15 oktober 2010
Djurrättsrörelsens arbetsmetoder
Ok. Jag höll mig i sisådär 15 timmar. Men nu har jag lyssnat på Studio Ett-debatten om minkar och djurrättsrörelsens arbetsmetoder.
Här i bloggen har det diskuterats lämpligheten i att öppet och offentligt diskutera en rörelses strategier och metoder, men för mig känns det spontant som ett tecken på mognad att djurrättsrörelsen metoddiskussion blir en fråga för ett program som Studio Ett. Ett tecken på att djurrättsrörelsen interndebatt är intressant nog att lyssna till.
Men det är, som jag skrivit tidigare, väldigt trist att det måste fokusera på att släppa ut minkar och inte t.ex. på hur vi ska förbjuda pälsfarmerna. Men det är väl spelreglerna om man vill få just detta mediautrymme, antar jag.
Å andra sidan tycker jag denna debatt också kan användas som ett exempel på varför det en öppen metoddebatt är dåligt.
De två debattanterna (två killar, vilket man naturligtvis kan tycka är trist i en kvinnodominerad rörelse) tycker olika om en sak (att släppa ut minkar) men det blir samtidigt tydligt att de är ense om väldigt mycket, mer än vad som skiljer dem åt. Men hela debattens upplägg (styrt av programledare som inte naturligtvis inte är lika insatta i diskussionen och den dynamik som finns där) är ju att lyfta fram konflikten, inte det gemensamma. Men även det är väl spelregler man får leva med.
Efter detta säger jag: mer öppen debatt om djurrättsrörelsens metoder, men gärna i ett forum där debattörerna kan tala till punkt och där de tillåts hålla med varandra. Och nästa gång fokuserar vi på hur vi ska stänga pälsfarmena, ok - oavsett vad vi tycker om att släppa ut minkar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan inte göra annat än att hålla med!
SvaraRaderaDet är sorgligt att det ska hetsas så mycket i media bara för att det är drama som drar tittare/lyssnare...
Haha, det är ju så komiskt. "Djurens Rätt - en blogg som inte förtrycker djur", då får man ju lätt uppfattningen att det rör sig om människor som offrar egen njutning för att DJUR skall ha det så bra som möjligt. Men... Men! Bara av att ni använder EL, och INTERNET, så försämrar ni för djur. Så hur logiska ÄR ni egentligen?? Det passar ibland, men inte ibland - eller hur är det med ert s k "djurrättstänk" egentligen?? Elproduktion i sig försämrar för djur, i vissa fall så DÖR t o m djur till följd av elproduktion, så bara av att ni SLÖSAR mer el, så är ni ju ansvariga för att det ÄNNU mer i onödan skadas/dödas DJUR. Och internet hade inte fungerat utan att kablarna grävts ner i jorden runtom i världen, och hur många daggmaskar dör inte då? Eller hur många fiskar skadas inte av de starkt elektromagnetiska fält som skapas i haven nära de internetkablar som behövs för att internet skall fungera..? NI HAR INTE TÄNKT IGENOM NÅNTING VERKAR DET JU SOM! Har ni kläder på er? Jaha, då kanske ni borde ta reda på hur många djur som tvingats DÖ till följd av att ni giriga ville ha vanliga KLÄDER på er! Klä er i LÖV, och sluta använd EL, så kanske man hade kunnat ta er på ALLVAR! Vet ni inte hur miljö-/djurfarlig t ex JEANS-TILLVERKNINGEN är? Ni bara avslöjar hur pinsamt dålig intelligens ni har! Stackars era familjer...
SvaraRaderaHej Anonym, om du hade läst tidigare inlägg i denna blogg hade du noterat att vi vid flera tillfällen konstaterat att det inte går att leva ett liv utan att döda och plåga djur. Men att detta på inget sätt innebär att man inte ska göra så mycket man kan.
SvaraRaderaDetta har vi (och våra familjer) redan diskuterat. Inget nytt under solen.
Ursäkta en gammal medlems fråga, men vad gör Djurens Rätt för minkarna? Samla in namn i all ära, men det är väl mer något som hör hemma på 80-talet. Varför syns ni inte i media? När skrev ni er senaste debattartikel om minkarna? När var ni i radio sist? I TV? Är det inte så att media speglar vilka aktiviteter som utförs?
SvaraRaderaHej Margit!
SvaraRaderaFrågor är bra!
Du har rätt i att namninsamlingar inte är en helt nytt idé, men det är fortfarande ett bra sätt att visa att det är många människor som står bakom ett budskap. Inte lika "mediavänligt" som andra arbetsmetoder, men viktigt i kontakten med beslutfattare och politiker.
Vi skulle naturligtvis vilja synas mer i media, det vill alla organisationer. Men utrymmet är begränsat och vem som syns är den som bäst lever upp till de spelregler som finns i media. Och det är inte alltid vårt arbetssätt gör – och det är något vi måste bli mycket bättre på att ta ställning till.
Men detta betyder naturligtvis inte att vi inte gör något, och håll utkik under de närmsta dagarna så kommer det snart mer om vår kamp för ett pälsfarmsförbud. Vi ska stänga pälsfarmerna i Sverige, så är det bara.
Om det är bra med frågor, varför besvarar ni dem inte???
SvaraRaderaVad svarade jag inte på?
SvaraRaderaDu förstår, jag är en tant på 80 år. Jag blev medlem i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. Under åren har jag haft många kontakter med Birgitta Carlsson. Hon ringde upp mig en gång när jag hade författat ett brev till samfundet. Vi pratade en lång stund och på uppmaning från Birgitta skrev jag en insändare om minkpälsarna.
SvaraRaderaLite snopen blev väl jag också av att du inte svarade. Ni måste väl veta när ni senast skrev en debattartikel om minkar? När ni var i radio och TV?
Jag tror inte minkarna vinner på att ni slår mot statsministern. Är det inte bättre att berätta om minkarna för befolkningen?
Så härligt med en medlem som är kvar från NSPMD-tiden, även jag blev medlem när vi fortfarande hette så.
SvaraRaderaOk, lite mer konkret alltså.
Senaste debattartikeln skrevs idag: http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/19/reinfeldts-daltade-med-p-lsbranschen-r-ov-rdigt
Senaste radioinslaget vi i början av denna månaden i samband med Djurens dag (då vi uppmärksammade djurs behov av naturligt beteende) och senaste vi skulle varit med i tv blev tyvärr inställt då "motståndarsidan" inte ställde upp på att diskutera päls. Så kan det gå.
Det finns redan ett starkt stöd för ett pälsfarmsförbud hos den svenska befolkningen. Opinionsundersökningen visar detta, och Djurrättsalliansens bilder i nyheterna visade nyligen hur det ser ut på farmerna. Men alla opinion i världen spelar ingen roll så länge inte politikerna lyssnar på denna opinion.
Vad som krävs är att politikerna börjar lyssna på vad befolkningen tycker - och det är detta vi vill upplysa statsministern om.