Ja, då menar jag inte djur som är vegetarianer, för det vet väl alla (?) att det finns. Nej jag menar just om det finns djur som är vegetariska. Mitt svar är solklart NEJ, och jag tycker att det borde vara solklart för alla. Ack vad man kan bedra sig…Tydligen är fiskar inga djur. Räkor och andra skaldjur är inte det heller. Åtminstone verkar de inte ses som det av alla de som kallar sig vegetarianer men äter fisk och skaldjur. Eller de restauranger som serverar en laxfilé när man ber om dagens vegetariska. En del sträcker sig t o m så långt att de äter kyckling men ändå kallar sig vegetarianer. Hur tänker man då?
Förstå mig rätt, jag accepterar och respekterar andras val att inte äta vegetariskt. Och jag, liksom de flesta som värnar om djurens rätt antar jag, är glad för varje sak människor gör för att förbättra djurens situation. Om de så "bara" slutar äta utrotningshotad fisk eller utesluter päls eller enbart köper ägg från frigånde höns utomhus t ex så är det ju bättre än inget, bättre än att på ren rutin stödja varje del av kött- och pälsindustrin utan att ens reflektera. Även om jag gärna ser att varenda människa blir vegetarian inser jag att det är en utopi inom överskådlig framtid och ser varje steg i rätt riktning som en vinst för djuren. Men det gynnar ju inte djurrättsrörelsen att fisk och fågel inte verkar räknas som djur på riktigt, inte när de blir till föda i alla fall. Och det gynnar definitivt inte den vegetariska rörelsen, och oss som verkligen ÄR vegetarianer. Jag upplever ofta att vårt val inte tas på allvar, för ”alla” vet ju ändå att vegetarianer egentligen dryper av dubbelmoral…
Vad skiljer vattenlevande djur från de som lever på land och i luften? Vad gör att dessa inte räknas som lika mycket djur? Jag kan med god vilja förstå argument som går ut på att fisken lever i sin naturliga miljö tills de dödas av oss och blir mat till skillnad från grisen t ex, även om det visar på en ganska stor okunskap om och en romantiserad bild av hur fiskarna egentligen har det i sina sista stunder i livet och hur fiske går till. Men DJUR är de likafullt, och därför inte en del av vegetarisk kost av någon form. Det borde man inte behöva vara vegetarian själv för att inse.
Jag hamnar i diskussion om detta ganska ofta, i synnerhet på Internet där jag är flitig deltagare i allsköns diskussioner om allt och inget. Senast häromdagen hamnade jag i en diskussionstråd på en familjecommunity där en kvinna kallar sig ”fiskvegetarian”. För att visa på det ologiska i det påhittade begreppet kallade jag mig vinabsolutist eller ölnykterist eftersom jag dricker öl och vin men inte sprit. Det bet inte…. Otippat!
/ Jennie Johansson, medlem i Djurens Rätt
Hej Jennie..
SvaraRaderaDu tar upp en väldigt viktig poäng, och jag håller verkligen med dig om det dumma i folks selektiva vegetarianism. Att vara vegetarian (av djurrättsskäl) men ändå äta fiskar eller fåglar eller nåt annat kännande djur är lika orimligt som att kalla sig vegetarian men äta däggdjur. Däremot skulle jag vilja invända lite mot argumentet att man ska vägra äta alla djur för att vara vegetarian.
Frågan har framförallt att göra med vilka organismer vi kallar djur. Den biologiska definitionen är inte helt tydlig men generellt handlar det om flercelliga, rörliga organismer som är beroende av att äta andra levande eller döda organismer (de kan inte tillgodogöra sig kolhydrater via fotosyntesen). Denna biologiska uppdelning är ungefär lika moraliskt relevant som uppdelningen mellan människor och andra djur eller mellan däggdjur och andra djur.
Om man pratar om etisk vegetarianism måste man ju fråga sig varför en individ ska respekteras. Jag tycker att individer ska respekteras om de har känslor, och då måste vi göra en uppdelning mellan individer med känslor resp organismer utan känslor, och en vegetarian är i mina ögon den som inte äter djur med känslor.
Placozoer är t ex en stam av djur som jag till exempel inte bryr mig ett dugg om. De är biologiskt sett djur, men ur ett moraliskt perspektiv är de på samma nivå som växter. Sen finns det såklart andra mindre tydliga exempel, men min poäng var att den biologiska uppdelningen mellan djur och växter är lika konstig som den antropocentriska speciesismen.
Ett mer relevant exempel är väl insekter, som ju också används en del i mat. Här tror jag att vi kommer närmare gränsen för vilka som ska tas hänsyn till, men jag känner mig inte särskilt övertygad om att insekter har känslor. Jag äter produkter från insekter (och andra djur som jag inte tror har känslor) och ser mig ändå som vegan. Det är visserligen en diffus gräns, men det känns som den moraliskt mest riktiga.
Jag tillhör den där hemska gruppen av folk som kallar sig för vegetarianer man äter fisk. Jag vet att fiskar är lika mycket levande varelser som hönd, kor eller grisar. Att de är individer de också.
SvaraRaderaMen, av rent egoistiska skäl så käkar jag fisk. Det är mer praktiskt. Inte för att jag är en hemsk människa utan för att om jag sätter min gräns för högt så klarar jag inte av det och gör ingenting.
Men, om jag nu håller med er. Man är inte vegetarian om man äter fisk med utesluter allt annat kött. Vad ska man då kalla det. För, något namn måste man ha på det. Det är ju mer praktiskt att säga att jag är vegetarian, men äter fisk än att komma med en lång förklaring på vad jag inte äter. Om nu inte fisk-vegetarian var ett ok ord - vad ska man då kalla det? Det finns ju semi-vegetarian - men då käkar man vitt kött (fisk och fågel). Man kanske ska kunna hitta på ett ord för det. För de jag känner som är vegetarianer (knappt 10 pers) käkar alla fisk
Kim: Varken du eller de 10 personer du känner bör kalla er vegetarianer - för vegetarian är man ju per definition bara om man INTE äter djur, och det gör ju ni. Så rada hellre upp vad du äter och inte äter för folk än att kalla dig vegetarian (och därmed drar skam över oss RIKTIGA vegetarianer).
SvaraRadera"Så rada hellre upp vad du äter och inte äter för folk än att kalla dig vegetarian (och därmed drar skam över oss RIKTIGA vegetarianer)."
SvaraRaderaJeez, var lite praktisk. Ska man varje gång man kommer till ett nytt hushåll behöva säga: "Hej, jag äter fisk, men inte skaldjur och blötdjur, rött kött, vitt kött, fågelkött, men ägg och mejeriprodukter och dessutom ost och utöver det alla sorters grönsaker. Kom ihåg det nu."
Vi säger fiskvegetarian för att det helt enkelt underlättar i vardagen, inte för att vi vill inkräkta på alla de duktiga (och lite mer värda) människor som är "RIKTIGA" vegetarianer.
(Är man för övrigt vegetarian eller delvis vegetarian av annat än djurrättsliga skäl, exempelvis miljörelaterade skäl, så är det inte så märkligt om man snarare drar ned på sin köttkonsumtion istället för att ge upp den helt och hållet).
Jag har flera gånger sett "kändisar" som säger sig vara vegetarianer. Jag blir lika förvånad varje gång de sedan är med i något av de väldigt väldigt många matprogram som går på TV. Där äter väldigt många i alla fall fisk och skaldjur. Jag undrar varför? Antingen är man ju vegetarian eller är man det inte. Är det så svårt att stå emot producenterna på TV eller är det helt enkelt så att man känner ett obehag inför att förklara varför man inte äter kött? Så då gör man hellre ett undantag så folk slipper undra. Och varför inte svara med en motfråga? Kött och fisk-ätare är det ingen som frågar om varför de äter kött och fisk?
SvaraRadera