Sitta bredvid en vegan?

"Fråga A: Vill du sitta bredvid en vegan nästa gång du flyger? Fråga B: Tror du denna reklamfilm hade fungerat i Sverige?"

Människor människor människor

"Seminariet anordnades för att uppmärksamma de olika sätt människor kan utnyttja levande och döda kaniner för sina egna syften."

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Från deras Facebook-sida.

I torsdags befann jag mig på ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm. Det hade titeln "Kaniner kaniner kaniner – ett seminarium om... kaniner!" och den glättiga tonen genomsyrade större delen av tillställningen. Kaninskämten duggade tätt: Snurre Sprätt, Roger Rabbit, och det otroligt lustiga i att kaniner har god fortplantningsförmåga.

Det hade kanske varit en sak om det var kaninvänner som samlades för att tala som sitt favoritdjur, men så var det nu inte. Seminariet anordnades för att uppmärksamma de olika sätt människor kan utnyttja levande och döda kaniner för sina egna syften. Två kaninskinn skickades runt för den som ville klappa, och till lunch serverades kaningryta. Många i publiken var intresserade av att starta upp kaninuppfödning. Bland talarna fanns ägaren till Sveriges största kaninslakteri, som uppmärksammats – och dömts – för sina olagliga slaktmetoder, och en representant för föreningen Gotlandskaninen. Båda dessa talare inledde med att berätta varsin anekdot som gick ut på att de som barn haft hand om kaniner som de sedan ätit upp. Lektion ett i människokunskap: tidiga erfarenheter kan sabba en för livet.

Om kaninslaktaren var genomgående brutal i sin inställning till såväl kaniner och djurrättsaktivister som myndigheter och lagar, så var Gotlandskaninuppfödarens motiv desto grumligare. Här är köttproduktion och ekonomisk vinst sekundärt – i centrum står istället ”bevarandet av rasen”. Ett hundratal entusiaster har bildat en förening för att avla vidare på en kull kaniner som hittats på någons bakgård. Det är något rojalistiskt över det – själva släktskapet anses magiskt. På en fråga över vad poängen var med detta svarade företrädaren förvånat och indignerat att det är lika självklart som att vi ska bevara runstenar. Fast såvitt jag vet så lider inte runstenar av att stängas in ensamma på små ytor, och de fråntas inte några ungar eller slaktas när de tjänat ut sitt syfte. Bevarandet av denna kaninfamiljs gener har endast ett sentimentalt värde för en begränsad skara. Men idén om ”raser” och ”bevarande” ger helt klart en känsla av högre mening åt delar av kaninslakten. Lektion två i människokunskap: vi är bra på att lura oss själva.

Tredje föredraget hölls av en kock som brukade tillaga kaniner från slakteriet med den dömda ägaren. Som av en händelse hade även denna man ätit kaniner redan som liten. Vi fick veta att kaniner på tallriken måste kryddas med fett från andra djur för att smaka bra, och att kaniner på menyn måste kryddas med flådiga tillbehör och snygga omskrivningar för att sälja. Lektion tre i människokunskap: de flesta tycker trots allt att det känns konstigt att äta djur som fortfarande betraktas som djur.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

Bli en av oss!

"Du hatar väl inte kattungar?"

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök? Gör då som 35 000 andra redan gjort och bli medlem i Djurens Rätt. Din hjälp behövs!

Och är du inte medlem så hatar du kattungar.

Personliga bin

”Två studier har gett indikationer på att bin är personer.”

Studier (tyvärr involverade djurförsök…) utförda vid University of Illinois under fjolåret har kommit fram till att bin uppvisar olika personligheter, att en del är mer äventyrsbenägna en andra.

Tidigare har man trott att spänningssökande var begränsat till människor och andra ryggradsdjur – men studien som beskrivs i Ars Technica ger indikationer på att man nu alltså funnit detta även hos bin. En studie från universitet i Newcastle året innan hittade kunde påvisa att bin också visade upp olika grad av pessimism.

Detta är intressant eftersom det går mot tanken på att bin är utbytbara enheter i ett stort kollektiv. Och i ovan nämnda artikel citeras professorn i entomologi, Gene Robinson: ”Hos människor är skillnaderna i äventyrslystnad en komponent i det som utgör ens personlighet. Kan det vara så att även insekter har personligheter?”.

Onekligen spännande.

Hela USA är vego år 2 392 – woho!

”Enligt säkra källor återstår bara 380 år till hela USA väljer grönt.”

Läste en spännande artikel i LA Times häromdagen. I artikeln går det att läsa att antalet vegetarianer i USA var 2,8% av befolkningen år 2003. Och att det nu ökat till 5%.

Vilket innebär att det ökar, på ett ungefär, med 0,25 procentenheter per år. Vilket innebär att vi har nått 100% om 380 år - alltså år 2 392.

Se där, ett mål att sikta mot!

En ögonöppnare från medeltiden om de vi äter

"Kulturtipset: Utställningen GULP - vad är det vi äter? på Medeltidsmuseet i Stockholm."

Känner du någon som inte funderat så mycket på vad eller vem vi äter? Eller är du själv en sådan? I så fall rekommenderas det varmt att styra kosan mot utställningen "GULP - vad är det vi äter?" på Medeltidsmuseet i Stockholm.

Det kan tyckas oklart varför utställningen visas på just Medeltidsmuseet. Det görs (naturligtvis) en hel del tillbakablickar och jämförelser med mat då och mat idag, men jämfört med museets övriga utställningar om medeltiden är det tämligen ointressant, i alla fall enligt undertecknad (och detta sagt av en historienörd av rang). Nästan så att de går att hoppa över. Betydligt mer intressant är delarna om det vi äter idag.

Det görs en ordentlig genomgång av vad det innebär att vara vegetarian och vegan, och vi får exempel på kändisar med olika kostvanor – från luft (inte så bra), kött (inte så bra) till vego (jädra bra). Tydligt och extremt pedagogiskt. Och utställningen om vad man äter i olika delar av världen är väldigt fin. (Den modiga får dessutom smaka nötter!) Men det är rum nummer ett och två i utställningen som är mest intressant ur djurens perspektiv.

I utställningens första rum ställs ”den etiska frågan”, det funderas på vilka djur vi äter och vilka vi inte äter – och väldigt pedagogiskt får vi information om djurkonsumtionen i siffror. Inte precis upplyftande eller muntert.

I utställningens andra rum får ett par djurindivider berätta om sin tillvaro - kul vinkel tycker jag, men jag skulle gissa att andra kan uppfatta det annorlunda. I texter på upphängda ”slaktkroppar” kan vi läsa om ett par av de djurarter som vi äter mest av, som grisar – där Djurrättsalliansen ges fin uppmärksamhet (eller the Alliance of Animal Rights som de heter, eftersom den mesta texten i utställningen är på engelska).

Utställningen GULP - vad är det vi äter? visas på Medeltidsmuseet i Stockholm fram till den 31 augusti 2012. Det är inte en stor utställning, men den är väl värd ett besök - särskilt (tror jag) för den som inte funderat så mycket på det vi äter. För den kan säkerligen utställningen fungera som en ögonöppnare. Det gäller bara att få dem att hitta dit, längst in i Medeltidsmuseet.

Vego i DN

"Oh, så synd på två så rara människor." 

Trevlig artikel i DN:s vegoserie idag, om den 97-åriga vegetarianen Brita, som blev vegetarian på 1930-talet (med kommanteren "Oh, så synd på två så rara människor" från sin mamma). Bodde i Jokkmokk gjorde hon också dessutom.

Och jag som brukar klaga på att det är för långt att gå till Goodstore, i Stockholm år 2012... Heja Brita!

Henrik Sundström, ordförande för Svenska vegetariska föreningen, är också intervjuad i artikeln. Att Svenska vegetariska föreningen har 700 medlemmar är för övrigt mindboggling, som man säger i USA.

Läs också ”Kött en symbol för status och makt” och ”Utomlands betyder vegankost kvalitet”.

Hundar och odlat kött i Kvällsöppet

"Full rulle i TV4 ikväll - Dogge Doggelito om hundar och Regina Lund om odlat kött."

TV4:s Kvällsöppet idag kl. 23:

"Lär hundcoacher i TV ut misshandel? Och är odlat kött bra för hälsan? De frågorna diskuteras i kvällens Kvällsöppet.

Det har blossat upp en kraftig konflikt mellan experter inom hundbranschen. Kritikerna menar att hundcoacher i exempelvis TV4 lär ut hårdföra metoder som är att likställa med djurmisshandel. Ska man uppfostra hunden med strypkoppel och fysisk auktoritet eller med kärlek och omtanke? Är hundar bebisar eller vargar som ska tämjas? Behövs körkort för hundägare? I studion finns bland andra hundcoachen Fredrik Steen, artisten Dogge Doggelito, Anders Hallgren och Natasja Ravenklint, som förespråkar kärleksuppfostran.

Är odlat kött bra för hälsan? Dessutom diskuteras huruvida odlat kött är bra för hälsan. Motbjudande, tycker tv-kocken Niklas Ekstedt medan matprofessor Carl-Jan Granqvist och veganen Regina Lund tycker annorlunda."

What's up Sweden?

"Världens snurrar uppenbarligen inte runt Strasbourg (även om det kan kännas så när man är där)."

Det har varit tyst här ett par dagar - vilket beror på att undertecknad varit på resa till Strasbourg under tre dagar - resultatet av resan finns här. Sammanfattningsvis: en enormt givande resa. Inte bara för att vi uppnådde vårt mål, utan också för att det är ett fint tillfälle att lära känna andra aktiva i Djurens Rätt på ett sätt som annars är svårt att göra, ett tillfälle att utöva en annan sorts djurrättsaktivism än det som är vardag för de flesta av oss och inte minst erfarenheten det innebär att visats på en plats där väldigt många viktiga beslut tas.

För egen del gjorde jag väldigt lite av det viktigaste jobbet - det var det Moa, Camilla, Henrik, Martin, Joakim, Christina, Cecilia, Martin (ja, två), Camilla (ja, två), Moa (ja, två här också) och Hannah som gjorde. Jag är dödligt imponerad av deras energi, vågighet (ett bra ord för att vara modig) och engagemang. Fantastiskt!

Men världen snurrar ju inte runt Strasbourg (även om det kan kännas så när man är där). Lite annat som hänt sedan dess:

• Amerikanska forskare har kommit på att rött kött innebär en signifikant ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Vilket fått Livsmedelsverket att funderar på nya kostråd.
• Låter farligt det där med rött kött. Bättre äta nötter eller en hallon-lakritsboll! Vegetarianer är ju dessutom både lugnare och gladare!
• En som riskerar att drabbas av signifikant ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar och cancer är Vänsterpartiets nya partiledare Jonas Sjöstedt. Han moraltestas nämligen i P3:s Christer och säger där att djur och människor inte har samma värda eller samma medvetande, och därför är det inte fel att döda och äta djur. Han tycker dock att de ska behandlas väl och att vi ska minska vår köttkonsumtionen (vem tycker inte det nuförtiden?), men säger också att detta inte är en fråga han har "funderat på så mycket".
• Djurens Rätt har fått konkurrens - LRF kämpar nu också för djurens rätt. Deras debattartikel är en reaktion på en annan från Kristina Forslund, som menar att "Lex Lindgren" nu försvinner, och att det är fritt fram att fippla (Astrid Lindgrens uttryck) med djurskyddslagen.
• Från SvD: Ny rapporter om vanvård i mardrömsdjurparken (härligt att se att stora tidningar som Svenska Dagbladet kan stava fel även de).
• I tidningen Naturvetaren debatteras minkfarmer mellan Johan Dalén, vd på Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund och Johan Beck-Friis, Veterinär och informationschef på Sveriges Veterinärförbund. Den ena tycker att minkar bör sitta i burar, den andra tycker inte det. Gissa vem som är vem?
• Apropå SvD från ovan så reder de här ut varför vi "oreflekterat äter vissa djur men säger nej tack till kött från dem vi uppfattar som små och gulliga". 
• Rick Santorum, en av republikanernas presidentkandidater - kan han vara en djurrättsaktivist i smyg? En del jordbruks- och jaktgrupper i USA är i alla fall rädda för det. Gissningsvis har de inte så jättemycket att oroa sig för. Tyvärr.
• Lite osäker på om det här från SR:s Tankesmedjan är roligt eller inte. Lutar åt inte. Men det är kanske mig det är fel på...
• För den som tycker det är med djurrättsideologi/arbetsmetoder är intressant, så tycker jag att det här är en intressant diskussion. Men det är kanske mig det är fel på...
• God helg!

Är djuren vår tids slavar?

"Bokens Jordens Herrar - nu även som film."

Häromveckan arrangerades Vegoforum i Stockholm, och där höll Pelle Strindlund ett föredrag utifrån sin bok Jordens herrar. Föredraget finns nedan. Kanske inte världens bästa kameravinkel (hej Martin), men vem behöver det när innehållet är intressant?

Hiss och diss den 9 mars

"Bra för valarna. Mindre bra för det odlade köttet."

Japan dödade 67 valar i årets valjakt, färre än en tredjedel av vad som planerats. "Väder och sabotage från olika djurrättsorganisationer uppges ligga bakom det minskade resultatet" rapporterar nyhetsbyrån TT-AFP. En hiss till Sea Shepard alltså! Och till vädergudarna.

Dagens diss står Mats-Erik "Den hemliga kocken" Nilsson för, när han sågar det odlade köttet i SvD (hittar inte artikeln online ännu). I och för sig inget chockerande i det, det är ju självklart att han kommer att ha denna inställning. Men det är onekligen intressant att fundera på vilka som kommer äta detta odlade kött - eller snarare vilka de är som efterfrågar det. Jag börjar gissa att detta kommer bli en större knut att lösa än att få fram en odlad köttbulle på tallriken.

Fast i och för sig, i SvD:s lilla enkät på nätet svarar faktiskt 54% av de 1566 personer som röstat att de ändå kan tänka sig att äta köttet. Mer än hälften alltså, mer än vad jag skulle gissat.

Även de andra

"Travhästar och akvariefiskar - djur även de."

Djurens Rätt har fyra huvudsakliga arbetsområden - djurförsök, lantbrukets djur, päls och djurvänlig konsument. Det är inom dessa fyra områden vi ska lägga våra stora resurser, det har organisationen gemensamt fattat beslut om. Men sedan finns det också så mycket mer.

Två roliga exempel på detta tycker jag är vårt pressmeddelande från gårdagen om akvariefiskar. Den första kommentaren på Facebook när vi lade upp Ekots nyhet om dessa fiskar var att det är svårt att tycka synd om dem (akvariefiskarna alltså, inte Ekot). Och det kanske det är, på ett sätt. Men det känns fint att Djurens Rätt står upp även för dem, oavsett om de är lätta eller svåra att tycka synd om.

Det andra exemplet är Djurens Rätts arbetsgrupp för hästfrågor, vilket är en fasligt aktiv arbetsgrupp (spana in deras årsrapport för 2011). Läste precis i Sportbladet om "nya V86" (vad hände med V75 från när man själv var liten?) och noterar detta citat:

"– Vi tittar hela tiden på hur vi kan ge vår publik en bättre och intensivare upplevelse. Att komprimera V86-kvällarna, självklart utan att tumma på djurskyddet och spelsäkerheten, tror vi är helt rätt väg att gå, säger Tore Fyrand, travbanechef på Solvalla, i ett pressmeddelande."

Hade ordet djurskydd funnits med i det sammanhanget om inte ovan nämnda arbetsgrupp varit så engagerad - och att det inom Djurens Rätt även finns utrymme för "de andra" djuren? Kanske. Eller kanske inte?

Magnus Linton om att inte blunda

"Någon moraliskt relevant skillnad mellan människa och djur som kan försvara vår behandling av de senare finns inte, och storskaligheten i det vansinne som pågår gör det omöjligt för en etiskt levande människa att blunda." 

 Från Magnus Lintons debattinlägg på DN Kultur Hur långt ser man från en balkong i Malmö?

Carnism: The Psychology of Eating Meat

"Varför äter vi vissa djur och inte andra?"

I mars 2010 skrev jag här i bloggen att jag höll på att läsa boken "Why We Love Dogs, Eat Pigs, and Wear Cows: An Introduction to Carnism" av psykologen Melanie Joy. Men jag är en notoriskt dålig läsare av djurättsfilosofi, har svårt att ta mig igenom dem. Började med Peter Singers "Djurens frigörelse" en gång i tiden, men kom inte längre än till förordet. Andra djurrättsböcker har jag inga problem med, och det är ett intressant ämne att diskutera. Men att läsa....snark.

Tur då att vi vi nuförtiden har Youtube och podradio! Häromveckan lades det upp ett föredrag med Melanie Joy utifrån boken. Enjoy.

Anti Ag-Gag

"Lagförslag i USA försöker stoppa smygfilmat material från djurindustrier."

Vi har ju diskuterat det är med ”undercover-filmer” som avslöjar de hemskheter som djur utsätts för en hel del på sistone. Och jag har varit smått skeptisk till om vissa av dem verkligen är bra att visa upp – det blir så mycket hemskt att jag undrar om resultatet blir kontraproduktivt. Det finns nog en anledning till att människorättsorganisationer inte visar upp de hemskaste av hemska bilder, och att de istället hittas på obskyra sajter på nätet.

Men med detta sagt så går det inte att komma ifrån att dessa filmer har blivit ett enormt viktigt verktyg för djurrättsrörelsen under de senaste 3-4 åren. I Sverige är det Djurrättsalliansen som ”specialiserat” sig på dem, och världen över har det blivit ett allt viktigare verktyg för djurrättsorganisationer.

De flesta filmer som når offentligheten kommer från USA, och där har vissa stater (Florida, Iowa, Minnesota och New York) nu börjat diskutera ett förbud mot att spela in sådant material. ”Ag-Gag” (ag = agriculture = jordbruk, gag = munkavle) är termen som används om lagförslagen och denna lagstiftning skulle det göra förbjuder att spela in film, ta bilder eller ljudupptagningar inifrån dessa djurindustrier. Förbudet skulle gälla såväl journalister, anställda som aktivister.

Den stat som kommit längst är Iowa. Och detta är vad Mercy for Animals, en av de amerikanska organisationer som jobbat mest effektivt med denna ”arbetsmetod”, har att säga om saken. En film säger onekligen mer än hur många ord som helst.