Jordbruksverket skriver idag i ett pressmeddelande att köttkonsumtionen ökar. Statistiken är från 2008 (den senaste som finns) och köttkonsumtionen ökade då med 1,3% per person. Ätandet av grisar låg på samma nivå, konsumtionen av kor låg minskade med 1,6%, medan vi åt 8,5% mer kycklingar.
Och vad kan vi dra för slutsater av detta (förutom att bli aningen deprimerade och aningen förundrande - med tanke på att mängden vegoprodukter i butiker bara ökar och ökar)?
Jo, att miljödebatten om köttkonsumtionen även behöver ett etiskt inslag. Annars blir resultatet som ovan - att det "miljöovänliga nötköttet" minskar medan det "miljövänliga kycklingköttet" ökar. Och det är en utvecklingen som ingen vinner på. Särskilt inte kycklingarna.
Det mest miljövänliga är ett äta vego. Av miljömässiga och av etiska skäl.
Håller delvis med.
SvaraRaderaSjälvklart är det inte etiskt försvarbart att öka kycklingätandet för att "rädda klimatet". Det är många fler individer som drabbas av att byta ut nötkött mot kyckling
Däremot är det inte rätt att låta "ett etiskt perspektiv" stå i motsättning till miljöskälen. Att hejda den globala uppvärmningen och att stoppa köttätandet är i lika hög grad etiska frågor. Det enorma lidande som klimatförändringarna kommer att medföra både för människor och andra djur i form av ödelagda ekosystem, extrema väder och förstörda habitat är etiskt sett helt oförsvarbart, åtminstone om man bekänner sig till någon form av konsekvensetik.
Håller helt med om dina slutsatser: Att äta vego är det enda hållbara alternativet. Men det är farligt om vi framställer det ena skälet (det miljömässiga) som skilt från etiken.
Samuel, en väldigt bra poäng!
SvaraRaderaOm inte Jordbruksverket har ändrat sin mätmetod så behöver inte köttkonsumtionen ha ökat trots dessa siffror. Mig veterligen mäter man enbart hur mycket kött som är tillgängligt för konsumenterna att inhandla.
SvaraRaderaEgentligen skulle konsumtionen(det som den enskilde människan köper med sig) kunna minska med några procent samtidigt som mer kött än tidigare funnits tillgängligt i butikerna, men ej konsumerats. Prisbild, andra produkter än tidigare och större svinn än tidigare skulle kunna öka andelen kött i butikerna.
Dsv, rent teoretisk kan vi äta mindre kött än tidigare samtidigt som "konsumtionen" ökar.
Iofs kan det vara som Mattias skriver. Men finns det ingen mätning av antal veganer, antal vegetarianer, hur många portioner som severas inom det offentliga etc? Om, vilken utveckling pekar de siffrorna på?
SvaraRaderaPå tal om miljöetik, var står egentligen Djurens Rätt i rovdjursfrågan? Läste för en tid sedan en artikel från er styrelse där man ville begränsa rovdjuren. Hur ska det gå till? Jakt??
SvaraRaderaDet som Mattias skriver är intressant. Och det blir intressant att se vad siffrorna från 2009 säger när de blir klara.
SvaraRaderaDen senaste undersökningen om antalet vegetarianer och veganer har vi skrivit om på http://djurensratt.blogspot.com/2010/04/demoskopundersokning-fyra-av-tio-kan.html. Men naturligtvis skulle man vilja ha ännu fler siffror, jag tror detta är ett viktigt sätt för oss att mäta våra framgångar.
Anton igen, läs om vad Djurens Rätt tycker om jakt på http://djurensratt.blogspot.com/search/label/jakt. Där finns bland annat inlägg om vargjakt, vilket torde vara det rovdjur man ofta pratar om i debatten.
SvaraRaderaEn ledamot i vår förbundsstyrelse skrev en debattartikel som bland annat handlade om rovdjur, dock var den inte från vår styrelse eller från Djurens Rätt överlag.
Det som där lyftes (om jag minns rätt) är frågan som går att diskutera - nämligen vilket ansvar vi som människor har för att förhindra lidande hos djur i "det vilda". Denna diskussion finns dock enbart på en väldigt teoretisk nivå, och vårt fokus ligger på alla de djur som dör inom djurförsöks- och pälsindustrin, de djur som blir till mat osv.
Var det ett svar på frågan?
Det är något ni missar. En ko, äter gräs, den dricker vatten. En kohage är inte en monokultur, som typ en sojaodling, kohagen består av många växtarter som gynnar många djur. Om en ko får äta gräs o dricka vatten så släpper den knappt ut några växthusgaser. Plöjer man upp 1 ha. kohage för t.ex. spannmålodling, då frigör man dubbelt så mycket växthusgaser än vad korna lyckas släppa om dom får äta artriktig föda på samma area. Spannmålet kräver gödning och vatten i stora mängder. En ko kräver gräs o vatten. Korna göder gräset den naturliga vägen, regnet vattnar gräset. En Kohage består av många olika växtarter, som i sin tur gynnar många fler djurarter, alla dessa djurarter gynnar sen ännu fler djurarter. Förmodligen dör nog ett o annat djur i kohagen, men det tar destruenterna hand om som i sin tur gynnar jorden, matjorden.
SvaraRaderaPå spannmålfältet (monkulturen)där hittar vi inte så många djurarter eller växtarter som i kohagen. Inte ens i energiskogarna hittar speciellt mycket djur, eftersom det är en monokultur. Självklart är den konventionella köttproduktionen inte bra för miljön eller djuren. Dom matas med mat som inte är naturlig för djuren, dom blir sjuka där dom står bara av den anledningen. Men om djuren får växa upp på ett naturligt sätt, då är inte kött ett miljöhot eller hälsoproblem, tror jag.
Anonym, kruxet är ju att dagens djurhållning och köttkonsumtion inte är möjlig om djuren ska växa upp "på ett naturligt sätt". Det är en omöjligt kombination, som endast vore möjlig om vi t.ex. drog ner vår köttkonsumtion till en dag i veckan.
SvaraRaderaVart ska vi ta vägen om vi ska odla upp hela planeten? Det är i princip bara en tredjedel av jordytan som är lämpad för spannmål om vi nu ska hålla oss till miljövänlig odling. Dessutom vet man sen långt tillbaka att det metabola-syndromet o t.ex. karies accelererade då vi blev jordbrukare för 10000 år sen. De naturfolk som man har lyckats studera, där var dessa åkommor väldigt sällsynta eller fanns i princip inte. Soja är ju inte heller så bra med sina fyto-östrogener o fytiner.
SvaraRadera