Fokus på avel på Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2012

"Fokus på avel på Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2012."

Avel medför ett antal utmaningar – var drar vi gränsen för vad som är en acceptabel avel? Vilka konsekvenser medför aveln för djuren? Detta var ämnet för Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2012.

– Människan har påverkat djurens utseende och egenskaper genom urval i alla tider, inledde Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Kättström konferensen med att säga. Det handlar med andra ord om avel, eller att "styra djurens reproduktion i syfte att förändra deras egenskaper".

Avel handlar också om ansvar och makt, poängterade Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik. För det är med avel som med all vår relation till andra djur; att vi gör en skillnad på djur och djur, och att vi behandlar dem väldigt olika. Vanligtvis tenderar vi att se de djur som vi håller i hemmet som individer, medan vi ser djuren inom livsmedelsindustrin som ett anonymt kollektiv. Men paradoxalt nog är det aveln på djur inom livsmedelsindustrin – som Belgian Blue och broilerkycklingar – som har väckt mest upprördhet menade Röcklinsberg. När det kommer till de djur vi håller som sällskapsdjur har inte reaktionerna varit lika starka.

Avelsproblem när det kommer till sällskapsdjur kan handla om hundraser som Fransk bulldog och Shar Pei. Den senare har en förtjockad underhud som kan resultera i hälsoproblem, när den svenska djurskyddslagen säger att djur med sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas inte får användas i avel. Emma Hansson från Länsstyrelsen i Skåne berättade om åtta kennlar i Skåne som har stoppats från att använda hundar i avel som bär anlag för just defekter, sjukdomar eller funktionshinder.

Att vi ser hundar som är ett resultat av en osund avel kan i så fall snarare hänvisas till att ”ändamålet helgar medlen”. Åke Hedhammar från Svenska Kennelklubben redogjorde för deras arbete med hundskyddsfrågor med fokus på avelsaspekter – men frågan är, som Åsa Hagelstedt från Djurskyddet Sverige lyfte på Twitter – om arbetet för att minska osund avel samtidigt märks i t.ex. bedömningen på hundutställningar? Eller hamnar vi då i en situation där det inte är individens intresse som står i fokus, utan där det är aveln i sig som har blivit målet? Och att ett visst lidande genom avel kan anses berättigat om det är en förutsättning för något ”större”.

Detta är annars ett vanligare resonemang vad gäller djuren i livsmedelsindustrin. Pontus Elvingsson från Livsmedelsverket förklarade att det finns flera fördelar med triploida individer (en fisk med tre kromosomuppsättningar mot normalt två) inom matfiskodling – men att teknikerna för triploidisering också ökar frekvensen för missbildningar hos fiskarna. Men med tanke på det stora antalet fiskar, och den höga reproduktionsgraden, så fungerar det ändå. Om de 2,8 miljoner ”slaktsvin” som produceras i Sverige varje år föreläste Nils Lundenheim från Sveriges Lantbruksuniversitet. 18 procent av griskultingarna dör före en månads ålder på grund av kullstorlek och smågrissjuklighet samtidigt som det internationella avelsarbetet, som Sverige har väldigt lite inflytande över, är inriktat på just större kullar. Ändamålet (i detta fall livsmedelskonsumenternas efterfrågan) helgar medlen?

Djurförsök är ett annat område där ändamålet helgar medlen. Lars Ewaldsson från Göteborgs universitet föreläste om de många genmanipulerade djur som används inom djurförsöksindustrin. Inom forskningen används också t.ex. inavlade djur – vilka har ”fördelarna” att de är genetiskt väldigt lika och med liten variation mellan individerna. Fördelen för kollektivet är att färre djur behöver födas upp för försök – nackdelarna för individen är förstås andra, som negativa effekter på tänder, immunsystem, mellanöra (vilket gör att de efter ett tag ”går runt, runt”) och leder.

”Har vi gått över gränsen?” frågade sig Daniel Öhman, prisad journalist på Sveriges Radios Ekoredaktion och medförfattaren till boken ”Matens pris” tillsammans med Malin Olofsson. En ökad köttkonsumtion – vi äter 30 kg mer kött per person och år idag jämfört med för 40 år sedan, kombinerat med att vi betalar betydligt mindre för maten vi äter – ställer helt andra krav än tidigare.

Den stora utmaningen enligt Daniel Öhman ligger i att vi idag har avlat fram t.ex. grisar och hönor som är anpassade för en storskalig djurhållning. Grisar i Europa är avlade för ett system där de är stillastående och förväntas äta och växa. Hönor är avlade för att passa in i burar – och då gör det inget om de är aggressiva och hackbenägna. Släpper vi ut dessa grisar ”bryter de benen och får hjärtklappning” och ska hönorna hållas i andra miljöer behöver man avla på andra egenskaper. Vill vi ställa om djurhållningen måste vi alltså också avla på djur som klarar av detta - ”avla tillbaka”. Annars riskerar vi få en backlash med en rapportering att djuren inte klarar av en miljö som är mer naturlig för dem.

En annan utmaning togs upp ett par gånger under dagen – vem sitter på nyckeln till lösningen? Lotta Weldenstedt från Agria djurförsäkring höll ett föredrag som andades framtidsoptimism om svensk kycklingavel – genom att en tredjedel av de egenskaper man avlar på när det kommer till kycklingar handlar om djurhälsa blir djurvälfärden hos kycklingar bättre och bättre menade hon. Men det är i slutändan ”konsumenten som bestämmer” menade Weldenstedt. Som kontrast till detta menade Daniel Öhman att det är viktigt att i högre grad upplysa konsumenten om vad de betalar för, och Helena Röcklinsberg fick under den avslutande paneldebatten applåder när hon sa att handeln och producenterna har ett stort ansvar – det är mycket information om dagens djurhållning som konsumenten aldrig får, eller så förmedlar bilder som ”Bregottfabriken” en felaktig beskrivning av verkligheten.

PS. Matrecension:

Frukost: "bara" grönsaker på frallorna - som var väldigt många glädjande nog - men väldigt goda. Betyg: 4/5
Lunch: tzay OCH seitan, måste vara första gången på en djurskyddskonferens. Seitan är nog mer spännande än gott tycker jag, och alla var lite kallt. Men det blir högt betyg för ambition, och potatissalladen var god! Betyg: 4/5
Fika: Delicatobollar till alla. Kan ju inte bli fel. Enda minuset var att det inte fanns sojamjölk till kaffet. Då hade det blivit full pott. Betyg: 4/5