Köttskatt eller inte köttskatt

"Köttskatt eller inte köttskatt."

Idag på morgonen kom den, smått sensationella får man väl säga, nyheten om att Jordbruksverket funderar på en köttskatt (också i t.ex. DN):

"– Om det inte räcker med frivilliga åtaganden från konsumenterna, vi ser ju att köttkonsumtionen fortsätter att öka, så är köttskatt ett alternativ som ligger nära tillhands, säger Sone Ekman som är utredare vid Jordbruksverket."

Foto: Jens Holm på Facebook.

Detta resulterade i förväntade ramaskri, och gissningsvis en landsbygdsminister som trillade av kontorsstolen på morgonen. Kanske var det därför som Jordbruksverket i sitt pressmeddelande kände sig tvungna att redan i ingressen slå fast att de faktiskt inte alls vill se en köttskatt? Ringde landsbygdsminister några samtal på morgonen? Kanske.

Men Anders Borg, Annie Lööf och Maria Forshufvud från Svenskt Kött behöver oroa sig. Inte heller Anna Maria Corazza Bildt. Nyheten om en köttskatt var ingen nyhet. Så här skrev Jordbruksverket på Twitter nu på eftermiddagen:

"Med rapporten En hållbar köttkonsumtion vill vi nyansera debatten och höja kunskaperna för en hållbar köttkonsumtion. Ej föreslå #köttskatt"

Det dagens diskussion om en köttskatt grundar sig på är alltså Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit?. Läser vi i den blir det lite tydligare vad det egentligen handlar om.

Jordbruksverkets skriver:

"Koldioxidskatt i konsumentled baserad på schabloner för hur mycket ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött och så vidare släpper ut av växthusgaser är ett styrmedel som kan övervägas. Andra livsmedel än kött som bidrar med stora utsläpp bör i så fall också omfattas. Samtidigt ska man inte underskatta de svårigheter som kan finnas att genomföra en sådan beskattning på ett effektivt sätt."

Längre fram i rapporten skriver de:

"Koldioxidskatt i konsumentled kan vara ett realistiskt alternativ förutsatt att skatten baseras på schabloner för hur mycket utsläpp av klimatgaser ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött osv. ger upphov till. Skatten kan stimulera till såväl en mer klimatvänlig kost som minskat svinn i konsumentled."

samt:

"En koldioxidskatt baserad på schabloner för koldioxidutsläpp per köttslag framstår sammantaget som ett genomförbart alternativ men med låg träffsäkerhet. Motivet för ett sådant system är att nötkött generellt sett bidrar med flera gånger högre utsläpp än kött från exempelvis gris eller kyckling. Generellt ger animaliska livsmedel i sin tur flera gånger högre utsläpp än de flesta vegetabiliska livsmedel."

"Kan övervägas", ett "realistiskt alternativ" och ett "genomförbart alternativ" alltså. Jordbruksverket tänker högt, men menar inte riktigt vad det tänker. Och inte riktigt samma sak som att en köttskatt är på gång.

Det intressanta som kvarstår är egentligen att denna diskussion överhuvudtaget kommer upp, och på denna nivå. Och att det ohållbara i vår köttkonsumtionen blir tydligt, ännu en gång.

Djurens Rätt fanns på plats när Jordbruksverkets rapport presenterades. Foto: Bethania Malmberg.

Ur ett djurrättsperspektiv går det att se på detta med en köttskatt ur åtminstone två perspektiv. Å ena sidan är en skatt som minskar köttkonsumtionen att föredra, kanske huvudsakligen utifrån att den identifierar att produkten i fråga faktiskt är ett problem. Det finns gott om djurrättsanhängare som är kraftiga förespråkare även för en köttskatt.

Å andra sidan är det rimligt att förvänta sig att en köttskatt skulle slå olika hårt mot olika typer av kött - missgynna vissa, och gynna andra. Kyckling brukar i det sammanhanget tas upp som ett miljövänligt alternativ - samtidigt som kycklingar kan vara det djurslag som far mest illa i den storskaliga uppfödningen. Så avseende djurindivider skulle en köttskatt kunna resultera i att fler snarare än färre djur dödas (kycklingar är som ni vet mindre än kor, och behövs då i ett större antal). Bättre för miljön, men (troligen) sämre för djuren.