kastrerade katter som ingår i kontrollerade TNR projekt har samma hälsostatus och en lika lång medellivslängd som ägda katter. Samtidigt som några enstaka fall av ”misslyckade” TNR projekt tas upp så kontras dessa inte med de tusentals lyckade TNR projekt som drivs över hela världen.

    Även om det inte skulle finnas tillräckligt med forskning omkring TNR så tolkar de många olika länder och de hundratusentals människor som världen runt jobbar med TNR och som tillsammans kan stå för en ofantlig mängd ”beprövad erfarenhet”, sitt tydliga språk.

    Det finns en anledning till att stora djurskyddsorganisationer och veterinärförbund och – kommittéer mm förespråkar TNR före avlivning!

    SvaraRadera