18 november 2009

Idag gläds vi!

Idag gläds vi åt att:

10 kommentarer:

  1. Oj, så många trevliga nyheter.
    Det känns upplyftande.
    Nu gäller det att informera Reinfeldt om pälsdjurens situation, så han förstår det allvarliga och agerar.

    SvaraRadera
  2. Åh, tack för den sköna listan. Ibland känns det bara så hopplöst (det föds nya idioter varje dag).
    Det är så härligt att ni finns!

    SvaraRadera
  3. Hej Peter!
    Det här är en fråga jag har tänkt på ett tag och som skulle vara intressant att få svar på.
    Så som jag har förstått det så är du och din familj veganer.

    Det är så att jag jobbar inom turistbranschen och jag har märkt stora svårigheter med att vara vegetarian utomlands. Och jag kan bara tänka mig hur det kan vara att resa runt som vegan.
    För tillfället bor jag på Gran Canaria och här har jag inte hittat någon som helst "köttersättning" som t.ex Quorn eller Sojaprodukter.
    Som tur är har jag en snäll mamma som har skickat en massa sojaprodukter till mig så jag ska slippa leva på enbart pasta och ketchup.
    Och än har jag alltid hittat något att äta när jag varit ut på restaurang, men det har ju innehållit både mjölk och ägg.

    Så hur ser ni inom familjen på det med att resa? Känner ni att ert val som veganer hindrar er från att åka på charter?

    SvaraRadera
  4. Hallå Jens!

    Bra fråga. Men jag får svara utifrån att resa generellt, har aldrig varit på en charterresa, så jag vet inte så mycket om dem.

    Jag tror det överlag beror på vart man reser. I många länder och i främst större städer är det (för det mesta) inga större problem med att vara vegan. I andra länder och på mindre orter är det naturligtvis svårare. Och där tror jag man får utgå från principen att man bör göra så gott man kan.

    Detta kan vara (som en del veganer jag känner brukar göra) att alltid ha en limpa bröd och lite jordnötsmör i ryggsäcken. Medan andra (och där ingår jag) tycker att detta vore rent ofantligt trist.

    Så jag skulle göra så gott jag kan. Och när man reser med barn blir detta annorlunda än om man reser själv, det blir lite mindre flexibelt med måltiderna och det är inte lika lätt att fuska med en påse chips till middag (för att ta ett dåligt exempel).

    Nu börjar det här bli långt, och jag kanske avviker från ämnet en aning, men jag tror överlag det viktigaste är att stå på djurens sida hela livet och så mycket man kan och klarar av. Istället för att göra det till 112 % och till slut inte orkar mer för att det är så jobbigt och krångligt. Med detta naturligtvis inte sagt att jag förespråkar något annat än ätt äta mat utan djur i.

    Att se världen, få nya intryck och ny inspiration är också ett sätt att utvecklas som människa och bli en bättre förespråkare för djurens rättigheter. Jag vill i alla fall tro att det är så. Så jag skulle personligen aldrig avstå från att resa någonstans utifrån att det skulle vara svårt att hitta veganmat. Jag skulle göra så gott jag kunde. Men då svarar jag bara utifrån mig, och det finns säkert veganer som tänker annorlunda.

    SvaraRadera
  5. Frida.westberg@telia.com19 november 2009 22:03

    Hej jag undrar vad djurens rätt har drivit på och förändrat för någonting?
    Föreningen har varit igång i många år och dessa donationer ni skriver att ni "lever på" vad gör ni för dom? Jag upptäckte precis djurens rätt och förstår att många mål är långsiktiga, men vad har ni förändrat och vad har ni gjort för något för djuren?

    SvaraRadera
  6. Frida,
    du hittar våra milstolpar på http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/om_djurens_ratt/framgangar

    Något som inte syns där är naturligtvis alla "mindre" framgångar, samt alla samtal och kontakter vi har med människor om djurs rättigheter. Bara på vår sommarturné varje år så har vi mer än 100 000 direkta möten med människor. Och varje litet samtal som leder till att färra djur blir mat, kläder eller dylikt är en enorm framgång.

    SvaraRadera
  7. Jag har mailat min fråga nu. :)

    SvaraRadera
  8. Tack för detta! Ibland känns allt så hopplöst...men när man får se det så här så växer hjärtat en bit och man kan le för en stund igen. :)

    SvaraRadera
  9. Det här blir man också glad av:
    http://miljobloggaktuellt.wordpress.com/2009/11/23/hur-honor-har-det

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.