Djurrättsalliansens nya minkbilder

Läsvärd djurförsöksdebatt

"Pernilla Nordström har så länge hon kan minnas reagerat över när djur far illa. Engagemanget bidrog till att hon 1991 gick med i Djurens rätt. När hon började läsa praktisk filosofi på universitetet fördjupade hon sig i djuretiska frågor. Idag arbetar hon som gymnasielärare i religion, filosofi och historia och är sedan 2007 ledamot i en djurförsöksetisk nämnd.
— Innan dess hade jag en liknande inställning som de flesta människor har, alltså att djurförsök är något nödvändigt ont. Men efter att ha suttit nämnden några år och sett hur många försök godkänns trots att djur utsätts för mer lidande än nödvändigt har min inställning blivit mer kritisk, säger hon."

En läsvärd debatt om djurförsök mellan Pernilla och Lars Klareskog, professor i reumatologi vid Karolinska institutet, finns nu på http://www.djurforsok.info 

Köttlobbyn bakom ökad köttkonsumtion - tänka sig

"Så kallade lågkolhydrat-dieter som bygger på stor andel kött och fett i kosten blir alltmer populära. Men dieterna är en miljömässig katastrof och bygger på forskning som finansierats av den amerikanska köttindustrin. Det visar Ekots granskning."

Läs och lyssna till SR Ekots rapportering, även artikel i DN.

Tre fel har smugit sig in på den här mjölkpaketsbaksidan - Djurens Rätt hjälper gärna till och rättar till misstagen

"Ju bättre jag har det, desto bättre mjölkar jag"

Den här meningen blev visst lite bakvänd. "Ju mer jag mjölkar, desto sämre har jag det" ska det vara. Forskning visar att ju mer mjölk en ko producerar, desto större är risken att hon drabbas av sjukdomar som kalvningsförlamning och juverinflammation. Det sistnämnda är för övrigt bland de vanligaste orsakerna till att en mjölkko skickas till slakt. Så "ju mer jag mjölkar, desto snabbare dör jag" är också ett alternativ. 

"På sommaren är jag ute mest hela tiden"

Här har orden "mest hela tiden" råkat ersätta "sex timmar per dygn i mellan två och fyra månader". Efter det väntar mellan åtta och tio månader helt utan utevistelse, och i hälften av korna står dessutom fastbundna hela den tiden. Därinne står förresten redan både tjurarna och kalvarna, även när det är sommar. Betesreglerna gäller inte för dem.

"En ko måste först få en kalv för att kunna ge mjölk"

Ooops, här har det blivit riktigt fel! Det låter som att korna frivilligt GER bort någonting, men så är det ju inte. "En ko måste först insemineras och bli dräktig och föda en kalv som genast tas ifrån henne för att vi ska kunna TA hennes, eller rättare sagt den nu moderlösa kalvens, mjölk", skulle det vara.

Det var så lite så, Arla! Vi ser fram emot de nya paketen.

Lena Lindström
Etolog, Djurens Rätt

Det måste vara radion

2 x Djurens Rätt i radion har det varit under helgen: Djurens Rätts Gunnel Söderback pratade djuretik i fredagens Ring P1, och i P4 Östergötland kommenterade Djurens Rätt Linköpings ordförande Thomas Koskela travsportens nya hästombudsman (dock endast i texten, i ljudinslaget kom han inte med).

Ingen skjuter djur som han - Zlatan, Zlatan

Foto: prettyfriendship / Flickr

Det är inte varje dag vi länkar till Sportbladet - men någon gång ska vara den första. Naturligtvis handlar det om Zlatan. Och om jakt.

Istället för att kommentera innehållet i artiklen överlämnar vi ordet till Per Erik Wesslén på Svenska Fans. (Och jo, jag tror det är första gången vi länkar dit också.)

Spekulant på en veganbil?

Batman hade sin bil, och så fanns ju KITT i Knight Rider. För att inte tala om Djurens Rätt-bilen. Annars kanske man skulle slå till på en Fisker Karma:

"För det här är en vacker bil, riktigt snygg, och det är nästan svårt att ta in att den även är miljövänlig. Solceller på taket driver klimatanläggning och stereo, allt trä invändigt är upphämtat från Lake Michigans sjöbotten eller kommer från Kaliforniens många skogsbränder. Lacken innehåller återvunnet glas och till med lädret kommer från en ekologisk gård där en större del av djurhudarna används. För den som har större krav än så finns Karma dessutom i en vegan-variant, helt utan animaliska material."

Världens bästa djurskyddsland? Tävlingen fortsätter

"I ett dokument från DAFF om exporten av levande djur skriver de att Australien är ledande inom djurvälfärd i världen."

DAFF (Department of Agriculture, Fisheries and Forestry) är Australiens motsvarighet till vårt jordbruksdepartement. Citatet kommer från Jordbruksaktuellt.

Bokrecension: "Born to run – Jakten på löpningens själ"

Born to run – Jakten på löpningens själ
Christoper McDougall
Filter, Offside Press, 2011

Som titeln antyder är inte "Born to run – Jakten på löpningens själ" en bok om djur eller djurrätt. Det är istället en stundom magiskt läsvärd bok som försöker besvara frågan om varför så många av oss knyter på oss våra (alldeles för dyra) joggingskor för att sticka iväg på ännu en (mer eller mindre harmonisk joggingrunda). Varför springer vi, helt enkelt? Boken handlar om den mexikanska indianstammen tarahumara, om Caballo Blanco, om den optimala löpstilen, om joggingskor och en hel del om livet. Läs boken och låt dig inspireras. En rekommendation från mig till dig.

Men, varför då en recension av denna bok på denna plats? Jo, av två anledningar. Den första anledningen är att det i uthållighetslöparnas värld (nej, löparna i boken är inte direkt en den vardagliga sorten) dyker upp en spännande mängd vegetarianer och veganer. Från en av bokens huvudkaraktärer - den grymmaste av alla grymma långlöpare - Scott Jurek, vegan sedan sent 90-tal, till Ruth Heidrich, en av USA:s mest vältränade kvinnor och som äter utifrån mottot: om det kommer från växtriket äter hon det, om det kommer från djurriket så gör hon det inte.

Genom att välja vego, skriver författaren, får dessa löpare i sig maximala mängder näring via minsta möjliga antal kalorier, vilket betyder att kroppen inte behöver processa en massa onödiga saker. Och på grund av detta, och genom att kolhydrater passerar magen snabbare än protein, blir det lättare att träna mycket. Kanske är http://se.veganrunners.org inte helt ute och cyklar ändå?

Boken argumenterar inte för en specifik kost, och det står inte jättemycket om detta. Men det finns där, och det är väldigt spännande. För dig som är intresserad av just detta men inte av övriga delar av boken så är det sidorna 170-171 samt 185-187 som gäller.

Den andra anledningen till varför boken känns relevant handlar om djurrätt – eller nja, egentligen om livet kanske man ska säga. För utan att gå in alltför mycket på själva löpningen i boken så är det enkla svaret på frågan om vad som gör de bästa bra är att det är de som springer med ett leende på läpparna. Och är inte detta ett livsmotto värt att ta till sig – och kanske något för djurrättsrörelsen att fundera över?

Jag tror det är många djurrättsengagerade som snarare drivs av skuldkänslor, ett dåligt samvete, frustration eller sorg – raka motsatser till det som skapar leenden. Jag minns en diskussion från långt bak i tiden då vi var några som beklagade oss över hur svårt det var att få med sig folk på alla våra arrangemang och att idén med ett "aktivistkontrakt" dök upp i en av diskussionerna. Då skulle man ju kunna tvinga dit människor till den eller andra protesten – de har ju lovat att de ska ställa upp under en viss period av sitt liv. Kommer de inte blir det kontraktsbrott! Tack och lov blev det inte så mycket av denna idé, men den större frågan är väl egentligen att de då knappast hade dykt upp med ett leende på läpparna.

Så, vore det inte en idé om vi alla funderade en stund över hur vi får fler som engagerar sig för djuren att göra det med ett leende på läpparna? Inte för att frågan vi jobbar med är rolig eller banal, och inte för att nedvärdera det djuren utsätts för eller vikten av vår uppgift. Och absolut – även ilska kan vara en viktig driftkraft. Men ska man tro boken, och jag tror att jag gör det, så når vi i längden bäst och effektivast resultat – i joggingspåret, i livet och för djuren – om vi gör det med ett leende. Och gör vi inte det vi kan för att vara så effektiva som möjlig känns det som att vi gör något galet.

En hackad hundslagsmålsapp

Det fanns tidigare en app för Android-telefoner som gick ut på att få hundar att slåss med varandra. I april togs appen bort från Android Market, men fortfarande cirkulerar den på olika sajter. Nu har dock någon djurrättsaktivist varit kreativ, och gjort så att den som installerar appen i sin telefon får ett meddelande utskickat till alla sina kontakter:

"I take pleasure in hurting small animals, just thought you should know that".

Kanske inte helt enligt reglerna, men nog är det fyndigt och underhållande.

Det finns en app som heter "Dog wars" även till iPhone, men den ska dock vara helt orelaterad till den app som fanns för Android-telefoner. Har inte laddat ner och testat, men tydligen ska iPhone-versionen endast innehålla en hel del skällande.

Filmrecensionen - Apornas planet: (R)evolution

På engelska heter filmen "Rise of the Planet of the Apes", men – och detta måste vara första gången i filmhistorien som det händer - så låter faktiskt det svenska namnet coolare: "Apornas planet: (R)evolution".

Handlingen: människor forskar på ett botemedel mot Alzheimers, människor testar medicinen på schimpanser, schimpanser blir smarta… ja, ni förstår. Och du har säkert redan sett någon av de tidigare Apornas planet-filmerna.

En apa som intelligens- och känslomässigt är på vår nivå skulle ju kunna ge upphov till en massa intressanta etiska frågeställningar om hur vi behandlar detta djur, var de står i omsorgscirkeln i relation till Homo Sapiens. Vi har flera gånger här i bloggen varit inne på vilken betydelse det skulle kunna få om vi upptäckte, eller experimenterade fram (antagligen mer troligt), en varelse som blir bryggan över den ocean av skillnad som görs mellan människor och andra djur. Men denna fråga kommer aldrig upp. Och någon intressant djuretisk film blir det inte.

Istället är det en djurens frigörelse i fullt-ös-upplaga med alldeles för många halvtråkiga animeringar (jag kan inte låta bli att tänka på Gollum hälften av tiden jag ser huvudsrollschimpansen). Och det är skämskuddevarning på slutscenen mellan Will och Ceasar.

Så nej, det här var inte något vidare. Och någon djuretisk diskussionsstartare är det som sagt inte heller. Men: visst finns där en djurförsökskritik. Och visst finns det någon sorts frågeställning kring hur vi behandlar de andra djuren. Men man måste verkligen anstränga sig för att hitta den – och jag undrar om man hittar den om man inte letar. Knappast är min gissning.

Djurplågeri att ge katter veganmat?

Jag är långt från någon kattexpert (eller näringsexpert heller för den delen). Men i grund och botten borde rimligen det relevanta vara att katterna får i sig de behöver och mår bra av, inte i vilken form de får i sig det. Det blir ju lite lätt komiskt när kvinnan i inslaget säger att katter är extrema rovdjur, samtidigt som kameran visar hur kattungarna äter mat ur en vit tallrik placerad i en välstädad lägenhet. Inte så mycket rovdjur över det.

Nåja, hur som helst - blir det intressant att se om anmälan leder vidare till någonting. Jag blir inte riktigt klok på om kvinnan i inslaget är anmälaren eller en representant från länsstyrelsen, men om det är det senare känns det ju onekligen som anmälan faktiskt skulle kunna leda till någonting. Intressant.

Hästombudsman - bra eller?

En nyinrättad hästombudsman ska föra hästarnas talan och stärka djurskyddet inom travet skriver SvD idag. Hästombudsmannen ska vara "en fristående och opartisk person i häst-Sverige" och delta i debatten "för att göra hästens röst hörd". Utmärkt, och något som Djurens Rätt argumenterat för (ett stärkt djurskydd inom travet) under lång tid, och säkert spelar den kritik som bl.a. vi framfört in i inrättandet av tjänsten.

Kruxet i kråksvängen? Att tjänsten som hästombudsman kommer vara anställd av Svensk travsport. Vilket gör att det lovande initiativet på det stora hela känns som ett sätt för branschen att fortsätta säga att djurskyddet inom travet är bra, med skillnaden att den som säger det framöver kommer att vara en fristående och opartisk ombudsman. Motbevisa mig gärna.

Sommartider (hej, hej) - #7

Foto: Stephanie Keeney / Flickr

Så, det sista sommarturnéblogginlägget för i år. Det går fort det här med sommar. Utanför fönstret börjar bladen gulna, och en massa har redan trillat av. När kom hösten, och varför har ingen sagt något?

Kul att vegomat blev en fråga som diskuterades på Svenska kyrkans ungas årsmöte. Resultatet i omröstningen? Läs här.

Har du sett senaste Ridsport? Gör det annars. Djurens Rätts duktiga hästgrupp är med. Finns i välsorterade tidningsbutiker. Även Hästmagazinet skriver om samma ämne.

Köttfria måndagar i Malmö? Låter som en bra idé tycker jag...

En trist ledare från BLT/Sydöstran i ett trist ämne. Dessa hot är såklart tokiga, men djurrättsaktivister är ingen klump, vilket inte heller MR-aktivister (ett uttryck jag för övrigt aldrig hört tidigare, men det kanske bara är jag…?) är. Och jag är rätt säker på att en utblick på världen utanför Blekinge skulle göra att hon hittar människor som säger sig kämpa för andra människor som beter sig rätt illa även de. 

Koka kräftor - veckans diskussionsämne i Hemmets Journal.

Förresten, apropå det här med att djurrättsaktivister är en klump. När jag häromveckan kritiserade Morrissey för ett uttalande han gjort efter hemskheterna i Norge så var det någon i kommentarsfältet som tyckte att jag splittrade djurrättsrörelsen. Vi kanske är en klump en ändå?

Veckans djurhjälte nummer 1: Malin. Veckans djurhjältar nummer 2: Djurens Rätt Umeå.

Tysklands starkaste snubbe äter vego. Det kan säkert ta knäcken på någon fördom, eller två. 

Cellodling kan ersätta djurförsök - bra det! Odlat kött och cellodlingar, visst känns det som att framtiden kommer närmare för varje dag?

Läsvärt av Johan Croneman i DN apropå ett ämne som ligger mig nära om hjärtat. Den klump vi är har väldigt lätt att skjuta över problemen på någon annan långt bort.

Apropå DN – visst låter det på denna artikel som att Karl-Alfreds kokbok vore vegetarisk? Läser man originalartikeln från The Guardian så känns det inte lika mycket så.

Under seminarierna om offentlig upphandling i Almedalen så var "Rättviks-fallet" två ofta förekommande ord. Nu ser dock fallet ut att gå mot sin lösning - och dessutom på ett sätt som borde vara positivt ur djurskyddssynpunkt. Även LRF är positiva.

Trevligt från Twitter på sista tiden: veganskt med Ellen, Djurens Rätt Linköping - nu även on the Twitter och vegokäk i P2. 

Tror jag har fått några insikter under sommaren, som lite berör den ovan nämnda klumpen. Ska låta de gro lite, och se om det kanske blir något intressant under hösten av det hela. Vi får se.

Tack för denna sommar, i nästa vecka återgår vi till det vanliga programutbudet. Haj, haj!

Change of Heart - en bok om att förändra

"Change of Heart - What Psychology Can Teach Us About Spreading Social Change" 
Nick Cooney (Lantern Books 2011)

En gästrecension av Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom.

Jag har tidigare läst flera böcker som handlar om hur du marknadsför ett budskap och om hur vi når fram. Nick Cooneys Change of Heart (166 kr på Adlibris) är den första bok jag hittat som utgår från ett gräsrotsperspektiv och som tar upp i stort sett varje aspekt av de svårigheter som vi djurrättsorganisationer eller enskilda aktiva möter när det gäller att förändra såväl samhälle som individer, och därtill ger konkreta tips på hur vi kan tänka kring vårt påverkansarbete.

Change of Heart spinner vidare på metoddiskussionen i The Animal Activist's Handbook (Lantern Books 2009, 111 kr på Adlibris) skriven av djurrättsveteranerna Matt Ball och Bruce Friedrich. Medan The Animal Activist's Handbook utgår från erfarenheter som författarna själva gjort under många års påverkansarbete baserar Nick Cooney sitt resonemang på forskning inom psykologin. Det kan vara intressant att veta att Cooney själv är grundare av den nordamerikanska djurrättsorganisationen The Humane League.

Cooney ställer en rad relevanta frågor om vilken som är den bästa strategin för att förändra samhället: Bör vi använda bilder från verkligheten för att få människor att stödja oss, eller kommer sådana bilder att få människor att vända sig bort? Hur kommer det sig att så många människor köper kött, mjölk och ägg trots att de är emot den grymma behandlingen i djurfabrikerna? Kort sagt: Vilka psykologiska faktorer bör vi känna till för att vi ska lyckas med att förändra samhället?

Förutom att ta upp psykologiska faktorer som underlättar för att nå fram till människor, tar Cooney upp psykologiska faktorer hos oss själva som till exempel hindrar oss från att överge en kampanj eller ett arbetssätt som visat sig ineffektivt.

Cooney är extremt resultatinriktad och de konkreta tips han ger är användbara för alla typer av organisationer men kanske främst inom djurrättsrörelsen. Det är enormt positivt att djurrättsrörelsen är på väg att utveckla metoder som baseras både på erfarenhet och forskning. Vi får se när det kommer en svensk bok på samma ämne! Det jag skulle önska är att boken även presenterar motstridiga studier och med större djup, men som en introduktion och forskningsöversikt fungerar den alldeles utmärkt och igenkänningsfaktorn är hög. Vilken djurrättsaktivist har inte häpnat inför människors förmåga att blunda, trots att vi försett dem med information om djurens lidande i djurfabrikerna, komplett med fotnötter och de senaste siffrorna?

För den som är beredd att ta ett nyktert angreppssätt på sin organisations arbete och göra upp med slentrianmässig verksamhet, är det här bra läsning. För alla som är aktiva, förtroendevalda, anställda eller volontärer är det nödvändigt att lära sig lite om psykologi. I den här boken får vi mycket kunskap sammanställd, serverad och klar och dessutom garnerad med tips på hur det kan omsättas i djurrättsarbete - det är bara att hugga in.

Sommartider (hej, hej) - #6

Senast jag läste Filter var jag inte överdrivet imponerad så därför kändes det roligt att vara mer imponerad denna gång. I nummer 21 (augusti och september 2011) sätter Filters chefredaktör Mattias Göransson fingret på vad jag tycker är anledningen till att Djurens Rätt faktiskt bör fokusera på vegofrågan: mat (och de djur vi äter) handlar om så mycket mer än mat. Det är "ekonomi, miljö, historia, politik, rättvisefrågor, livsåskådning" - med andra ord typ allt. I numret finns en intervju med chalmersforskaren Julie Gold om odlat kött (och hon är inte lika avfärdande som DN:s ledare den 31 juli vill få det till), ett läsvärt och långt reportage om KRAV som kommer in på de negativa aspekterna KRAV:s regler kan ha för djurhållningen samt en förhandstitt på boken "Matens pris" av Daniel Öhman och Malin Olofsson (som vi känner igen från radioreportagen med samma namn). Boken kommer ut i början av september och det är bara att hoppas att den blir lika uppmärksammad som ”Monsterbiff till middag?” blev för ett tag sedan. Ska bli väldigt spännande att läsa! Och som grädde på moset kan vi läsa om maneten som är den djuriska motsvarigheten till Magnus Carlssons bidrag i Melodifestivalen 2007.

På lördag är det dags för årets Prideparad och precis som förra året deltar Djurens Rätt Stockholm. Samling kl. 11.30 utanför Coop vid Zinkensdamm är vad som gäller för den som vill delta tillsammans med oss.

Som vanligt en hel del intressant i sommarens läsning av New Scientist. Det är inte första gången de skriver om djur intelligens - och som vi diskuterat tidigare i denna blogg så kan man diskutera vilken relevans debatten om djurs eventuella intelligens egentligen har – artikeln "Claws for thought" (2 juli 2011) var intressant, och det verkar som att lösningen på frågan om vad djur tänker ligger i att studera hjärnan snarare än deras beteende. I frågespalten i samma nummer som ovan ställdes den (något märkliga) frågan om det stämmer att antalet djur skulle minska om vi slutade äta kött. Av tre svar formulerar en Hillary Shaw det på ett bra sätt, och förklarar bl.a. att samma yta som kan föda 3 miljarder köttätare kan föda 42 miljarder veganer. Många veganer blir det. I numret från den 9 juli fanns en intressant artikel ("Givers of live") om hur valar faktiskt ökar antalet andra djur i havet – vilket skulle göra idén att döda valar för att förhindra att de äter upp den fisk vi människor så gärna vill äta, felaktig.

Djurens Rätts vegobloggare är lite sur på Hemglass.

Ukraina ska förbjuda att björnar tvingas dricka alkohol. Följdfrågan blir naturligtvis vem f-n det var som kom på denna idé från början?

Kul tävling: http://tofurky.com/funstuff/travels.html. Apropå sommar och semester.

Det går inte att säga annat än att PETA är bra på att få uppmärksamhet. Detta är inte precis första gången en film använder sig av animerade djur, men kul med uppmärksamheten SVT!

"Svenska konsumenter anser att en god djurhållning är viktigt och de litar på de svenska böndernas djurhållning. Över 40 procent av de tillfrågade svarade att de valde produkter utifrån om de var producerade med omtanke om djuren och närmare hälften angav att de litar på djurhållningen när de köper svenska råvaror." Klippt från ett pressmeddelande från Landsbygdsdepartementet. Vilket rimligen innebär att lika många som litar på den svenska djurhållningen inte gör det?

Apropå Landsbygdsdepartementet och Matlandet Sverige – här är en insändare i Dagbladet om att det borde vara en större variation när det gäller matlandetambassadörerna. Läs: mer vego, mindre kött.

Apropå björnar: "OS-björnen Katya instängd i buss" – artikel i Aftonbladet.

En lite märklig debattartikel på helagotland.se mot idén om att djur har rättigheter. Inget nytt under solen egentligen, och att han inleder artikeln med någon som inte finns och något som ingen egentligen argumenterar för – en djurrättslagstiftning – gör intrycket bara en mer förvirrat. Är det djurskyddslagen han menar, eller något annat? Jag gissar att ledaren "Respektera att djur har rättigheter" hänger ihop med debattinlägget ovan?

Cirkus Scott är i farten igen – med elefanter, sjölejon och hästar - och elefantsafari. Bor du i Stockholm kan du protestera tillsammans med Djurrättsalliansen.

http://www.thechurchofseitan.com

Spanien kämpar för sin tjurfäktning. Eller iaf gör myndigheterna det. Och det finns ju ett enkelt sätt att inte hålla med…

http://summerofliberation.se

Skulle tro att detta blir näst sista sommarblogginlägget. Så vi får se till att slå på stort nästa vecka! Hörs då.

Debatt om galopp- och travtävlingar i Aftonbladet

"Enligt djurskyddslagen är det helt förbjudet att utsätta djur för lidande under träning och tävling. Mot bakgrund av detta är det svårt att se att galopp- och travtävlingar över huvudtaget kan få anordnas, och framförallt inte galopptävlingar i form av hinderlopp. Intresset för hinderkapplöpningar ökar trots att flera hästar varje år avlivas på grund av svåra skador under dessa lopp. Vi anser att det är hög tid att förbjuda hinderkapplöpning då det strider mot lagen och inte hör hemma i ett land som vill ligga i framkant då det gäller djurskydd." 

Djurens Rätt debattar på Aftonbladet debatt.