15 oktober 2009

Jaktkritik

Idag läser vi i DN om hur elva björnhonor med ungar har fällts, trots att de är fredade enligt jaktlagen:

Det är förbjudet att skjuta björnhonor som följs av ungar. När björnjakten bedrivs med hund (vilket är det vanligaste i dag) skickar björnhonan ofta upp sina ungar i ett träd när hunden närmar sig.
– Sedan börjar jakten på honan och då vet inte jägarna att hon har ungar, säger Anki Alfredéen på länsstyrelsen i Dalarna.
Två jägare i Norrbotten respektive Jämtland blev varse detta när de fällt honan och sedan såg björnungarna i trädet.
I de andra fallen (tre i Gävleborg, tre i Jämtland, två i Dalarna och ett i Norrbotten) antar länsstyrelsen att honan hade ungar då man upptäckt mjölk i hennes juver. Men en hona kan producera mjölk (laktera) även efter ett år, så det går inte att fastslå att det rör sig om årsungar.
Björnungar som förlorar sin mamma har endast ”en minimal chans att överleva”, enligt Anki Alfredéen.
I Jämtland, som tilldelats störst björnkvot, är länsstyrelsen mycket kritisk till flera
jägares agerande.
– Det var väldigt många skott som tog fel, säger naturvårdshandläggare Jessica Backeryd.
Vid tio tillfällen rapporterade de jämtska jaktlagen in att jägarna avlossat skott mot djuret, som inte dött och sprungit i väg.
Två av dessa björnar hittades skadskjutna vid eftersök och avlivades. Ytterligare två hittades inte men antogs vara så allvarligt skadade att de avräknades från kvoten, i resterande fall antar man att skotten var bommar.
I flera av fallen sköt jägarna utan stöd och mot springande björnar. Det tyder på ”mycket dåligt omdöme och att det hänt vid ett flertal tillfällen är inte alls bra” enligt Backeryd. "

Man kan ha många synpunkter på den verksamhet som kallas jakt. Men oavsett om man anser den vara helt förkastlig ur en djuretiskt perspektiv eller ett nödvändigt ont så torde det synas som självklart att hur den borde bedrivas på ett annat sätt än vad som sker idag.

Signaturen vegankorv skrev så här i en kommentar till ett tidigare blogginlägg: "OM, jag betonar OM, det är så att det av olika anledningar ska skjutas älgar i den svenska naturen,så ska det inte skötas av "skjutapåalltsomrörsignöjes-jägare" utan av proffs, som vet vad de gör och inte dödar för nöjes skull.

En statusuppdatering på Facebook jag läste häromdagen löd: "Jag förstår bara inte hur någon kan tycka att det är roligt eller trevligt att ta livet av någon annan. De borde gå med sorgklädsel och tunga hjärtan, om de nu alls har där att göra."

19 kommentarer:

  1. Det tragiska är att de flesta 'jägare' jagar för att det är skoj, när de sedan lyckats fälla en älg eller dyl. firar de med tårta och party. Jag förstår inte hur det kan vara jaktsäsong samtidigt som björnar har ungar små nog att inte överleva utan mamman?

    SvaraRadera
  2. Lider de de flesta jägare av någon störning, som kanske går att medecinera bort, då de tycks lida av brist på empati och impulskontroll.
    Kanske finns det psykofarmaka mot jaktpsykos?
    Skrivet med all respekt för det Jonne har skrivit om eftersök av trafikskadat vilt och med all respekt för den vänliga tonen i denna bloggen, som jag nu tar mig friheten att överskrida en aning.

    SvaraRadera
  3. Angående jaktkritik så tänker jag så här: Håller med om att jakten inte bör bedrivas som idag, men var finns förslagen på hur det bör fungera istället? Tycker mest jag ser fördömande av jakt, men inte så mycket förslag. Den som ser en hundraprocentig konflikt mellan jakt och djurrätt anser inte jag ser hela bilden. Dödande som inte ligger i den dödade individens intresse är inte försvarbart djuretiskt, men när man bedömer annorlunda är det försvarbart, och det är där barmhärtighetsjakt kommer in. Det kan vara djurrättsligt försvarbart att döda, eller vad tycker ni?
    Idag finns en tydlig koppling mellan nöjesjakten och barmhärtighetsjakten. De är sammanflätade och det är samma personer som utför båda. Men för att vara på säkra sidan fördömer många djurvänner jakten rakt av (better safe than sorry) och bryr sig därför inte om att sätta sig in i frågan om hur man ska hitta en bättre lösning på eftersöksproblemet.
    När vi idag orsakar obotligt lidande i naturen, ex vid alla de viltolyckor som sker i trafiken (=många), fyller eftersöksjägarna ungefär samma roll gentemot vilda djur som veterinärerna gör gentemot obotligt sjuka och lidande husdjur. I alla länder finns inte eftersök, utan ett påkört djur får linka in i skogen och förblöda till döds i ett moln av mygg. Schysst? Etiskt försvarbart?
    Veterinärerna avlivar djur på dagtid, får bra betalt och en klapp på axeln. Eftersöksjägarna jobbar gratis, blir uppringda mitt i natten (ofta är det nattetid som viltolyckor sker) och blir kallade idioter eftersom de även ingår i jaktlag som jagar älg för nöjets eller köttets skull (för tydlighetens skull ska jag säga att jag också är emot båda de anledningarna till jakt). Jag tillhör dem som vill se att skoningsjakt kan skötas utan nöjesjakt, men idag hänger de ihop.
    Varför ger sig inte Djurens Rätt in i debatter om eftersök och kommer med förslag på förändringar? Undviker man det så anser jag också att man undviker att medverka i en fråga som i allra högsta grad handlar om djurrätt. …för vi vill ju alla att djuren inte ska lida, eller hur? Om man inte medverkar till en förändring i frågan om eftersök så blir det knappast heller som vi vill ha det.

    SvaraRadera
  4. Marie-Hélène16 oktober 2009 14:44

    Jonne, jag delar din uppfattning till fullo i barmhärtighetsfrågan och är helt överens med dig om att vi både bör delta mer aktivt i debatten liksom komma med egna konstruktiva förslag.
    Utan att nödvändigtvis skriva under å hela FS vägnar skriver jag ändå under med namn och hoppas att övriga FS säger emot mig om de inte delar min uppfattning i frågan. :-)
    Marie-Hélène Boccara
    FS

    SvaraRadera
  5. Och FS är alltså förbundsstyrelsen, för den som inte är helt inne i organisationens jargong.

    I Djurens Rätts jaktrapport går att läsa att organisationen anser eftersöksverksamheten vara mycket viktig, eftersom den syftar
    till att minimera lidande hos djur. Och att denna jakt är en som kan anses utföras för den jagade individens skull, och därmed vara den enda jakt som det kan anses finnas legitimitet för ur ett djuretiskt perspektiv.

    Varför inte Djurens Rätt driver denna fråga mer, eller medverkar mer i debatten, tror jag handlar om att jakt inte är en av organisationens prioriterade frågor (vilka är djurförsök, päls, lantbrukets djur och konsument/veganism). Det finns en mängd frågor vi skulle kunne vara mer drivande i (att ha fåglar i bur borde förbjudits igår om ni frågar mig).

    SvaraRadera
  6. Jag tror tyvärr inte att alla läser DRs rapporter, utan går mer på hur jakt vanligtvis fördöms av djurvänner på ett väldigt urskillningslöst sätt. Jag tror det är bra att visa respekt för ”motståndaren”, särskilt eftersom det i det här fallet finns saker som jägarna utför som vi djurvänner tycker är absolut nödvändiga och som vi kanske tagit för givet. Jag tycker man ska fördöma det som är dåligt, men inte glömma att ge beröm för det som är bra, så går nog djurrättsbudskapet fram till slut :-)
    Det här är ingen kritik emot DR utan en enkel ”betraktelse” av hur debatten ser ut rent allmänt. Ytterst personligt tyckande.

    SvaraRadera
  7. Nej, en sådan spridning har de naturligtvis inte. Men de är en bra källa rörande vad Djurens Rätt står i en fråga.

    Du har en poäng, och det är bra med reaktioner på det Djurens Rätt gör, så att vi kan bli bättre framöver.

    Eftersök tror jag dock inte enbart har denna "positiva" betydelse, utan även för många är den verksamhet som sker när man skjuter på ett djur som sedan inte hittas.

    SvaraRadera
  8. Håller med dig Peter, jag har enbart syftat på eftersök av trafikskadat vilt, någonting som jag anser kan jämföras med andra samhällsnyttor. En stor apparat som ofta glöms bort när jakt ska kritiseras. Vilken vikt man vill lägga vid det är upp till var och en (och ni har säkert koll på detta), men för mig är det direkt kopplat till djurrätt. Det som gör det komplicerat är ju att det hör ihop med nöjesjakten på en lång rad sätt.

    SvaraRadera
  9. Det jag är osäker på och skulle vilja veta mer om är hur viktig jakt på t.ex. björn och älg är.
    Är det nöjesjakt eller en samhällsviktig insats jägarna gör?
    Jonne och Peter skriver så klokt, men om vi ser till den "normala" jakten, vad skulle hända om den upphörde helt?
    Skulle vi bli invaderade av älgar och björnar?
    Skulle de svälta ihjäl?
    Skulle viltolyckorna öka?
    Det är mycket jag skulle veta, men hur och var hittar man fakta om detta, om det överhuvudtaget finns fakta eller är det kanske bara olika synsätt som redovisas?
    Hursomhelst så bedrivs inte jakten idag på bra villkor för djuren, det är vi nog alla överns om, men vad är alternativet?
    Kollade på jägareförbundets hemsida och där finns igelkott med som jaktbart vilt och det kanske säger en del om nivån på deras syn på jakt.
    Alternativen till dagens jakt är?
    Som djurrättare är det så lätt att säga nej till allt dödande av friska djur, men vad är alternativet?

    SvaraRadera
  10. Jag känner som vegankorv:
    Det är mycket man skulle vilja veta om vad som egentligen händer om jakten upphör.
    Kan vargar och andra rovdjur få tillåtas växa till sig och på så sätt ta älgar och rådjur så att det inte blir ett "överskott"?
    Är björnjakten endast till för nöjets skull eller har den en djupare poäng?
    De kan ju inte påstå att rovdjuren tar över vårat land när det tex finns endast 200 (ge eller ta ett par) vargar,
    medans männsikr finns i över 9 miljoner...?
    Intressanta frågor som kräver svar.

    Och om det ändå skulle behövas skjuta ett par älgar så ska det skötas av proffs.
    Något annat är för mig obegripligt...

    SvaraRadera
  11. Jag stödjer Djurens Rätt till fullo, men det är lite svajigt och oklart ilbland, vad målen är, men så måste det vara i en så komplex fråga om djurens rättigheter i alla olika miljöer.
    Kanske organisationen skulle vinna på att vara mer konkret med risken att förlora medlemmar, eller kanske vinna medlemmar på att vara mer ödmjuka inför de frågor som det ändå inte finns något bra svar på?
    Vad är viktigast, medlemsantalet eller inställning i t.ex.jaktfrågan?
    Är det nödvändigt för djuren rätt att vara helt avvisande till jakt på t.ex. älg och i så fall varför?
    Det kan verka lite naivt och göra organisationen svårbegriplig.

    SvaraRadera
  12. Bra att ni för tillbaka diskussionen till den normala jakten (ett tag kände jag mig skyldig till ämnesflykt). När det gäller hur viktig jakten är för någon slags ekologisk balans eller för vår egen säkerhets skull så tycker jag att det verkar som att folk lika mycket svarar utifrån ideologi och intressen som utifrån kunskap och fakta.
    Många liknar idag skogen vid ett skafferi, där jakt på exempelvis älg är ungefär som att plocka blåbär, och där viltköttet är en fantastisk och ekologisk råvara. En naturresurs. I sådana fall där man försvarar jakt med hjälp av olika former av filosofiska resonemang är det viktigt att man kontrar med de värderingar och tankar vi har. Men när det handlar om människors säkerhet och andra grundläggande mänskliga intressen så tycker jag att man får gå lite mer varsamt fram och vara lyhörd. Vi måste ju trots allt även se till människors intressen och säkerhet, och då lär viss reglering av viltstammarna vara nödvändig (min gissning), men hur det ska skötas är en fråga som jag tror att vi alla är överens om är viktig. Jag förväntar mig dock inte att djurrättsrörelsen ska ha svaren på allt det där. Man är nog bättre på ideologi när det kommer till vilt.

    SvaraRadera
  13. Jen, jag tror ärligt talat att ingen helt och hållet vet vad som skulle hända om man helt upphörde med mänsklig jakt i den omfattning som den sker idag. Som med djurförtrycket i övrigt - det är inte helt lätt att se hur en värld helt utan djurutnyttjande skulle se ut. Vilket inte betyder att man kan sträva mot det, och ta frågeställningarna i takt med att de dyker upp.

    Anonym, målet är inte alls svajigt tycker jag - målet är ett samhälle som inte förtrycker djur. Däremot kan det som sagt vara svårt att se exakt hur detta samhälle skulle se ut.
    Jag vet inte riktigt hur Djurens Rätt skulle kunna vara med ödmjuka. Amnesty står för mänskliga rättigheter vad jag vet, och de diskuterar inte vad dessa rättigheter handlar om eller om det i vissa fall kanske går att bortse från dessa rättigheter.
    På samma sätt tycker jag att Djurens Rätt ska resonera. Djurens Rätt måste vara helt avvisande till jakt på älg eftersom det inte ligger i något djurs intresse att bli skjuten. Lika lite som att det ligger i en människas intresse.

    Jonne, av princip tycker jag inte att djurrättsrörelsen måste ha svar på allt. Det måste få finnas en röst som ifrågasätter och säger ifrån, även utan att ha ett färdigt svar i alla situationer.

    SvaraRadera
  14. Peter, det var precis så jag menade, men kanske uttryckte klumpigt. Tycker du har en bra avvägning i jaktkritiken.

    SvaraRadera
  15. Anonym: "Lider de de flesta jägare av någon störning, som kanske går att medicinera bort..."

    Det tror jag är att ta i, men forskare utreder just nu hur det ligger till med vargfobin (inte bara hos jägare då).

    Artikel i Jakt & Jägare:
    www.jaktojagare.se/se/comments.php?id=396863&context=60321#c3

    SvaraRadera
  16. Sorry, blev fel länk om vargfobin, här den rätta: www.jaktojagare.se/se/article.php?id=396863&context=60321

    SvaraRadera
  17. Får man jaga från köksfönstret?

    www.jaktojagare.se/se/article.php?id=398276&context=60321

    Det tycker uppenbarligen Malte Sandström, Jägarnas Riksförbunds ordförande i Dalarna.

    SvaraRadera
  18. Jag tillhör dem som under en stor del av min fritid, och ofta även arbetstid, utför eftersök. Och jag kan intyga att detta är för djurens bästa. Jag har många exempel på vilket fruktansvärt lidande djuren utsätts för när bilister "glömmer" att rapportera olyckan eller när oerfarna eftersöksjägare skickas ut. Frågan om "nöjesjakt" är nog mer komplex än vad många vill göra den till. Jag kan tycka att denna rätt utförd ÄR motiverad, då jakt ju naturligt sker i det vilda. De flesta jägare har ett stort intresse för naturen och värnar därigenom om den. MEN det finns undantag och dessa rötägg är jag den första att vilja få bort. Det viktigaste är att vi inser att vi är på klotet tillsammans och måste samarbeta för att överleva och för att vi och djuren ska ha en dräglig tillvaro.

    SvaraRadera
  19. Jag tillhör dem som under en stor del av min fritid, och ofta även arbetstid, utför eftersök. Och jag kan intyga att detta är för djurens bästa. Jag har många exempel på vilket fruktansvärt lidande djuren utsätts för när bilister "glömmer" att rapportera olyckan eller när oerfarna eftersöksjägare skickas ut. Frågan om "nöjesjakt" är nog mer komplex än vad många vill göra den till. Jag kan tycka att denna rätt utförd ÄR motiverad, då jakt ju naturligt sker i det vilda. De flesta jägare har ett stort intresse för naturen och värnar därigenom om den. MEN det finns undantag och dessa rötägg är jag den första att vilja få bort. Det viktigaste är att vi inser att vi är på klotet tillsammans och måste samarbeta för att överleva och för att vi och djuren ska ha en dräglig tillvaro.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.