Djurens Rätt på seminarium om jordbruket och klimatet

Kl. 10.52

Idag, den 28 september, arrangerar Jordbruksverket och Världsnaturfonden ett seminarium om jordbruket och klimatet – ”Klimatsmart jordbruk för ett hållbart samhälle” – och Djurens Rätt är där. Platsen är Fotografiska museet i Stockholm, med en miljard bilar i sekunden på ena sidan och Stockholms vackra vatten på andra sidan, och med många spännande talare på programmet.

Först ut var Jordbruksverkets generaldirektör Mats Pehrsson tillsammans med Världsnaturfondens generalsekreterare Håkan Wirthén, som inledde med att prata om anledningarna och förutsättningarna inför dagens konferens. Följde på dem gjorde Elisabeth Gauffin, bl.a. tidigare vice ordförande LRF, och hon tog bland annat upp ett välkänt ämne – nämligen det om matens pris, eller snarare bristen på detsamma.

Matthias Messner, från tyska WWF, följde och tog vidare det internationella/nationella perspektivet som tangerades av Elisabeth Gauffin – som menade att svensk jordbrukspolitik saknar en diskussion om vår egen jordbruksproduktion och att vi förlitar oss för mycket på import. Messner pratade om jordbruket i Europa, ansvarig för 10% av utsläppen av växthusgaser – men att vi dessutom importerar utsläpp av växthusgaser genom att vi bl.a. importerar 12,8 miljoner hektar soja från länder som Argentina och Brasilien. Lösningen, menar Matthias Messner, är bl.a. att bättre integrera produktionen av animalier och vegetabilier och att i högre grad se över var fodret kommer från - när vi äter så mycket kött som vi kör kan vi inte minska antalet djur i jordbruket.

Kl. 11.58

Mark Driscoll från One Planet Food pratade om hur livsstil och konsumtion påverkar klimatet. Med utgångspunkt från siffror från Storbritannien menade han att vår mat avsätter 23% av våra ekologiska fotavtryck och 20% av utsläppen av växthusgaser, och att Europa konsumerar resurser motsvarande 3 planeter. Mat är inget personligt och idén om att ingen ska kunna lägga sig i vad man äter känns lite omodern.

Men avslutningsvis lyfte han en väldigt intressant fråga (som av en slump samtidigt diskuterades på Twitter, i relation till svenska grisuppfödning) – och det är den om konsumenten ska kunna göra felaktiga val? Med felaktiga avses i detta produkter som har en negativ påverkan på miljön och klimatet - man varför inte också djurens villkor? I relation till svensk djurproduktion läggs ofta ansvaret på konsumenten, och vi förväntar oss att de ska göra medvetna och etiska val. När de inte gör detta ser vi oss skyldiga att uppfylla efterfrågan på det felaktiga. Men, ska konsumenten kunna göra val som vi gemensamt anser vara dåliga. En intressant och kontroversiell fråga, onekligen.

Därefter pratade Kenneth Hermele, ekonom och doktorand i humanekologi vid Lunds universitet, om dieter och en hel del om kött. Och utifrån hans ekonomiska beräkningar skulle en minskad köttkonsumtion leda till att behovet av odlingsbar yta minska väldigt mycket. Om vi minskade köttkonsumtionen med 25% skulle ytan räcka ganska bra. Skulle alla bli veganer skulle vi få fem miljarder hektar att odla mat på. Och han lämnar oss med frågan om hur många veganer som skulle kunna få plats på jorden, resursmässigt.

Och apropå konsumenten så menade Kerstin Lindvall från ICA att de, konsumenten, gör dåliga val. Även om inte hon sa det, det var jag som tänkte det. Konsumenter gör klipp och sparar pengar. Frågan är väl då vilket ansvar ICA har för detta, både för utbud och i att skapa de val de gör genom reklam och annonsering. I frågestunden efteråt fick Kerstin frågan om vilket ansvar ICA har och hon menade att det inte är så lätt att avgöra vad som är medvetna val. Att olika produkter är bra och dåliga på olika sätt osv. Hon menade också att vi som svenska konsumenter inte ser konsekvenserna av våra val.

Kerstin Lindvall nämnde projektet One Tonne Life, och att barnen i familjen blev energilösa på grund av sin nästan-vegankost.  Energilös blev även jag, helt plötsligt. Dags för att spana in lunchen. Carina Brydling står för maten.

Kl. 13.01

Tre korta från lunchen:

1. Vego på en konferens om mat och klimat – inte så enkelt som man kan tro.
2. Dyrare mat, nu! har släppt regeringens stoppade kostråd. Läsvärt. Surfa in på http://www.dyraremat.nu/debatt/vi-sprider-kostraden-som-regeringen-stoppade
3. Äsch, hoppar över punkt 3. Ska inte göra mig ovän med andra organisationer i onödan. (Men det börjar med "rab".)

KL. 13.49

Direkt efter lunch talade Helena Larsson, LRF:s ordförande. Och det tog inte länge innan hon kom in på köttet – och kring detta menade hon att om man inte har moraliska aspekter på att äta detta så finns det idag kött man kan äta med gott samvete ur ett miljö- och klimatperspektiv.  Det handlar om att leva med eller mot naturen, menar Helena Larsson. (Frågan är om det skulle funka för hela Sverige att välja detta kött med gott samvete, utan att förändra mängden kött som konsumeras?) Det svenska köttet är att föredra menar Helena Larsson, och hon pratade kring vad man själv kan göra för att minska utsläppen men även producenternas drivkrafter. En trevlig ordförande att lyssna till.

”Behövs speciella styrmedel för jordbruket” frågade sig Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Vi ska bestraffa det som är dåligt, snarare än subventionera, menar Brännlund, för val av styrmedel. Hans slutsatser: största resultat får vi av förändrad djurhållning och odlingstekniker samt förändrad markanvändning. Väldigt intressant. 

Kl. 14.41 

"Klimatanpassning av svenskt jordbruk" var rubriken för föredraget av Jordbruksverkets chefsekonom, Harald Svensson – och svarade att jordbruksverket inte självständigt kan hantera en klimatanpassning, och det behövs ett ökande konsumentengagemang. Hans enkla lösningar, på efterfrågesidan: inte slänga, fördelningen av animalier och vegetabilier och att inte köra bil i affären och köpa 2 dl grädde.

Därefter annat intressant men inte lika relevant för oss i denna blogg. Sedan fika. 

Kl. 15.44 

Marie Wickberg, politiskt sakkunnig på Landsbygdsdepartementet, inledde den avslutande diskussionen, som hade rubriken ”Vart ska vi?”. Övriga deltagare i diskussionen var Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, och Helena Jonsson, ordförande LRF – och en väldigt intressant diskussion blev det.

Marie Wickberg menade att svenskt jordbruk är ett av de mest klimatsmarta, medan Jens Holm kritiserade regeringen genom att ekonomiskt stödja jordbruket på bekostnad av hållbara värden, så som miljön och klimatet. Helena Jonsson menade att lantbrukaren idag inte får betalat för de mervärden som Jens Holm menade att regeringen inte satsar på. Och är det då konsumenten som måste vara den drivande kraften?

Rörande köttet så vill Jens Holm se en nationell strategi för en minskad köttkonsumtion, utan en minskad verksamhet på den svenska landsbygden. ”Är det ett misslyckade med en ökad köttkonsumtion i Sverige?”, var en fråga Marie Wickberg fick av dagens moderator Johan Kuylenstierna. Och hon svarade att det finns olika sorters kött, och att även andra val spelar roll – och ställde motfrågan ”Vad skulle hända om vi slutade äta kött?”. 

Även när det var dags för frågor från publiken var det köttet i fokus. Och Jens Holm menade att det enklaste att börja med att ta bort EU:s subventioner av animalieproduktionen. Marie Wickberg tog upp de omtalade klimatråden som inte blev (se vår uppdatering från kl. 13.01), och ifrågasatte varför det är enbart köttet som diskuteras när det gäller klimatpåverkan, och inte saker så som chips och smågodis. Även Helena Jonsson tog upp smågodiset – när Jens Holm lyfte att vi svenskar konsumerar 84 kg kött/år med att vi äter 12-15 kg smågodis/år. En mindre klimatpåverkande - men också mindre angelägen konsumtion?

Är det konsumtionen eller produktion som vi ska fokusera på frågade moderatorn: konsumtionen, svarade Helena Larsson, och menade att producenterna inte kan producera utan att få betalt för det. Konsumtionen var även Jens Holms svar, men saknade styrmedel från regeringen. Och även Marie Wickberg, som menade att det är så marknadsekonomin fungerar.