Först efter fikapausen (att ta lite kokos på frukt gör onekligen att det känns rackarns mycket lyxigare!) ställde Britta Lindgren från Svensk Fågelhobby frågan om det går att hålla burfåglar med hänsyn till etik och naturligt beteende? Och svarade med en följdfråga – vilka fåglar pratar vi om? Och jag vet inte om vi fick något bra svar på någon av frågorna, vare sig den första eller följdfrågan.
Föredraget var 20 minuter långt, men jag dristar mig att presentera ett eget svar som tar två sekunder att säga (om man tar det långsamt): "nej". Utifrån ett perspektiv om naturligt beteende var hon lite inne på att olika arter har olika förmåga att relatera till människor, men det etiska perspektivet hoppade hon nog över.
Därefter Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige. Rubriken för hennes föredrag var "Tar lagstiftaren tillräcklig hänsyn till etik och naturligt beteende?". Hennes svar var "ja" (och hänvisar till § 4 i djurskyddslagen) om vi lägger till ett "men".
Som exempel på dessa "men" tog hon minkarna som exempel på djur som undantas från § 4 i djurskyddslagen – minkarna saknar tillräcklig rörelseyta, möjlighet att klättra, tillgång till vatten eller möjlighet att utföra ett jaktbeteende. Men även djur inom lantbruket (grisar som kastreras utan bedövning) och sällskapsdjur (djur som hålls ensamma trots att de har ett behov).
Vad Djurskyddet Sverige vill förändra:
- Hårdare krav på djurägaren (obligatoriskt ID-märkning).
- Ny lagstiftning för att förbättra minkarnas situation.
- Svårare att köpa djur (zoo-affärer, Blocket).
- Fler kontroller och bättre rättslig uppföljning.
- Stöd till konsumenter att välja rätt, ex. tydlig märkning.
- Mer kunskap om djur och deras naturliga behov.
- Lag och föreskrifter som ger lantbruksdjur rätt till utevistelser och förbjuder uppbundna djur.
Djurens rätt har blivit tysta vad är det som har hänt det är fel folk ingen som verkligen vill arbeta för djurens rättigheter?
SvaraRaderaJag känner en likgiltighet från djurens rätt, det är bara djurrättsalliansen som gör ett strålande arbete så jag skall övergå till dom istället.
Berit,
SvaraRaderajag tycker vi ska vara glda över att det finns flera organisationer som jobbar för djuren, och att människor kan välja den organisation som passar dem. Kampen är för stor och viktig för att drivas av ett fåtal organisationer.
Någon likgiltighet råder absolut inte, däremot tror jag kampen för djurs rättigheter måste bedrivas på många olika sätt - och alla kommer inte synas på samma sätt.
Jag brukar ta Djurens Rätts vegopaket som exempel. Varje dag skickar vi ut nya vegostartpaket till personer som funderar på att välja vego - ett beslut som skulle förändra verkligheten för mängder med djur. Detta är ett arbete som inte märks så mycket, men det gör stor skillnad.
Detsamma gäller möten med poltiker och myndigheter, remisser och skrivelser och mycket annat.
Djurrätt måste finnas överallt och bedrivas på många olika sätt, det är enda sättet vi kommer nå vårt mål på. Om detta är jag tämligen övertygad.