En spaning från helgen som gick

När jag var yngre brukade jag lyssna på Spanarna i P3, med Ingvar Storm. Tror till och med att jag var med och lyssnade på en inspelning en gång - eller var det en inspelning av På minuten, det är lätt att blanda ihop de programmen. Numera var det ett tag sedan jag lyssnade och programmet har flyttat till P1. Men konceptet är detsamma – de tre spanarna avläser tendenser i nutiden och presenterar utifrån detta en framtidsvision var. Varje vision (eller tes) ska vara stärkt av tre belägg.

Och under helgen som gick fick jag en vision om framtiden. En spaning helt enkelt. Vi kan döpa den till "Vegoland närmar sig". Och den bygger på följande tre belägg.

Belägg 1. På fredagseftermiddagen skulle vi äta pizza. Medan jag satt och väntade på att våra pizzor skulle bli klara kommer det in en ung tjej. Hon beställer till sig och en kompis, och kompisen ska ha en Vegetariana - med köttfärs på. Vilket jag aldrig hört förr, och pizzabagaren påpekade också vänligt att den inte längre var vegetarisk i så fall. Men kompisen ville ha det så, hon eller han måste gillat kronärtskocka och paprika… Min poäng är att detta var som att vara med om ett pizzabesök år 2025. Då kött finns kvar, men endast som tillvall. Ingen basprodukt som idag, utan något man måste be om och som kostar lite extra. Folk har inte slutat äta kött, men de gör det mycket mindre.

Och då, år 2025, är det de som äter kött som måste krångla med beställningarna på pizzerior, som vi vegetarianer gör nu: plocka bort skinka och lägga till champinjoner. Men tvärtom då. Och som ringer till restaurangen i förväg och meddelar att i sällskapet på 15 personer som ska äta födelsedagsmiddag finns det tre som äter kött, och nu undrar de om restaurangen serverar sådant även om det inte står på menyn?

Vegetariana med köttfärs är belägg 1.

Belägg 2. På lördagen var jag och familjen på EkoBar (Sveriges miljö- och djurvänligaste snabbmatsställe). Jag hade inte varit där tidigare, skamligt nog, trots att de haft öppet i drygt två veckor. På menyn finns rätter som toast med ost och skinka och burritos med köttfärs. Allt veganskt - står det längst ner, så där som i förbifarten (jag tog Tzay special, vilket är pommes frites, tzay och tzatziki – mumma!).

Återigen en inblick i år 2025. I takt med att fler äter vego bli sojakorven bara korv och köttfärs är med kött av soja såklart. Skinkbaguetten på Pressbyrån är med Rasher. Kanske kan vi tänka oss en liten stjärna på produkter som innehåller kött från djur?

Menyn på EkoBar är belägg 2.

Belägg 3. Grillande på lördagskvällen med grannar, och vi hamnade i en diskussion om Tofulineglass med blåbärssmak. Jag hävdade att det inte finns Tofuline med blåbärssmak. Grannarna påpekade att de precis hade ätit en sådan, och hade kvar förpackningen. Jag hävdade då att de blandade ihop den med Lovice med blåbär. Min sambo påstod att vi ätit Tofuline Blåbär, vilket jag menade att vi inte alls har gjort.

Vem som har rätt eller fel i den diskussionen är mindre viktigt (särskilt eftersom det är mycket som tyder på att det är jag som har fel), spaningen går ut på att vi hade en diskussion om en viss vegansk produkt existerade eller inte. Gå tillbaks 10 år i tiden och det finns ingen chans i hela världen att Sveriges alla veganer inte hade stenkoll på varenda vegansk produkt som existerade norr om Ystad och söder om Treriksröset. Vegansk mjukglass i Luleå – vi kände till den, vi har smakat. Den veganska osten på Åhléns i Stockholm (som senare visade sig inte alls vara vegansk) var vad alla pratade om under några månader i slutet av 90-talet. Alla visste allt.

Idag blir man helt utmattad över att försöka hänga med. Varje besök på Goodstore innebär något nytt fynd. Nya glassmaker dyker upp, nu finns till och med två med lakrits.

Diskussionen om Tofuline med blåbärssmak är belägg 3.

Dessa tre belägg - kött går från standard till tillval, vegetariskt går från annorlunda till självklart och vegoprodukterna är så många att man kan bråka om vilka som finns eller inte finns - menar jag i min spaning är ett tecken på att Vegoland närmar sig. Det går kanske inte så fort som man skulle önska, men det går.

Djurens Rätt har tidigare kartlagt matvanorna i Sveriges skolor, och märkt att antalet elever som äter vego har minskat. Samtidigt ökar utbudet av vegoprodukter. Kan vi se samma tendens här som man har sett i Storbritannien – antalet vegetarianer ökar inte längre (vilket de länge gjort) men försäljningen av vegetarisk mat fortsätter öka. Det är alltså fler som äter vego, utan att nödvändigtvis kalla sig vegetarianer eller veganer. Mer självklart än livvstil.

I dagens Svenska Dagbladet siar tv-kocken Niklas Ekstedt om framtiden:

–Vi måste äta mindre kött i framtiden, av omsorg om naturen och klimatet. Överkonsumtion är aldrig bra för hälsan. Men man behöver inte bli vegetarian. Jag tror mer på kött som en delikatess. En liten bit hängmörad oxfilé på 40–50 gram som förrätt följt av en vegetarisk huvudrätt.

Jag menar inte att detta är en drömvision naturligtvis. Helt vegetariskt ska det såklart vara. Men tror Eksteds vision är en högst realistisk sådan, för säg år 2025. Och så tar vi och klämmer till med etiken och avstår även från hängmörad oxfilé – för djurens skull – till år 2050.

Vegoland närmar sig, håll i hatten!

Sagt i veckan - vecka 26

"Michael Jackson, the King of Pop, passed away yesterday at the age of 50. Jackson was a vegetarian, and the video for his song "Earth Song" was awarded the Doris Day Music Award at the 1996 Genesis Awards, which recognizes pro-animal messages in the media at a star-studded awards banquet every year."

Bloggaren Doris Lin om Michael Jacksons bortgång. (Jag vågar knappat säga att jag hade missat att han var vegetarian. Om han nu var det.)

"Förordningen ger Sverige möjlighet att behålla sitt förbud mot slakt utan bedövning. Men den kommer sannolikt inte påverka omfattningen av slakten av obedövade djur i andra EU-länder. I många länder ökar andelen djur som slaktas utan bedövning."

Gunnela Ståle, matsäkerhets - och djurskyddsexpert på Svenskt Sigill, kommenterar i sin blogg beslutet om EU:s slaktförordning som togs i veckan.

"Det som oroar är andra delar i slaktförordningen. I artikel 22a slås det exempelvis fast att inget land har rätt att stoppa slaktprodukter från annat EU-land, även om de produkterna är framställda på ett sätt som strider mot landets djurskyddslagar. Kött som strider mot svensk djurskyddslag kan alltså komma in smygvägen med denna förordning."

Den avgående EU-parlamentarikern Jens Holm om sammma förordning i sitt senaste nyhetsbrev.

"Yes it is. We are."

Skaparen av Lactovegan.com kommenterar det faktum att det inte är möjligt att vara "laktovegan". Vilket det naturligtvis inte är. Men det var en rolig kommentar.

"Det som Djurens rätt och Amnesty jobbar med varje dag - det är demokrati och passion."

Poeten Emil Jensen citeras i Dala-Demokraten.

"Este estilo de vida se ha convertido en una verdadera revolución que cada vez capta más personas y que supone una alternativa más saludable para el planeta y el hombre."

Lydia Guevara, dotterdotter till Che Guevara, förklarar sitt deltagande i en PETA-kampanj för vegetarianism. (Och säger ungefär att en vegetarisk livsstil är en sann revolution som lockar till sig allt fler människor och är till fördel för både planeten och människorna).

"Animals, too, would run away if they could, just like I took my chance to escape. Because a life in captivity is a life full of deprivation."

Natascha Kampuch, som knappast behöver en närmare presentation, i en kampanj för cirkusdjur. Och just ja, det är PETA som är inblandade igen.

"I stallet finns plats för 500 suggor. Inom de närmaste veckorna ska de första suggorna få kultingar. Uppskattningsvis kommer suggorna att föda 10 000 griskultingar varje år."

ATL skriver om den nya grisanläggningen på Henriksfälts gård. Att skriva att det kommer att födas 10 000 grisar varje år låter onekligen trevligare än att skriva att anläggningen kommer att döda 10 000 grisar varje år. Henriksfälts gård ägs av Svenska kyrkan, Lunds stift. Kärleksbudskapet har sina begränsningar.

Djuren faller offer för vår kultur och religion

Mitt första inlägg här på bloggen vill jag ägna åt att belysa problematiken med dubbel – och omoralen när det kommer till levande varelsers värden. Läste för inte så längesedan om hur grisar bränns levande i Indien, och säkerligen fler länder, för att minimera riskerna för svininfluensans spridning. Att man valt den här hanteringen hade såklart inte bara med effektivitet att göra (som alltid) utan snarare med indiernas syn på grisen som oren och utan värde. Det tycker vi i Sverige såklart är fruktansvärt. Hur kan man behandla djur på det här sättet? Kan tänka mig att forum och insändarsidor gått varma på grund av det här, och med rätta!

Frågan är bara hur oskyldiga vi i väst är? Vi har ju på sista tiden fått höra mycket om hanteringen av samma djur i Danmark och av dunplockningen i östländerna, och det är saker som gärna vill ske i det fördolda undan våra granskande ögon. Men vi medelsvenssons då? Har vi missat oss själva i utvärderingen?

Hur vi ser på djur och deras allmänna värde påverkas mer av religion och kultur än vad vi tror. Vi i Sverige som ska vara längst fram i djurrättsdiskussionen har någonstans tyst och obemärkt dragit en gräns om vad som ska räknas som "riktiga" djur. Man får inte plåga grisar men fiska är ett familjenöje, råttfällor lägger vi gärna ut och problemet mördarsniglar behöver vi inte gå in närmare på. För att inte tala om alla spindlar och insekter som prompt ska "förpesta vår tillvaro". Jag ska erkänna att en spindel eller två har fått sätta livet till i min väg pga. min fruktansvärda skräck men jag ska nämna att jag inte gjort det utan skuldkänslor.

Jag minns när jag i Thailand under ett busstopp besökte en typisk thailänds toalett (behöver jag säga mer?) och i min väntan på att få sätta mig över brunnen upptäckte en fluga med genomblöta vingar som låg på rygg i gyttjan. Dess framtidsutsikter såg ju inte särskilt ljusa ut så jag beslöt mig för att göra dess lidande kort, och stampade på den. En thailänds dam stirrade på mig som om jag var en bov och frågade vad jag höll på med. ”It was suffering” svarade jag med gott samvete. Damen var rätt överseende med mig och förklarade att man faktiskt kunde torka vingarna. Enligt henne fanns det inga godkända bortförklaringar som kunde berättiga att man inte gjorde allt i sin makt för att rädda någons liv. Hon fick min respekt och har den fortfarande.

För varför kan inte insekter få vara djur? Ska en varelses storlek vara ekvivalent med dess värde och ska verkligen vår kultur eller livssyn få avgöra dess rätt att leva? Jag tycker att det är något för oss alla att fundera på. För vi ska inte luras av oss själva och åsikter som givits oss under vår uppväxt.

Sist i detta inlägg vill jag hylla buddhismen. Vare sig människor behandlar djur väl av tro eller moral så är det värt att uppmuntra!

Kramar /Caroline

Under sommaren 2009 gästbloggar Caroline Forsström i Djurens Rätts blogg. Caroline fyller i dagarna 25, bor i Vallentuna utanför Stockholm och befinner sig i ett gränsland mellan avklarade basårsstudier och hösten, då vidare studier eller att ge sig ut på äventyr väntar. Sin fria tid spendera hon gärna med vänner eller med egna reflektioner. Hon värnar om och älskar djur, som hon tycker förtjänar vårt fullständiga ansvarstagande.

Chickpulp - det bästa slut en höna kan få

Chickpulp, eller hönsmos på svenska, är ett mobilt slakteri för uttjänta värphöns. Det hyllas av veterinärer, äggproducenter och djurskyddsförespråkare i enad kör. Och faktum är, att den höna som får möta döden i Chickpulps gaskammare och kvarn slipper både långa transporter och plågsam upphängning i benen på ett vanligt slakteri. Och hönsuppfödarna gläds åt att bara betala 1,14 kr per höna som man vill bli av med, jämfört med runt tre kronor för att skicka henne till ett slakteri.

Nu är ju inte heller Chickpulpdöden en dans på rosor. Som 75 veckor gammal (ung) värphöna, lite trött och med sliten äggledare efter att ha lagt 300 ägg på ett år, är du inte längre en lönsam äggproducent och ska därför kasseras. Du fångas i fötterna och bärs i klase med 3-4 andra, trycks ner i en ganska trög lucka till en gaskammare där du först bedövas och sedan dör av allt högre koncentration av koldioxidgas. Gasen gör ont att andas och ger dig ångest och kvävningskänslor. Väl avdäckad förs du på ett rullband till den stora kvarnen, som gör minkfoder av dig. Ta-da!

Scrambled eggs får en annan betydelse, när blandfärsen bestående av fjädrar, blod, ben och ett och annat halvfärdigt ägg väller ut i andra änden. Och scrambled tofu framstår som ett mycket bättre alternativ.

Lena Lindström

Etolog

Djurens Rätt

Om fästingar, mördarsniglar och andra småkryp

En blogg utan kommentarer är det tråkigaste som finns, så tack till alla er som skickar sådana. I ett inlägg dök denna kommentar upp:

"Jag är väldigt nyfiken på det faktum att en hel del av de människor som värnar djurens rätt själva väljer var gränsen ska gå. Att döda fästingar är oftast inget problem, inte heller "mördarsniglar" som förstör i trädgården. Kan vi inte få ett blogginlägg om hur det kan resoneras kring denna gräns? Kan man verkligen döda fästingar för att de skulle kunna vara smittobärare?"

Naturligtvis kan vi göra ett inlägg om detta. Och min spontana tanke är att du har en felaktig uppfattning om människor som värnar om djurens rätt.

Men inledningsvis måste vi naturligtvis konstatera att alla människor väljer var gränsen ska gå. De flesta drar fortfarande en gräns mellan djuret människa och alla andra djur på hela planeten. Mellan människor och människoapor, hundar, katter, grisar - djur som vi vet besitter fantastiska egenskaper och förmågor. Denna gräns är lika diskret som en åttafilig motorväg, och det är detta gränssättande vi borde diskutera och ifrågasätta.

Men för stunden, låt oss fundera kring en eventuell gräns mellan vissa djur på ena sidan och fästingar och "mördarsniglar" på den andra sidan. (Och vore det inte fantastiskt om det var denna etiska gräns mänskligheten diskuterade?)

De flesta jag känner som ”värnar om djur” dödar inte fästingar eller mördarsniglar utan problem eller utan reflektion. De släpper ut flugor genom fönstret, viftar bort myggan om det går och hoppar över de sniglar som det är så lätt att trampa på efter en regnig natt. Till Djurens Rätt fick vi senast idag ett telefonsamtal om hur en person skulle kunna avlägsna sniglar från en tomt utan att döda dem.

Så jag kan nästan garantera att de som ”värnar djurens rätt” reflekterar väldigt mycket mer över fästingar och ”mördarsniglar” än vad andra gör, att de mer hänsyn till de minsta djuren än många andra. (Djurrättsfilosofen Gary Francione har konstaterat att bara för att man inte vet var man ska dra gränsen så ger det oss inte friheten att inte dra någon gräns alls. Vilket är vad de flesta gör. Även om det i praktiken innebär att de drar en gräns, den mellan människor och alla andra djur.)

Det finns munkar som går runt med tyg för munnen och kvastar i handen för att sopa undan djur på marken där de går, en tillvaro som inte är särskilt praktiskt för de allra flesta. Vi dödar djur när vi går en promenad, åker tåg eller cyklar på en skogsstig. Vi dödar i någon sorts självförsvar när det gäller t.ex. fästingar och myggor. Andra gånger för att det är det enda alternativet som finns tillgängligt. Sådant är livet. Och döden.

Men att värna om djur är inte detsamma som en strävan efter ett fläckfritt liv. I den senaste podsändningen från Vegan Freaks Radio pratade programledarna Jenna och Bob Torres om att vi inte har möjlighet att leva med "the pleasure of purity" (deras diskussion utgick från att det dödas mängder av djur vid tillverkningen av kaffet vi dricker). Alternativet att leva ett snövitt liv utan att orsaka lidande och död inte finns. Det samhälle vi alla existerar i är helt enkelt inte anpassat efter de allra minsta.

Så vi kan inte uppnå någon sorts andlig renhet. Vi dödar. Så är det. Men det går att göra väldigt mycket- och vad vi högst medvetet väljer att placera på tallriken är grundläggande i detta. Vi kan reflektera över vad vi gör, och ta beslut som är så kloka och goda som möjligt.

Olika sätt att se på grisar som rymmer på väg till slakt

Media har de senaste dagarna rapporterat om två olika fall där grisar på väg till slakt har fått lite uppskov. Dels är det fallet med grisen Pyret, som levt ett förhållandevis gott grisliv med utevistelse på en mindre gård, innan ägarna inte längre kunde ta hand om henne och istället valde att skicka henne till slakt. På vägen till slakteriet rymde Pyret, och det gav henne så mycket uppmärksamhet att hennes liv nu ska sparas. Det mottagande slakteriet, som är ett litet gårdsslakteri, bestämde sig för att behålla henne och låta henne leva hos dem, med en framtid som avelssugga. Så Pyret räddades till livet, vad det nu blir för liv på ett slakteri. Man får väl hoppas att hon, i likhet med slakteriets personal, inte kommer se vad de gör med de grisar som inte har samma tur.

Samtidigt välte en mer konventionell slakttransport med 265 grisar på väg till Skövde slakteri. Tjugofem av djuren dog i olyckan och åttio grisar fick några förvirrade timmar i frihet innan polisen fångade in dem och de kunde lastas på en ny slaktbil. Vakthavande befäl på Katrineholmspolisen, Thomas Fällman, kommenterar den tragiska och dramatiska händelsen ganska osmakligt till TT: "Det var ett grisgöra, men det satte knorr på vardagen". Djurens Rätt kontaktade Thomas Fällman för att påpeka det olämpliga i att skämta om en tragisk olycka. ”Varken olyckan med 25 döda grisar eller en trång lastbil med 260 grisar instängda på väg till slakt är något att skämta om”, var den något skamsna kommentaren.

Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt

Handelsbanken har uppenbarligen aldrig sett på Fem myror är fler än fyra elefanter

Terminshandeln är ett finansiellt instrument som har utvecklats för att lantbrukare ska kunna hantera prisrisker - genom ett terminskontrakt vet lantbrukaren att han eller hon får betalt för sin produkt exempelvis sex månader fram i tiden

Terminshandeln med jordbruksprodukter har hittills handlat mest om spannmål och raps. Men nu har Handelsbanken introducerat terminshandel på potatis - och grisar. Handelsbanken utesluter inte heller att man ska kunna spekulera i prisutvecklingen på döda grisar.

Rätt förvirrande, men vi kan konstatera två saker. Dels att grisar här är reducerat till produktionsenheter, inte annorlunda än potatis och raps. Vilket är lika absurt som det inte är förvånande.

Och det andra vi kan konstatera är att Handelsbanken aldrig sett på Fem myror är fler än fyra elefanter. För då skulle Brasse för länge sedan fladdrat med armarna, ropat "fel, fel, fel" och förklarat att det av potatis, raps, spannmål och grisar är grisen som inte hör dit.

Sagt i veckan - vecka 25

"Det tror jag inte, jag tror det är Astrid Lindgren som tvingar honom".

En lantbrukare får en fråga i SVT:s Mittnytt (efter 1.40 i inslaget) om kor vill vara ute.

Journalisten Elisbeth Höglund i en krönika i Expressen, med anledningen av att många mjölkbönder vill hålla korna inne året om.

"Jag trodde det var ett skämt när jag hörde det först. Men kossor släpper ut en slags växthusgas och är en extrem miljöbov. Jag menar inte att alla ska bli vegetarianer men det finns forskning som visar att vi borde sänka köttkonsumtionen till en tredjedel."

Grön Ungdoms språkrör Jacop Dalunde på besök i Finspång, citerad i Folkbladet.

"I've certainly seen people swat flies, and used to do it myself as a child. But it's even more disappointing to see someone delight in the act, while surrounded by approving cheers."

Bloggaren Doris Lin kommenterar videon där president Obama dödar en fluga i direktsändning, vilket uppskattas av personerna runt omkring (se filmen här).

"Yes!"

Min chef Lise-Lott efter att ha ringt och kollat med Göteborgs kex varför de klämt in mjölkprodukter i sina Fridas Havre- & Himmelrike-kex. Och fått svaret att de gjort om receptet och tagit bort mjölkprodukterna i senare varianter av kexen.

"Om en bonde inte anser sig ha råd att ha sina kor på bete ska han omedelbart sluta som mjölkbonde och ägna sig åt spannmålsodling eller hugga i skogen istället."

Alla goda ting är två, så även på denna blogg

Sedan begynnelse, det första inlägget dök upp i mars 2007, har denna blogg bestått av mig själv som skrivit ner mina ofta högst personliga tankar och reflektioner kring saker och ting som rör djur. Med enstaka gästinlägg från Alexandra, Cecilia, Chris, Gabriella, Jennie, Kristofer, Lena, Leo, Lise-Lott, Maria, Per-Anders, Sara och Sofia. Men som Batman behöver en Robin och glass behöver strössel så behöver denna blogg en Caroline. Ska bli spännande. Glad midsommar! Peter.

Hej alla läsare!

Här kommer en liten presentation av mig, Caroline, som har fått den stora äran att blogga sida vid sida med självaste webmastern, Peter Nilsson på denna djurvänliga blogg. Hur kommer det sig då att jag hamnat här? Lika mycket kärlek till djur som skrivande tror jag!

Djurens Rätt har i sig vart en självklar följeslagare sedan barnsben då jag och min kompis sprang runt med egenhändigt författade protestbrev och listor i kvarteret. Minns än hur väl vi hade formulerat oss på en av dessa listor; "Hej era djurplågare! Här kommer en lista med en massa folk som avskyr djurförsök!" Vi hade även nöjt oss med att bara endast ta signaturerna. Inget namnförtydligande. Pedagogiskt och bra ja! Och säkert himla trovärdigt. Men det är tanken som räknas. Det känns ibland som om barn har mer energi och aggresivitet (i positiv bemärkelse) när det handlar om engagemang av det här slaget. Men jag har som sagt tagit mycket av den med mig, och idag är djurrättsfrågor lika viktiga för mig, även om man tyvärr inte alltid har lika mycket tid att avvara som då.

Jag har nu på senare år (får man säga så när man är 25?) engagerat mig i Greenpeace och arbetat på katthem. Med pengabidrag har jag engagerat mig i det mesta, för vem kan ignorera ett inbetalningskort med en ledsen gorilla på?

Mijlöfrågor är då självskrivet också en hjärtefråga! För utan en fungerande miljö är det väl knappast några djur som kan få vara harmoniska och lyckliga. Min lidelse och medkänsla för de små har gått så långt att jag numera inte kan se på naturprogram, för att jag automatiskt tänker på vad vi människor medvetet eller indirekt gör mot dessa varelser. För i många fall är det ju faktiskt troligt att det man ser inom en snar framtid kommer att vara borta för alltid.

Skulle kunna bli mycket långrandig i min presentation här, men jag nöjer mig med dessa rader. Ni kommer säkerligen få en bra bild av mig framöver i och med mina inlägg här. Jag kan inte allt, gör inte alltid rätt, men mitt hjärta vill alltid väl för dessa levande varelser;stora som små!

Björnkramar Caroline

En tisdag vid Gullmarsplan

Vissa dagar är Gullmarsplan lite trevligare att titta på än andra dagar. Komjölk till kalvarna och växtmjölk till människorna.

EkoBar - nytt vegoställe i Stockholm

Idag måndag öppnar ett nytt vegoställe i Stockholm! EkoBar (Norra Stationsgatan 51, http://www.ekobar.se/) heter det och är en miljövänlig, hälsosam och vegetariskt snabbmatsrestaurang. På menyn finns t ex toast med ost och skinka, burritos med köttfärs och grönsaker, hamburgare, pastasallad och tzaytallrik – all mat är 100% vegansk (och dessutom fri från kolesterol, transfett och syntetiska tillsatser, liksom tillagad av ekologiska råvaror så långt det är möjligt).

Under premiärveckan bjuder EkoBar på ekologiskt och rättvisemärkt kaffe eller te, vid köp av något ätbart.

Djurens Rätt var på smygpremiären i lördags och fick smaka på god burgare med ugnsbakade pommes (både nyttiga och goda alltså!) och en bönsallad med väldigt god dressing. Vi önskar EkoBar ett stort lycka till!

Skälet till att djurensrättare vill lagstifta om djurs skydd

Skulle djurskyddslagstiftning vara en av sakerna som står i vägen för djurrätt och för det framtida samhälle där djurs rättigheter respekteras? En del tror det. Djurrättstanken tycks iofs vara mest etablerad där djurskyddslagarna är mer långtgående, och där sådana lagar funnit ett antal decennier nu (t ex England, Österrike, Sverige), men det kan ju vara en slump. Och djurrättsrörelser tycks vara helt marginaliserade i länder med svaga djurskyddslagar (eller där sådana helt saknas) – men det behöver ju inte betyda att det är så det också kommer att vara i framtiden.

Men man kan kanske göra lite jämförelser med andra förändringar som sker i samhället. För fyra år sedan (1 juni 2005) kom t ex ett förbud mot rökning på krogen i Sverige.

Rökning inomhus bland människor som äter, bland icke-rökare som genom passiv rökning riskerade sin hälsa, eller bland personal som under hela sin arbetstid måste passiv-andas in tobaksrök, kan man väl säga är en avart inom rökning. Krogrökningen gjorde också att personer med rökallergi hade svårt att överhuvudtaget gå på restauranger.

Men vi som ville ha bort rökning helt från samhället, kanske var vi lite skeptiska till det här förbudet. Skulle inte förbudet mot rökning på krogen befästa och cementera acceptansen för rökning utomhus? Var det en konspiration? Kanske var det tobaksbolagen som låg bakom lagförslaget för att på detta sätt se till att tobak och rökning för alltid skulle integreras i det svenska samhället?

Man till vår förvåning kan man konstatera att människor inte alls accepterar rökning mer nu än förut. När man t ex tidigare satt nära rökavdelningen på SJ fjärrtåg och kanske upprördes av att man med ojämna mellanrum översköljdes av ett rökmoln, så sitter man nu i närheten av någon som har lite tobakslukt i sina kläder och blir lika upprörd över det.

Enligt en undersökning som nämns här, så vill idag varannan svensk ha ett förbud mot rökning på allmän plats. Enligt den som refereras till här, så vill sju av tio svenskar förbjuda rökning på uteserveringar. Jag skulle vilja se någon hålla en av dessa båda åsikter för tio år sedan, utan att bli utskrattad.

Nu till min poäng: När vi får bort varenda hönsbur från Sverige, så kommer INTE acceptansen för att använda värphöns och ägg samtidigt ha cementerats eller förstärkts. Människor kommer fortfarande att uppröras över det djurutnyttjande som äggproduktion innebär. Men de kommer att uppröras och agera mot andra saker än burar. De kommer istället uppröras bland annat över de framavlade hönsraser som används för äggproduktion, att tuppkycklingarna mals ned direkt efter kläckning, transporter och slakt av höns, de stora grupper som hönsen tvingas leva i inom de frigående systemen, och av den miljö (ljus, ljud, luftkvalitet mm) som hönsen tvingas leva i. Läs gärna mer om hur djuren inom äggindustrin har det (och ladda ned rapporten – den är bäst!).

När djurförtrycket minskar i samhället innebär inte det att återstående djurförtryck blir mer accepterat, utan tvärtom att gränsen för vilket beteende som är acceptabel förskjuts uppåt. Människor kommer fortfarande att beröras illa av övergrepp som sker, bara att i framtiden kommer de övergrepp människor upprörs över vara sådana som idag ses som gott djurskydd.

Vi skulle inte ha någon chans att bli av med tobaksrökning, om vi var tvungna att gå från inget förbud alls, till ett totalförbud. Nu när tobaksrökning kommer att regleras allt mer och mer så kommer den vara helt borta från vårt samhälle inom de närmaste 50 åren eller så. Det är jag helt övertygad om.

Det samma gäller ägg. Vi kan få bort äggproduktion helt. Och vi kan göra det inom vår livstid. Men vi kommer inte att lyckas om vi kräver att det görs genom ett direkt stopp. Vi gör det genom små steg, genom reformer. Och det första steget är att få bort burhönsäggen.

Det finns ett sluttande plan och jag är övertygad om att det planar ut först när förtrycket av djur är helt borta. Vår uppgift är att ge människor och samhället en knuff i nedförsbacken.

Leo Mille
Vice ordförande
Djurens Rätt

Gå med i den virtuella marschen "Gör djurförsök till historia"!

Den europeiska djurförsökslagstiftningen ska uppdateras. När lagstiftningen ändras finns chansen att åstadkomma viktiga förbättringar för försöksdjuren. Viktigast är se till att lagen innehåller en målinriktad strategi för att ersätta djurförsök med metoder där djur inte används. Gå med i den virtuella marschen "Gör djurförsök till historia" för att visa ditt stöd!

I den virtuella marschen tågar alla som har ställt sig bakom uppropet förbi EU-parlamentet och kommissionen. Välj utseende på figuren som ska representera dig, och tipsa dina vänner! Gå med i marschen på http://www.makeanimaltestinghistory.org/the-march.php?lang=sv&ref

Så här ser jag ut. Leta upp mig, så demonstrerar vi ihop!

Sagt i veckan - vecka 24

"Är det Jägareförbundet som styr regeringen?
- Absolut inte, säger Eskil Erlandsson.
- Det finns från Jägareförbundet ett antal önskemål som vi har sagt nej till."

Jordbruksminister Eskil Erlandsson intervjuas i lantbrukstidningen ATL.

"Modehuset Hermès tycks inte lida av lågkonjunkturen. Företagets VD Patrick Thomas meddelar att efterfrågan på Hermès berömda väskor är så stor att man nu startar egen uppfödning av krokodiler på speciella farmar i Australien. Orsaken är att Hermès har stora svårigheter att hitta skinn till de 3 000 krokodilväskor som tillverkas varje år. För att göra en väska krävs det skinn från tre-fyra krokodiler, och en del kunder får vänta i flera år på sin väska som då kan kosta upp till 400 000 kronor."

Från en artikel i GP. Kommentarer känns överflödiga.

Välj vego säger Greenpeace. Nästan.

Ni har väl inte missat denna eleganta film från Greenpeace?


Greenpeace har i dagarna släppt rapporten Slaughtering the Amazon, i vilken de konstaterar att den brasilianska boskapsindustrin, som bland annat blir till kött och kläder åt svenska kosumenter, nu är det enskilt största hotet mot regnskogen och därmed ett av de största hoten mot klimatet.

Men nej, Greenpeace har inte sagt att vi ska välja vego. Jag tror faktiskt aldrig jag har sett eller hört dem säga det. Men jag har svårt att se att man kan dra någon slutsats efter vad de kommer fram till i rapporten. Så Djurens Rätt får åter ikläda sig rollen som Sveriges ledande miljöorganisation och säga - välj vego. Rädda Amazonas och klimatet.

Djurens Rätt i Studio Ett i eftermiddag

Hur står sig djurens rättigheter mot mat- och pälsindustrins intressen? Det diskuterats i eftermiddagens Studio Ett i P1, med bland annat Djurens Rätts verksamhetschef Roger Pettersson bakom micken. Start kl. 16.10.

En reflektion rörande Scans miljövänliga skinka

I en stor helsidesannons i DN den 5 juni, på Världsnaturdagen, mitt emot ledarsidan, försöker Scan länka samman den svenska köttindustrin och köttätande med cykelåkning och miljötänkande.

Ur askan efter larmen om behandlingen av de danska grisarna och den fatala antibiotikaresistensen som breder ut sig bland människor, lyckas Scan med konststycket att förvandla sig till ett miljövänligt företag. Som med gratisutdelningen av sin ekologiska bokvedsrökta skinka till alla cyklister på Slussen i fredags morse likt en Fågel Fenix istället tycks lyfta och ta täten i miljötänkande, genom att få oss att tro att vi ska äta mer griskött för att vara miljövänliga. Smart och behändigt har de skapat en ny marknad för det på sistone ifrågasatta grisköttet, vilket förmodligen genast märktes i försäljningen.

Det är bra jobbat av Scans pr-makare och marknadsförare.

Hur kan Scan tala om miljötänkande när den internationella köttindustrin, den svenska inräknad, ensam i alla sina led står för nästan en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser i världen? Och då inte bara koldioxid (från alla transporter och från förlusten av kolsyreslukande regnskogar), utan än mer av de mycket farligare gaserna metan och dikväveoxid, som strömmar ut i atmosfären från de högkoncentrerade gödseldepåerna som bildas när djur som ska leva och beta utomhus på stora ytor plötsligt pressas samman på djurfabrikernas minimala golv. Särskilt grisarna, dessa känsliga, sociala, kärleksfulla djur som näst chimpanserna står oss närmast i skapelsekedjan, vars lever kan transplanteras till oss och vars DNA till 98% överensstämmer med vår egen. Att behandla dem som vi gör borde betraktas som ett brott, som det djurplågeri det i själva verket är.

Vem har inte med fingrarna för näsan skyndat förbi stanken från ett grishus som följer med i flera kilometer och förgiftar landskapen med sin frätande ammoniak, som på Öland eller i Östergötland. Den är vedervärdig, även när den tunnats ut i luften där vi springer. Hur är den inte där grisarna står i mörkret, utan fönster, fastlåsta och såriga i sina burar utan skymten av en strimma frisk luft eller dagsljus. Och det köttet ska vi äta!!! Och slå oss för bröstet för att vi gör det. Ekologiskt, visst, det börjar sälja. Men flera undersökningar visar att de svenska eko-grisarna inte har det stort mycket bättre än de andra grisarna.

Hur kan Scan överhuvud tagets med hedern i behåll ta ordet miljötänkande i sin mun? Scan som genom sin verksamhet håller miljontals grisar (och kor) fångna i burar och inhägnader hela liv i väntan på en skräckfylld slakt, som proppar dem fulla med antibiotika och föder upp dem på regnskogsodlad soja, som inte bara höjer utsläppen av växthusgaserna dramatiskt, utan även bestjäl människorna i tredje världen på odlingsjord för livsmedel och dessutom gör oss som äter av köttet antibiotika-resistenta och mer benägna att få svåra sjukdomar. När det mest miljöriktiga och klimatvänliga vi kan göra är att sluta äta kött, åtminstone minska vår köttkonsumtion radikalt.

Genom sin grovt vilseförande annons och sitt tilltag att dela ut den ekologiska gratisskinkan till cyklisterna på Slussen i fredags morse, visar Scan och köttlobbyn att de med hjälp av sina (EU-sponsrade?) pengar faktiskt kan – och får – göra precis som den vill. Men framför allt att de saknar all moral.

Maria Sandblad
Frilansjournalist

Kossors rätt att gå ute ifrågasätts

Svenska mjölkkor har laglig rätt till bete varje sommar. Det står i den svenska djurskyddslagen, den som är bäst i världen ni vet. Och säg det mjölkpaket - eller den reklamfilm som på något sätt berör mjölk - som inte visar upp nöjda kor i gröngräset (alternativt hängandes på någons axlar, i vad som kan vara en av de mer absurda reklamfilmerna någonsin...).

De betande korna är helt enkelt a och o för hur folk "ser på mjölk- och nötköttsproduktionen", som Svenskt Sigill uttryckt det en gång i tiden. Och just ja, vi måste ju dricka mjölk för att hålla landskapen öppna, jag höll på att glömma det.

Men nu ifrågasätts kornas rätt att gå ute. Av mejeriernas branschorganisation Svensk Mjölk och intresseföreningen Sveriges Mjölkbönder. Man tycker att mjölkbönder som satsat på "hypermodern, rymlig inomhusmiljö" borde slippa kravet. Att betesdriften har betydelse för kornas hälsa och välbefinnande blir då mindre relevant (när det finns pengar att tjäna).

Ordföranden för Sveriges Mjölkbönder, Per Andersson, är tämligen konkret ("Vi har inte råd att ha dem ute", säger han i en annan intervju) när han pratar med SR Ekot:

– Om det regnar så blir det smutsigt och om det är soligt så blir det varmt och man tappar ganska mycket produktion då.

Men kor är ju djur som är gjorda för att gå ute på bete?

– Ja, fast de här korna är avlade för att producera mycket mjölk och då är det väldigt viktigt att de näringsförsörjs ordentligt.

Svensk grisnäring inte mycket bättre än dansk

Bloggen går på sparlåga denna vecka då vi just nu genomför en större ombearbetning av vår webbplats djurensratt.se, vilket tar upp det mesta av undertecknads tid och tankekraft... Så istället för att hänga här kan du surfa vidare till Smålandsposten och läsa Lena Lindströms krönika Svensk grisnäring inte mycket bättre än dansk

Sagt i veckan - vecka 23

"En stark förespråkare för djurens rätt är Marit Paulsen, Folkpartiet. Hon har ju suttit i EP tidigare, dock inte den senaste mandatperioden, och arbetade då väldigt aktivt med dessa frågor."

Statsvetaren Malena Rosén Sundström chattade om EU-valet hos Morgon i P4. Hon har lite koll, men inte full koll. Djurens Rätt däremot har naturligtvis 100% koll på kandidaterna till EU-valet.

"Organisationer som Djurens rätt har drivit på för att tidelag åter ska bli ett brott, enskilda riksdagsledamöter har skrivit motioner om det men riksdagsmajoriteten och regeringen har hela tiden sagt nej. Men nu har jordbruksminister Eskil Erlandsson svängt och beställer ett lagförslag för att "stärka skyddet för djur mot att användas för sexuella ändamål"."

Tidningen Riksdag & Departement kommenterar den utredning som regeringen tillsatt, som bland annat ska ta fram ett lagförslag som gör sex med djur till ett brott.

"Det är ett jättedåligt förslag."

Djurens Rätts verksamhetschef Roger Pettersson ger sin synpunkt på jordbruksminister Eskil Erlandssons förslag att skjuta ihjäl "herrelösa" katter på nyhetskanalen.se.

"Dessutom pekas köttkonsumtion ut som en klimatbov. Vad är då den politiska lösningen? För oss är det stor skillnad på vad som är politiskt och privat. Du måste själv ta ansvar för vad du äter. Skillnaden mellan moderata förslag och vänsterförslag är tydlig. Vänstern föreslår en köttskatt. Köttskatten är bara till för att öka priset samtidigt som nästan hälften av EU:s budget går åt till att subventionera så att köttet blir billigare. Det är inte bara dumt, det är dyrt också. Och effekten blir inte stor.
Vi föreslår en förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det ger stora effekter. Vi avskaffar den gärna genom att köpa ut bönderna – med ett extra års subventioner i handen och sen inga mer. Vi vill låta en bred koldioxidskatt få genomslag. Då blir koldioxiden synlig i ekonomin. När vi vet vad det kostar är det enkelt att välja. Den som vill äta billigt gör det enkelt genom att välja mer grönt än kött."

Riksdagsledamöterna Staffan Anger och Sofia Arkelsten från Moderaterna argumenterar för en bred koldioxidskatt (läs köttskatt) på vlt.se.

Djurfria Cappuccinogifflar

Omtanken om - och engagemanget för - djuren tar aldrig fikapaus. På dagens personalmöte på Djurens Rätts kansli bjöd min chef Lise-Lott på en vegansk nyhet från fikabrödshyllan - Cappuccinogifflar från Hatting (Lantmännen). Smarrigt värre, och lika smarrigt är det att fem av sex produkter i serien är utan djur i sig: Kanelsnäckor, Vaniljsnäckor, Kanelfläta och Släta bullar. Plus Cappuccinogifflarna då. Mer info på http://www.hattingkaffebrod.se. Gött mos, som man säger i Göteborg.

Idag hyllar vi vegomjölken!

Den 1 juni firas World Milk Day, eller Mjölkens Dag. Vilket vi tycker är en utmärkt anledning för att uppmärksamma och hylla vegomjölken!

Kanske finns det en anledning till att var fjärde svensk man och var tredje svensk kvinna inte har druckit ett glas mjölk i år? Kanske känner fler och fler att det inte känns helt ok med mjölk, inte riktigt 2009. Kanske inser fler och fler att mjölken faktiskt tillhör kalvarna.

Idag har vi 50 sorters vegomjölk på den svenska marknaden. Havre-, soja, ris- och mandelmjölk. Att välja vegomjölk är coolare. Det är medvetet och etiskt, mot djuren och miljön och din egen hälsa.

Vi på Djurens Rätt firar gärna 1 juni som World Milk Day – men som en dag för alla världsmedborgare. Komjölken till kalvarna och all växtmjölk till människorna.