12 oktober 2009

Om älgjakt och människovärdet

I förmiddags chattade Djurens Rätts förbundsordförande Alexandra Leijonhufvud hos Nerikes Allehanda i ämnet älgjakt. Läs chatten på http://na.se/nyheter/2.2212/1.594232.

Nerikes Allehanda har på samma tema ett ledarinlägg där man menar att människan måste prioriteras före djuren. Inget nytt under solen med andra ord (exemplet med älgen och ambulansen är förresten extremt underligt, på gränsen till fånigt).

Det har visat sig att människor som engagerar sig för djur är engagerade för sina medmänniskor i högre grad än andra. Medlemmar i Djurens Rätt är t.ex. oftare medlemmar i föreningar som kämpar för mänskliga rättigheter än andra.

Empati finns inte i en begränsad mängd. Problemet är inte att det visas empati för djur, utan problemet är den generella bristen på empati i vår samhälle - för människor, och för djur.

Jag har fortfarande inte sett ett bra exempel på att ett engagemang för djur "degraderar och förminskar människovärdet" (Nerikes Allahands ord) mer än att det nämnts otaliga gånger på diverse tidningssidor och av diverse politiker. Det börjar blir dags för konkreta exempel. Annars kan vi gå vidare i debatten.

Hur djurfabriker, djurförsök, pälsfarmer och alla andra områden där människan utnyttjar djur kan motiveras genom att människan måste prioriteras före djuren förstår jag inte. Jag förstår inte heller hur vi urholkar människovärdet genom att välja vego eller förbjuda pälsfarmerna. Och jag är rätt säker på att det inte är jag som har en trög måndag...

8 kommentarer:

  1. Marie-Hélène12 oktober 2009 16:04

    Peter, du har inte en trög måndag, och jag håller fullkomligt med dig i din analys. När logiken brister i resonemangen blir det frustrerande och svårt att komma vidare, och med det kan man väl bara dra slutsatsen att det helt enkelt saknas skäl att behandla djur på det sätt som människor gör, både i själva hanteringen av djuren och genom att efterfråga kvarlevor av mördade djur, både som "mat", som "kläder".

    Marie-Hélène Boccara

    SvaraRadera
  2. Gud, jag blir så arg när jag hör det argumentet om att folk som är djurrättare inte bryr sig om mänskliga rättigheter. Finns det nåt sämre argument eller inte!? Jag blir så frustrerad.

    SvaraRadera
  3. OM, jag betonar OM, det är så att det av olika anledningar ska skjutas älgar i den svenska naturen,så ska det inte skötas av "skjutapåalltsomrörsignöjes-jägare" utan av proffs, som vet vad de gör och inte dödar för nöjes skull.
    Proffsiga skyttar med duktiga eftersökshundar.
    Den s.k. viltlvårdarnöjesjakten borde förbjudas.
    Nu "skjuter jag från höften" som vissa jaktgalningar, jag vet inte om älgavskjutning överhuvudtaget är nödvändigt.............
    Det finns så många olika uppgifter....

    SvaraRadera
  4. Efter att ha läst chatten med Alexandra blir jag lite fundersam till vad hon och Djurens Rätt tycker om jakt.
    Är den nödvändig eller inte?
    Att jakten, om den nu behövs ska skötas på ett annat sätt än idag framgår tydligt, men chatten lämnar många frågetecken.
    Svaren är diffusa, typ "vi ska vara snälla mot djuren" och det är lite svagt att argumentera så.
    Tydliget och genomtänkta svar krävs av Sveriges största djurrättsorganisation.
    Mycket märkligt att Alexandra försvarar mårdhundens rätt att leva här i Sverge, då den inte har har några naturliga fiender och ställer till en oerhörd skada bland övriga djur i den svenska naturen.
    Det är lite för mycket "gullegull" att alla djur har indivduella rättigheter. Alla de djur som mårdhunden dödar har inte de individuella rättigheter?
    Förövrigt är huvudbuskapet i Peters blogg om empati som kan finnas i oändlighet för BÅDE människor och djur alldeles utmärkt skriven.
    Som vanligt!

    SvaraRadera
  5. Anonym, apropå mårdhundens offers individuella rättigheter så är det väl tveksamt ur djurrättssynpunkt att i preventivt syfte döda ett djur för att hindra det från att döda ett annat? Däremot så håller jag med om att det kanske inte heller är så lämpligt att stå och titta på när en art breder ut sig ohämmat i ett område och förändrar hela balansen i naturen. Djurrättsligt går det säkert att motivera på ett eller annat sätt, men även människan har ju intressen och de flesta anser nog att mångfald i naturen är någonting värdefullt. Ett dilemma.

    SvaraRadera
  6. Vegankorv, nödvändig är kanske inte avskjutning av älg, beror förstås på hur man ser det, men antalet trafikolyckor med vilt skulle nog öka ganska kraftigt om vi inte reglerade viltstammarna på något sätt. Fler eftersöksjägare skulle behövas. Om jag förstått rätt så drivs eftersöket idag av ca 5000 ideella jägare i samarbete med Polisen (någon annan kanske vet bättre hur det organiseras). Hur många av de jägarna som skulle lösa jaktlicens och lägga tid på att träna sina hundar utifall de inte även fick skjuta älg vet jag inte. Troligtvis ganska få. Men i framtiden kanske vi har yrkesjägare, vem vet.

    SvaraRadera
  7. Anahita, instämmer till fullo.

    Anonym, det enklaste och bästa sättet att få veta vad Djurens Rätt anser om jakt är att läsa vår rapport i ämnnet. Du hittar den på http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/material/nedladdningsbart/rapport_jakt.pdf

    Det är svårt för mig att kommentera Alexandras svar, men överlag känns en chatt som gjord för att innehålla korta och enkla svar. Är nog svårt att hinna med att utveckla resonemanget där.

    Anonym och Jonne, kan personligen för lite om mårdhundar, men det finns situationer där det inte finns något perfekt svar. Detta låter som en av dessa.

    Vegankorv, håller med. Oavsett vad man anser om jakt överlag så känns dagens struktur som ett stort problem.

    SvaraRadera
  8. Jag måste säga att det är befriande med människor som vågar att vara ideologiska, som vågar stå upp för de individuella rättigheterna. Jag är övertygad om att djurrättsrörelsen skulle ha kommit längre ifall fler vågade göra det.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.