Sverige fortsätter prestera "världens bästa djurskyddslag"

En stor nyhet under helgen var SR Ekots rapportering om att vart femte lamm hålls instängt hela livet och därmed aldrig får uppleva den miljö som djuret är ämnat att leva i:

”Att Sverige nu leder i utvecklingen mot en mer industriell lammproduktion bryter mot traditionen där Sverige ofta gått i bräschen för att djuren ska få ett bättre skydd.
Sverige var ett av de länder som först tog bort burarna för grisarna och hönorna för att djuren i större utsträckning ska kunna utöva sitt naturliga beteende.
Men inom lammnäringen går utvecklingen åt motsatt håll när lammen stängs in.
Inspiration hämtas från en hårt kritiserad näring, den danska grisindustrin.”

Att svenska lammproducenterna satsar stort på intensiv uppfödning inomhus är fel på så många sätt men bra på ett: nämligen att det nu är uppenbart att vi kan lägga ner snacket om att Sverige är ett föregångsland inom djurskydd.

Det blir också uppenbart att det är konsumenterna som är ansvariga. Det är marknadens (läs: konsumenternas) efterfrågan på lammkött som inneburit en intensifiering av lammköttproduktion. Som Tomas Olsson, en av landets största uppfödare och ordförande i Lammproducenterna, säger i SvD:

"Vi får kritik för att de går inomhus men det här är ett sätt att möta konsumenternas efterfrågan på färskt lammkött även på våren."

Gunnela Ståhle från Svenskt Sigill skriver i sin blogg att denna nya svenska lammhållning att detta "kan man tycka är tråkigt. Men alternativet importerat lammkött gynnar knappast djuromsorgen". Av två dåliga saker blir det minst dåliga att föredra om man "älskar lammkött".

Det tredje alternativet finns inte - att inte äta lamm överhuvudtaget. Det har kommit flera böcker som kritiserar dagens livsmedelsproduktionen på sistone, men att lyckas med detta är ju i princip som att slå in bollen i öppet mål på tre meter avstånd. Däremot lider det en stor brist, tycker jag, på konstruktiva förslag på hur livsmedelsproduktionen annars skulle se ut. Det brukar bottna i att världens befolkning ska äta djur som betar i det fria och har det bra, vilket ju är totalt orealistiskt så länge köttet inte blir något vi äter bara på söndagar.

Jordbruksminister Eskil välkomnar den ökande efterfrågan på får och lamm, och paradoxalt nog använder han argumentet att djuren kan ses som utmärkta landskapsvårdare. Och även han fastnar i idén om att välja det minst dåliga istället för något bra. I SvD säger han:

”Djur far illa om de inte har hus att gå in i och får foder under vissa tider på året. Det är värre att ha svältande eller hungrande djur. Men allra värst är ifall djuret inte bedövas före avblodning. Där har vi som enda land i Europa ett undantag och det är jag stolt över.”

Precis samma resonemang som ovan. Det är inte bra i Sverige men det är värre utomlands. Av två dåliga saker väljer man det minst dåliga, för att inte tvingas ställas in för alternativ nummer tre - alternativet vego.

DN:s Henrik Berggren konstaterar på lördagens ledarsida att vi tycks vara på väg mot en framtid där öppna landskap har vuxit igen samtidigt som fåren koncentreras till stora köttfabriker. Inte precis visionen om djurvänliga Sverige, eller hur? Och visst kan det inte vara i Sverige som vi opererar in ett hål i en ko för att kunna plocka ut mat vid forskning om kornas matsmältning?

Heja Sverige.

Djur är inte mat.