2 mars 2011

En annan definition av samarbete

Tänkte bara förtydliga en sak. I Kristianstadsbladet intervjuas idag Jörgen Martinsson, vd för Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund (SPR). I intervjun säger han bland annat:
"– Vi samarbetar bra med Djurens rätt, många många utomparlamentariska organisationer gör allt de kan för att slå ut hela branschen. De har som mål att människor överhuvudtaget inte ska ha några tamdjur. Varken kött- eller mjölkproduktion eller tamdjur som hundar och katter. Det är ju inte något som vi kan ställa upp på, berättar han."
Och kring detta vill jag bara förtydliga att Djurens Rätt naturligtvis inte har något samarbete med Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund. Jörgen Martinsson säger förvisso i artikeln att "djurens välbefinnande är det absolut viktigaste" - och det tycker Djurens Rätt också. Men därefter går våra åsikter isär, för om det verkligen är djurens välbefinnande som är det viktigaste så verkar det ju extremt korkat att spärra in djuret i en nätbur, eller hur?

50 kommentarer:

  1. Jag blir förbannad på deras enormt korkade resonemang. Det finns som sagt inget välbefinnande i att bli inspärrad. Lika så med den finska pälsfarmarens kommentar:
    "– Döden väcker alltid känslor, men man måste tycka om djur för att hålla på med det här", säger pälsfarmaren Tobias Andersson, 31.

    Aaaaaah! >:/

    SvaraRadera
  2. Mo, Mo, Mo, Monica I love you.2 mars 2011 kl. 18:30

    Minsann lite kul, men inte så bra, att denne VD:n uppfattar sig ha ett bra samarbete med Djurens Rätt.
    Skojar han?-troligen inte!
    Har han blivit felciterad? - kanske?
    Uppfattar han Djurens Rätt som ofarliga? - troligen!
    Då infinner sig frågan varför denne djurplågar- VD uppfattar sig ha ett samarbete med Djurens Rätt och det finns minst två svar på denna fråga, varav jag tror att mitt svar nr. 2 är det mest relevanta.
    - 1 Han uppfattar Djurens Rätt som en djurskyddsorganisation, därför att Djuren Rätt inte utför utsläpp av minkar och andra olagligheter.
    - 2 Han vill vinna sympatier bland de som inte känner till djurrätt överhuvudtaget genom att påstå att Djurens Rätt "gillar" deras verksamhet.
    Hoppas någon från Djurens Rätt bemöter detta uttalande från djurplågar-VD:n.
    Lite vid sidan av undrar jag varför Djurens Rätts förtroendevalda i förbundsstyrelsen och alla anställda syns och märks så lite i media av olika slag?
    Varför kommenterar aldrig någon av de ovan nämnda här på denna intressanta blogg?
    De enda jag har märkt i media det senaste året är Peter Nilsson, Gabriella Terneborg och ordföranden Camilla Björkbom.
    Vad gör alla andra?
    Vart tog djurförsöksfrågorna vägen?- hur får t.ex. ansvarig för djurförsök tiden att gå? När skrev han en debattartikel senast och i vilket TV- program var han med i senast?
    Marknadsföraren - var finns han inför medlemmar och media? Bara några exempel.
    Verksamhetschefen jobbar i Göteborg och kontoret finns i Stockholm, det verkar inte så smart.
    Enhetschef för sakfrågor och lokal verksamhet arbetar från hemmet i Kalmar, hur smart är det?
    Det tycks som om hela organisationen Djurens Rätt behöver en rejäl uppstyrning och effektivisering.
    Det är medlemmars pengar och gåvor, som driver "företaget" Djurens Rätt, men det upplevs inte som att organisationen förvaltar de gåvor de får och de skyldigheter ni har mot djuren och mot medlemmarna på bästa sätt.
    USCH OCH FY, NU VAR JAG ELAK, MEN JAG HAR TÄNKT PÅ DETTA LÄNGE, hur Djurens Rätt ska kunna bli bättre för djuren och få ett stopp för allt djurutnyttjande.
    Som en ideell organisation, som enbart drivs av medlemsavgifter och gåvor får ni stå ni ut med lite "giftiga" frågeställningar.
    Vi medlemmar "vill ha resultat" av vår pengar i form av uppmärksamhet i media och resultat för djuren.

    SvaraRadera
  3. Oj, det måste vara den längsta kommentaren någonsin. Långt och bra, så där har jag också tänkt.

    SvaraRadera
  4. Banankungen alias Robert2 mars 2011 kl. 19:02

    Jag håller med, Peter Nilsson kör denna bloggen och Gabriella Terneborg bloggen Vegokoll och har också varit med i TV och skrivit debattinlägg.
    Ordföranden har också varit med i TV och skrivit debattinlägg, men förövrigt märks Djurens Rätt mycket mindre nu än tidigare.
    Beror detta på Djurens Rätt, dess personal och organisation eller ska vi som vanligt skylla på media!?
    Det gäller att profilera sig och ta plats, frågan är om Djurens Rätt gör det idag!?

    SvaraRadera
  5. Hejsan!

    Felciterad har han säkert inte blivit, om jag skulle gissa så handlar det om att positionera sig. På detta sätt kan han framstå som att han är resonlig i relation till djurrättsrörelsen, och att det bara är de ”extrema” som han vänder sig emot. Och du har säkert rätt i din punkt nummer 2 Monica. Vi ska se till att ett bemötande når tidningen, så får vi hoppas att det publiceras.

    Rörande de förtroendevald i styrelsen och anställda så tycker jag detta handlar om två olika sker. När det handlar om media så ska inte Djurens Rätt alla förtroendevalda och anställda synas, där är det de personer som har detta i sitt uppdrag som ska synas. Och det är bättre att de är få, så att läsaren/tittare/lyssnaren får en chans att känna igen våra företrädare. Så det är en sak. Däremot håller jag med om att de gärna hade fått delta mer i diskussionen i t.ex. denna blogg, det hade varit jättekul tycker jag.

    En annan sak som är bra att komma ihåg är att det naturligtvis inte alltid är förbundsordförande som själv skriver t.ex. en debattartikel. Ofta är det den som är ansvarig för en fråga som har tagit fram underlaget och formulerat de krav vi ska ställa. Men den personens namn syns inte, utan det är t.ex. förbundsordföranden som får utrymmet i media.

    Djurens Rätt har valt att ha anställda runt om i landet helt enkelt, vilket jag tror är vettigt jämfört med att ha alla anställda på vårt kansli i Älvsjö. Däremot delar jag absolut din fundering kring hur Djurens Rätt ska kunna bli bättre – det är något som även vi som finns inom organisationen funderar mycket kring.

    Och hur vi ska bli bättre och effektivare på att nå ut i media är en av de viktigaste frågorna inom det området. Själv tror jag svaret på denna fråga har med flera olika orsaker att göra, och jag har (som av en händelse) precis skrivit om detta i vår Verksamhetsblogg, som alla som är medlemmar kan ta del av genom att logga in på vår webbplats.

    Som anställd i en organisation där det är medlemmarna som betalar ens lön känns det enormt viktigt att det man gör verkligen är effektivt och gör skillnad – och då är det också vår skyldighet (tycker jag) att även lyssna på vad medlemmarna tycker och tänker om det vi gör. Så fritt fram för kritik och frågeställningar!

    SvaraRadera
  6. Mo, Mo, Mo, Monica I love you3 mars 2011 kl. 00:00

    Peter Nilsson, tack för ditt vänliga svar, men jag kan inte förstå hur en effektiv organisation kan ha sina viktigaste chefer utspridda runt om i landet, hur kan de då vara chefer och jag kan verkligen inte förstå att detta på något sätt skulle kunna vara positivt för organisationen. Att ha anställda som inte arbetar på kontoret i Stockholm kan kanske vara bra, men inte de som är chefer över ett område.
    En undran inställer sig, hur mycket CHEFER är de som arbetar från andra orter, är de bara chefer på pappret och organisationen driver omkring lite och därför inte är effektiv.
    Detta är en delfråga, det finns mycket mer att återkomma till, men som sagt, tack för ditt vänliga svar.

    SvaraRadera
  7. Mo, Mo, Mo, Monica I love you.3 mars 2011 kl. 00:25

    Man må vara hur mycket idealist som helst och tro på den sak man driver, men det räcker inte långt i dagens mediabrus.
    Det gäller att verkligen att samtliga anställda och förtroendevalda ser sig som en kugge i ett effektivt maskineri, som gemensamt driver sakfrågorna framåt och jag uppfattar inte Djurens Rätt idag, som en "effektiv maskin" för djuren.
    Djurens Rätt har väldigt många anställda i förhållande till de avtryck/intryck/uttryck ni gör i verkligheten och media för djurens rättigheter.
    Summer of Liberation är väldigt bra, men till denna satsning anställer ni extra personal och litar på volontärer, var finns alla ni andra då?
    Ursäkta alla mina skriverier, men det finns mycket att tänka på, det går aldrig att ta en viss organisationsstruktur eller ett visst arbetssätt för givet, för då blir man snabbt omsprungen av andra med bättre fotfäste i mediabruslöparbanan, eller för att jämföra med skid-VM, de som har bättre vallning på sina skidor vinner över bättre skidåkare.

    SvaraRadera
  8. Bengt, Varberg3 mars 2011 kl. 02:47

    Viktigt att denna diskussion dyker upp igen, det måste alltid finnas en diskussion om "firman" har rätt organisation, rätt antal anställda och ett välgenomarbetat mål för verksamheten oavsett om det gäller ett vinstdrivande företag eller en idéorganisation.
    Enligt mig så började Djurens Rätts nerförsbacke (och då menar jag inte enbart antalet medlemmar) då tidningen blev fristående från organisationen.
    Organisationen Djurens Rätt har nu inget tydligt språkrör, tidningen kan uppfattas som och är tydligen en fristående tidskrift, som står fri från organisationen och ska tydligen granska den organisation som står för kostnaden för tidningen och som är dess uppdragsgivare, konstigt blir det............
    Enligt mig så ska revisorer granska verksamheten och det ska inte dess tidning göra.
    Tidningen ska pålitligt förstås som Djurens Rätt:s uppfattningar och så är det inte idag och det är ett stort misslyckande för alla inblandande, naturligtsvis främst för djuren, som har förlorat en trovärdig röst.

    SvaraRadera
  9. Mo, Mo, Mo, Monica I love you,

    Jag kan inte riktigt se hur det avgörande för hur en chef fungerar är beroende av vad personen sitter rent geografiskt. Det kan säkert spela en roll, men jag tror det mer handlar om personen än den geografiska placeringen.

    Rörande antalet anställda i relation till vad vi åstadkommer så kan jag svara på två sätt på den frågan. Det ena är att visst, vi borde göra större avtryck. Det tror jag vi alla tycker, även vi som är anställda. Det andra perspektivet som jag ser på detta (och som jag som sagt skrivit om i vår verksamhetsblogg för ett litet tag sedan, för den som är medlem) är att Djurens Rätt till stor del jobbar på ett ”mediaovänligt” sätt. Möten med myndigheter och beslutfattare och den direkta kontakten med människor intresserar inte på samma sätt – men förhoppningsvis gör det stor skillnad, såklart. Ta vår sommarturné som exempel – det är en av de större utåtriktade verksamheterna i hela Sommar-Sverige, och vi når tusentals och åter tusentals människor. Men i media märks den i princip inte alls.

    Jag säger inte att detta är det enda sättet att jobba på, eller att det är så vi ska jobba. Men jag tror det är så det är.

    Under sommarturnén ligger inte andra delar av arbetet nere, utan vi andra anställda fortsätter med det vi annars gör. Och under sommarturnén tillkommer naturligtvis en hel del arbete med sommarturnén som faller på oss anställda, likt exemplet med debattartikeln ovan. För egen del har jag t.ex. börjat uppdatera sommarturnéns hemsida, så att den ska vara uppdaterad och fräsch i samband med att sommarturnén drar igång.

    SvaraRadera
  10. Bengt,Varberg.3 mars 2011 kl. 16:04

    Idag fick jag ett nytt nummer av tidningen Djurens Rätt i brevlådan och vid en snabb genomläsning så är det ett "välmatat" nummer med mycket intressant läsning, MEN det stör mig att jag inte vet om det är redaktionens eller organisationens åsikter och syn på sakernas tillstånd som framförs i tidningen.
    Vad jag förstår så är det redaktionen som självständigt styr tidningens innehåll, förutom ordförandens lilla ruta, men den är kanske också redigerad/censurerad av redaktionen!?
    Kanske organisationen borde skaffa sig en medlemstidning?

    SvaraRadera
  11. Emma,

    Jag tog bort din kommentar, och jag gissar att det är du som har postat tidigare i samma ämne? I så fall har du hört detta tidigare, men här kommer det igen: kritisera gärna organisationen och föreslå lösningar på problemen. Men håll det sakligt och korrekt – och skriv inte om sådant som vi inte kan diskutera, så som arbetsrättsliga frågor.

    Ditt förslag om att flytta kansliet till Malmö och låta din favorit till ny ordförande ta över är dock noterad.

    SvaraRadera
  12. Bengt,Varberg.3 mars 2011 kl. 17:33

    Nu är jag tjatig om tidningen, men tjatigt kan ju vara något positivt, som tex. organisationens Djurens Rätts "tjatande" om djurens rättigheter.
    Vid en mer noggrann genomläsning av den nyanlända tidningen idag, så upptäckte jag till min förvåning och förskräckelse att ordförande Camilla Björkbom har fått ett inlägg publicerat under rubriken OPINION.
    Ska Djurens Rätts ordförande behöva skicka in material till "insändarsidan" för att få det publicerat i organisationens egen tidning, som inte är organisationens egna tidning, utan redaktionens tidning, men löner och omkostnader betalas av organisationen som ekonomiskt driver en tidning, som är redaktionens och inte organisationens......Tjatigt eller hur, men jag är upprörd över hur tidningsfrågan är upplagd och beslutad av riksstämman.
    Jag vet att det är ett demokratiskt fattat beslut att förhållandet mellan organisationen och redaktionen ska se ut som det gör idag, men även demokratiskt fattade beslut kan vara felaktiga och iallafall tåla en diskussion, även om det bara är jag som diskuterar med mig själv, men det är ju bättre än ingen diskussion alls.............
    Tyvärr är jag i lite dålig kondition och skulle behöva mer motion för att orka skriva en motion till kommande riksstämma i detta ärende och på plats försvara min motion. Motionerande som inte blir av varken fysiskt eller via ett inlägg till riksstämman.
    Kanske är jag ensam om att tycka som jag gör och då har jag besparat riksstämman en onödig diskussion.

    SvaraRadera
  13. Peter Nilsson, jag beundrar dig för din tålmodighet med denna bloggen, som jag tycker inte får den uppmärksamhet den förtjänar av
    övriga anställda och av förtroendevalda, men så är kanske tanken, att det är din blogg.
    Du skriver smart, fint och klokt och delger oss andra många nyheter.
    Tack Peter!
    Denna bloggen kanske inte förändrar världen, men den kanske kan förändra människor.
    Angående det Bengt, Varberg har skrivit om tidningen, så vore det intressant att veta vilka kanaler övriga inom DjR anser sig ha mot allmänheten, media och medlemmar?

    SvaraRadera
  14. Hej alla och särskilt Bengt.

    Jag är chefredaktör för tidningen Djurens Rätt, redaktionellt fristående medlemstidning för förbundet Djurens Rätt (på samma sätt som till exempel Amnesty Press är det för Amnesty och Sveriges Natur är det för Naturskyddsföreningen).

    Det är alltså jag och kollegorna på redaktionen som är anställda för att göra tidningen och vi tycker att det är en rimlig ordning att vi får göra just detta -- i enlighet med stämmans beslut och den av styrelsen fastslagna tidningspolicyn och -plattformen.

    I vårt arbete utgår vi förstås ifrån Djurens Rätts ståndpunkter, men har också uppdraget att ge utrymme för debatt och skärskådande av förbundets arbete. Detta är grundläggande funktioner för en medlemstidning i en demokratiskt organisation. Och tidningen är just medlemmarnas -- inte redaktionens eller andra anställdas, inte heller styrelsens. Däremot har styrelsen en viktig roll i att via tidningen föra ut sina ståndpunkter till medlemmarna (se mer nedan) liksom redaktionen bland annat har en viktig uppgift att förmedla det stora arbete övriga anställda gör (se mer i tidningen för en bild av det).

    När det gäller vinjetten Opinion är det så att de sidor i Djurens Rätt där representanter för förbundsstyrelsen uttrycker förbundets åsikter sedan länge går under det namnet. Camilla Björkbom har på ett utökat utrymme skrivit där de senaste fyra numren. Utrymmet är stående för styrelsen och inte en del av insändar- eller debattsidorna.

    Det är hur som helst roligt att Bengt tycker att vi i Djurens Rätt nr 1/2011 presterat ett välmatat nummer med intressant läsning. Vi välkomnar förstås andra synpunkter på tidningen, gärna här i bloggen eller till adressen djr@djurensratt.se!

    Jonas Nilsson

    SvaraRadera
  15. Jonas, tack för ditt svar.
    Jag avslutar denna diskussion med konstaterandet att "Djurens Rätt" inte är organisationens tidning , vilket inte är någon nyhet och det är inte heller medlemmarnas tidning, som du skriver, utan det är redaktionens tidning, som skickas ut till medlemmarna. I vilket avseende det skulle vara medlemmarnas tidning förstår jag inte, förutom att den skickas ut till medlemmarna.
    Hursomhelst en bra tidning, som ni ska ha beröm för, MEN.........

    SvaraRadera
  16. Lite falsk retorik där skulle jag vilja säga.

    Demokrati: makt utgår från medlemmarna via val. I detta fall förtroendeval som sker på Djurens Rätts stämmor.

    Men i vilken grad är redaktionsmedlemmarna demokratisk tillsatta? De är de inte alls. Chefredaktören och de andra är anställda.

    På mig verkar det som att en enskild anställd har en väldigt stort inflytande och makt över vad som kommuniceras till medlemmarna. Jag kan faktiskt inte förstå hur man kan se det på något annat sätt. Om nu tidningen är ”medlemmarnas”, så ska GIVETVIS medlemmarnas representanter (=förtroendevalda) vara med och ta fram tidningen. I annat fall är tidningen definivt inte medlemmarnas, utan bara i händerna på chefredaktören.

    Hur är tanken egentligen tänkt? Att enskilda personer som röstats in i FS genast använder det förtroendet till att förstöra och att sprida propaganda, och att deras åsikter därför ska gömmas undan på ett par "vinjett"-sidor längst bak i tidningen?? Jag tror faktiskt högre än så om Camilla och de andra i styrelsen och vill därför se dem vara med i tidningen.

    SvaraRadera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  18. Hej,

    Fick en fråga om min syn på saken. Och först får jag be om ursäkt för att jag inte tog bort inlägget ovan detta tidigare, det borde jag ha gjort, jag missade helt enkelt det.

    Diskussionen kring en medlemstidning tror jag inte är helt enkel, just eftersom det finns så olika uppfattningar kring vad en medlemstidning ska vara (eller egentligen två huvudsakligen olika, med gradskillnader däremellan). Som jag uppfattar det finns det en skillnad i Tidningen Djurens Rätts granskande uppdrag, som jag i tryck inte tycker mig hitta i de andra tidningarna som nämns ovan.

    Vår tidning är alltså å ena sidan den enda kontakt som många medlemmar har med organisationen – och samtidigt så ska tidningen granska den organisation som den är enda kanal för. Detta upplägg och detta uppdrag tror jag är oklart för många, och ibland även svårt att förstå konsekvenserna av. Men jag tror också det är viktigt att acceptera att det är så organisationen har bestämt sig för att ha det. Det är ett demokratiskt taget beslut som det också finns bestämda vägar att gå för den som vill ändra på det.

    Tidningen är naturligtvis inte medlemmarnas utifrån tanken att det är medlemmarna som beslutar om innehållet. Men det är medlemmarna genom ombuden på riksstämman som har tar fram tidningens riktlinjer, dels rent konkret på stämman men även indirekt genom valet av styrelse.

    Och det är ofrånkomligen så att enskilda anställda kommer att ha ett stort inflytande, men det gäller tidningen lika mycket som det gäller många andra av våra kanaler. Det ligger i vårt uppdrag som anställda att sköta den kommunikationen, oavsett i vilket medium det än må vara, och oavsett att våra uppdrag ser lite olika ut (t.ex. en chefredaktör jämfört med en webbredaktör). Kommunikationen kan man påverka genom motioner till stämman, eller genom att rösta fram förtroendevalda som driver en linje som man själv tror på.

    SvaraRadera
  19. Hej, ja jag antar att det är ett beslut som fattats demokratiskt. Men jag tror inte att medlemmarna har förstått följderna. Att följderna är allt annat än demokrati. Och där den som styr över den icke-demokratiska kroppen förfogar över förbundets enda kommunikationskanal till samtliga medlemmar. Tänk efter, är detta verkligen ett bra upplägg?

    Tidningen som den uppenbart fungerar nu är en megafon för en enda person: Den som vid en given tidpunkt råkar vara organisationens chefredaktör. T ex: chefredaktören väljer helt själv om man ska kritisera djurförsök, lyfta veganism, rapportera om den eller den nyheten, och välja på vilket sätt som man porträtterar jakt och jägare, eller på vilket sätt som en intern konflikt vinklas, för att bara ta några exempel.

    När det är chefredaktören och inte medlemmarnas representanter som bestämmer vad som skrivs i organisationens tidning, så kan jag bara inte kalla det för demokrati. Jag tror faktiskt inte så särskilt många medlemmar skulle göra det heller. Istället är det toppstyrt av en tjänsteman, var det verkligen så som det var tänkt den där gången som det som är nu bestämes demokratiskt?

    Det kan rimligen aldrig ha varit meningen att tidningen skull vara en megafon för en enskild anställd. Tidningen ska förstås vara en angelägenhet för alla som engagerar sig för Djurens Rätt.

    Visst kan man som Peter föreslår rösta på de personer man tror mest på. Synd bara att just de personer som förtroendeväljs är just de som inte får komma till tals i eller påverka medlemstidningen (ja förutom på de knappast så speciellt tongivande sista två sidorna i tidningen). "vinjetten opionion".

    SvaraRadera
  20. Bengt, Varberg8 mars 2011 kl. 18:23

    Varför togs Linda S. inlägg kl.8.40 bort?
    Det kräver en förklaring. Jag kan inte förstå vad var som olämpligt i det inlägget!
    Det finns mycket att diskutera om "medlemstidningen", men i Peter Nilssons kommentar ovan ser jag främst tre frågeställningar.
    1.Det är i demokratisk ordning beslutat hur förhållandet mellan redaktionen och organisationen ska se ut, men det förhindrar väl inte att det uppstår en diskussion omkring detta mellan riksstämmorna. Tvärtom är väl det så en verkligt demokratisk levande organisation fungerar,dvs.att det ständigt förs en debatt/diskussion om vad som är bäst för organisationen även mellan det högsta beslutande organet, riksstämman.
    2. Skillnaden mellan webbredaktörens blogg och redaktionens tidning är att det på bloggsidan tydligt står att läsa "Åsikterna i bloggen är högst personliga", men det gäller inte tidningen. Där kan man läsa att tidnigen är redaktionellt fristående från organisationen Djurens Rätt och detta kan tyckas vara likvärdigt, men det är det inte. Det vore bättre om det även i tidningen går att läsa att "Innehållet i tidningen är ett högst personligt val av chefredaktören"
    3. Organisationens enda officiella kanal gentemot medlemmar, allmmänhet, press och övriga intresserade är den officella hemsidan. Är detta rätt uppfattat?
    Med detta vill jag inte ha sagt att tidningen eller bloggen är dåliga, tvärtom är de mycket läsvärda, det är trovärdigheten för varumärket/organisationen Djurens Rätt det handlar om och där bloggen är tydlig med hur den står i förhållande till organisationen.
    "Vem i hela världen kan man lita på?"

    SvaraRadera
  21. Linda,

    Beslutet om tidningen togs en gång och bekräftades senare av en annan stämma. Så jag hoppas man är medvetna om följderna vid det här laget.

    Överlag så är väl min motfråga vad alternativet vore? Att en chefredaktör är ansvarig för innehållet i en tidning är ju i sig inte kontroversiellt, inte heller inom en medlemsstyrd organisation skulle jag hävda. Naturligtvis kan man tänka sig upplägg med att chefredaktören är ett förtroendeuppdrag, att tidningen görs av en kommitté/redaktion där förtroendevalda ingår osv. men jag vet inte om detta i sig förändrar det faktum att någon eller några alltid kommer ansvara för tidningens innehåll (och därmed i teorin kunna använda den som egen megafon). Att organisationen t.ex. valt att inte ha förbundsordföranden som ansvarig utgivare berodde ju på att man inte ville att tidningen skulle vara ordförandens (eller ledningens) megafon.

    Bengt,

    Jag tog bort den kommentaren därför att jag tycker att vi i denna blogg ska diskutera sak och inte person. Det är naturligtvis alltid svårt att avgöra vad gränsen går, men jag tyckte att den kommentaren hamnade på fel sida. (Och här i bloggen är det jag som enväldig härskare…)

    Angående punkterna så: 1) är jag väldigt mycket för en öppen diskussion mellan stämmorna, något annat hoppas jag inte att jag gett uttryck för, 2) så har tidningen och chefredaktören ett uppdrag som andra i organisationen inte har – och det är i så fall uppdraget snarare än utförande som ska kritiseras, och 3) vad som är den officiella kanalen gentemot medlemmar osv. vet jag egentligen inte riktigt, om jag ska vara ärlig. Men det är på hemsidan som organisationens hela verksamhet, alla kampanjer och lokal aktivitet presenteras, så på det sättet är den kanske den officiella kanalen…

    SvaraRadera
  22. Louise Cederlöf9 mars 2011 kl. 13:35

    Hej!

    Några förtydliganden från redaktionen på tidningen Djurens Rätt:

    Att det är medlemmarnas tidning betyder att det är en tidning som görs för medlemmarna, och inte av medlemmarna. I det ligger bland annat att informera medlemmarna om allt som händer i deras organisation, oftast är nyheterna goda, ibland mindre så. Det är en naturlig ordning för all organisationspress och på inget sätt unikt för Djurens Rätt. I de flesta organisationstidningar/medlemstidningar finns också en tydlig uppdelning för vilka sidor som innehåller redaktionellt material respektive förbundsinformation, så även i Djurens Rätt. Det är vanligt att förbundsinformation i tidningar av det här slaget ligger i slutet av publikationen. Detta för att tydliggöra vem som är avsändaren. Redaktionen består idag av tre personer (samt ofta även en praktikant) och vi gör alla kontinuerlig nyhetsvärdering och vinklar de texter vi skriver. Vanligt varjedagjobb för en journalist med andra ord, och inte en arbetsuppgift som är förbehållen chefredaktören. I nyhetsrapporteringen har vi för avsikt att ge en så rak och neutral information som bara är möjligt för en tidning som faktiskt partiskt tar ställning. Att tidningens vinkling av sakfrågor som djurförsök, vargjakt och veganism skulle skilja sig från förbundets har vi svårt att se, men vi tar förstås gärna emot exempel på det.

    Vi är anställda för att vi är journalister och det är vårt uppdrag att göra en så bra tidning som möjligt. På samma sätt har Djurens Rätt anställt andra personer för att de ska utföra sina uppdrag så bra som möjligt. Övriga kanaler för kommunikation är organiserade på samma sätt. Det är inte ordföranden som skriver den här bloggen, eller hemsidan, det är inte förbundsstyrelsen som gör våra uppdateringar på Facebook eller skriver vårt kampanjmaterial. Men vi får självklart hela tiden input från övriga organisationen. Det är en del av vårt jobb.

    Alla ni medlemmar och läsare är mycket välkomna att höra av er till oss om ni tycker att innehållet i tidningen inte är bra, eller att vi borde ha andra vinklar och ämnesval. Efter det senaste numret har vi fått mer respons än någonsin och det är vi otroligt glada för, eftersom det hjälper oss i vårt arbete. Att göra en tidning är ett kreativt jobb och ibland lyckas vi bättre eller sämre, men vi har fått ett uppdrag som vi tänker fullfölja.

    Louise Cederlöf - featureredaktör
    Mikael Mildén - kulturredaktör

    SvaraRadera
  23. Bengt, köper du inte alls idén om att en tidning som är fristående från styrelsen spelar en demokratisk roll som har ett värde i sig självt? Det handlar om maktdelning. Tidningen skrivs ju helt utifrån Djurens Rätts värdegrund och beskriver och granskar verksamheten men är frikopplad från styrelsen för att inte förvandlas till nån meningslös pravda.

    SvaraRadera
  24. Bengt, Varberg9 mars 2011 kl. 19:56

    Jag lägger mig platt på rygg och viftar på svansen i undergivenhet inför alla goda argument som har skrivits här för att rådande förhållande vad det gäller tidningen är det bästa för organisationen, medlemmarna, styrelsen och redaktionen.
    Så länge (nästan) alla är nöjda så är ju allt så bra som det kan bli.

    SvaraRadera
  25. "Maja". Pravda alltså. Det låter som en dålig sak... De som inte tycker Pravda måste stå på den bra sidan. De måste vara goda. Och alla som tycker något annat måste vara onda.

    Eller vänta förresten... Är kanske alternativet till att en enda anställd bestämmer allt, inte alls Pravda. Och är kanske en diktaturs tidning inte alls att jämföra med en demokratisk organisations tidning. Att förmedla saker från en diktator, och att förmedla saker från förtroendevalda medlemsrepresentanter - kan det vara så att det inte är samma sak??

    Medlemmarns inställning till medlemstidnignen styrs av hur saken framställs i just medlemstidnignen, och av tidningens supportrar. Nu framställs det hela som att ena sidan står för frihet och demokrati, och håller man inte med - då står man för censur och vill införa pravda.

    Det är inte ett ärligt sätt att argumentera. De som vill se en maktdelning till fler än bara en anställd (t ex jag) vill inte ha Pravda. Det är en falsk bild man målar upp för att kunna behålla makten över tidningen.

    Chefredaktören/"Maja" m fl. Om detta att en ensam anställd bestämmer allt och att munkavelbelägga styrelsen nu vore så självklart bra, så debattera utifrån det istället för att försöka misskreditera motståndarsidan.

    SvaraRadera
  26. Riksstämmoombud11 mars 2011 kl. 17:33

    Vad har hänt med alla de beslut som vi fattade på förra riksstämman om tidningen?

    SvaraRadera
  27. Beslut? Vilka beslut fattades där? Gick den motion som chefredaktören själv skrivit om tidningen igenom? :-)

    Jag hoppas att redaktionen skriver motioner i år också. De är ändå de som jobbar med tidningen, så det är klart att de bäst vet hur tidningen ska tas fram. Bättre och bättre år för år.

    SvaraRadera
  28. Ingrid, det är ju inte så att redaktionen som gör tidningen "vet bäst" hur tidningen ska styras, då detta inte är vilken tidning som helst utan en tidning i en medlemsorganisation.
    Redaktionen gör för närvarande tidningen helt utifrån sina egna djurrättssynpunkter, men det betyder inte att de avspeglar styrelsens åsikter eller medlemmarnas önskemål om innehåll i tidnigen. Tidningen lever ett eget liv utanför organisationen och det är ett dilemma.

    SvaraRadera
  29. Riksstämmoombud,

    Är det något särskilt beslut du tänker på? Har inte på rak arm 100% koll på allt som beslutades, och vad som har hänt med dessa.

    Johan,

    Det är sant att tidningen har en något annorlunda roll i organisationen i och med sin självständighet och sitt granskande uppdrag (ett uppdrag som inte finns på någon annan tjänst). Men samtidigt så ingår tidningen i en av de enheter som Djurens Rätt är organiserade i, och de som gör tidningen jobbar inom organisationen på samma sätt som alla andra. Så att säga att den lever ett eget liv utanför organisationen tycker jag riktigt man kan säga.

    SvaraRadera
  30. Chefredaktören drev alltså förra året en egen motion på stämman, som handlade om sin egen arbetssituation? Och att makten över tidningen även fortsatt ska ligga ensamt hos chefredaktören kan man anta? Och har sen i den hör tråden mage att prata om vad som är "grundläggande funktioner" i en demokrati?? Detta är komiskt på en hög nivå. Så länge tjänstemän och anställda har tidningen som egen lekstuga så utgör den inte någon medlemstidning, och den företräder definitivt INTE demokrati.

    SvaraRadera
  31. Peter? Ska jag tolka dig som att tidningen inte alls är självständig? Chefredaktören skriver ju ovan att tidningen är "redaktionellt fristående", och det trodde jag betydde något.

    T ex: Om en av dina chefer eller en förtroendevald ber att få skriva något i den här bloggen så kan du väl inte vägra. Eller(?).

    Men hela poängen med att däremot ha en fristående tidningen är ju att tidningen kan säga just "nej, det där passar inte in här - vi ska inte vara en megafon för organisationen". Men är det inte så som det fungerar nu alltså?

    SvaraRadera
  32. Ingrid,

    Min poäng var att tidningen är redaktionellt självständig, men att den inte existerar i ett vakuum utanför organisationen och att den naturligtvis påverkas innehållmässigt av detta.

    Innehållet i denna blogg är förvisso personligt, men det är organisationens blogg och vill någon av mina chefer publicera något så får de naturligtvis det publicerat.

    Jessica,

    Motionen handlade om tidningens roll i organisationen och att stämman skulle ställa sig bakom ett beslut som en tidigare stämma hade antagit och som man menade höll på att urholkas. Alltså att ett demokratiskt fattat beslut inte följdes av den dåvarande ledningen. Ungefär så tror jag man kan sammanfatta det.

    SvaraRadera
  33. Eftersom Chefredaktören uppenbart läser och är aktiv på den här tråden, så är det väl bättre att han direkt berättar vad tanken var med motionen. Och vad hände med den. Gick den igenom? Vad beslutades? Jag vill också gärna höra direkt från honom att det är han som ensam bestämmer över tidningen, och att det inte är Djurens Rätts ledning som gör det. Det vore lugnande! :-)

    SvaraRadera
  34. Peter - en sammanfattning blir bättre om man presenterar fler än en enda uppfattning kring hur något ser ut. Var det också den tidigare ledningens bild detta att ett demokratiskt fattat stämmobeslut inte följdes??

    Min egen uppfattning är att motionen skrevs i ett försök att få makten över tidnigen att ligga enbart i motionärens (chefredaktörens) händer. Det skulle vara min sammanfattning, och den är knappast sämre än den som du själv gav här ovan.

    SvaraRadera
  35. Linda S, det var min sammanfattning, och anledningen som jag såg till att motionen kom till. Några anspråk på unviversell sanning gör jag inte.

    SvaraRadera
  36. Riksstämmombud14 mars 2011 kl. 17:32

    Minns inte heller allt. Men alla motioner drogs väl tillbaka, vi röstade nej till styrelsens förslag och ett kommittéförslag vann. Kan inte Jonas eller nån annan i redaktionen berätta vad som hänt med det vi röstade på? Har det blivit så?

    SvaraRadera
  37. Riksstämmoombud17 mars 2011 kl. 11:33

    Adresserade jag min fråga fel? Under förra stämman ägnade vi massor av tid åt att diskutera tidningen och man vill ju gärna att det ska leda någon vart.
    I den grupp som jag satt med i pratade vi mycket om kommittéarbetet. Vad jag förstod så var inte styrelsen så aktiv som de borde vara där. Hur många möten har tidningskommittén haft sedan stämman och hur många av dessa har någon från styrelsen deltagit i?
    Någon som vill svara på mina frågor??

    SvaraRadera
  38. Hej igen,

    Det här blir lite långt, men förhoppningsvis informativt.

    Först av allt: Linda S utgår felaktigt från att en ensam anställd (jag) bestämmer allt i tidningen, munkavelbelägger styrelsen och tycker att det självklart är bra. Men som flera av inläggen i den här tråden beskriver är det helt enkelt inte så det funkar (och det har förstås inte förekommit att ett inlägg från någon i styrelsen refuserats). Men vi har ett redaktionellt oberoende, och formellt är det jag som ansvarig utgivare som bestämmer vad som hamnar (och inte hamnar) i tidningen. Dock fattas besluten i praktiken kollektivt av redaktionen och givetvis utifrån den kontext som Djurens Rätt som organisation utgör.

    När det gäller min motion till riksstämman och besluten som fattades där:

    Bakgrunden till motionen var som Peter sammanfattade: att ett demokratiskt fattat beslut (om tidningens oberoende) inte följdes av den dåvarande ledningen. Motionen finns att läsa här (s. 13 och framåt): http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/aktuellt/riksstammor/2010/handlingar/motioner2010.pdf

    Det som sen hände på stämman var att jag/redaktionen å ena sidan och styrelsen å andra sidan av stämmodeltagarna gavs i uppdrag att kompromissa oss fram till en lösning (styrelsen hade ett eget förslag om tidningen, det finns här (s. 15-16): http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/aktuellt/riksstammor/2010/handlingar/riksstammohafte2010.pdf). Som "medlare" utsågs verksamhetschefen Roger Pettersson och Jesus Alcala från lokalvdelningen på Österlen.

    Både vi på redaktionen och styrelsens "förhandlingsdelegation" ställde oss bakom deras kompromissförslag, och jag drog därmed tillbaka min motion till förmån för kompromissen (vilket var en del av överenskommelsen). Men inom styrelsen rådde delade meningar om kompromissen (lite oklart vilka), varför deras förslag inte drogs tillbaka utan lades fram inför stämman (av några enskilda styrelseledamöter). Stämman röstade dock ner det förslaget.

    Sen hölls också en omröstning om vem som ska vara ansvarig utgivare för tidningen, och då blev beslutet att det skulle vara någon av de anställda på redaktionen men inte chefredaktören.

    Själva kompromissförslaget blev det aldrig omröstning om men det var underförstått att vi skulle arbeta vidare utifrån det. I det arbetet är det styrelsen som har bollen (vilket också gäller vem som ska bli ansvarig utgivare, som än så länge fortfarande är jag eftersom styrelsen inte utsett någon annan). Några andra beslut (utifrån förslaget) än om kontaktpersoner i styrelsen har inte fattats än så länge.

    När det gäller möten med redaktionskommittén (den har alltid funnits men haft lite olika sammansättning) har vi haft minst ett sådant inför varje nummer av tidningen, utom de två senaste, tror jag. Detta främst pga av att styrelsens representant inte svarat på förfrågningar om möjliga mötesdatum (hon har för övrigt deltagit sporadiskt). (Tills styrelsen fattat beslut om en ny kommitté med sammansättning enligt kompromissförslaget gäller den tidigare sammansättningen = redaktionen + en representant från styrelsen + politisk chef + kampanjchef. Dock har en omorganisation av förbundskansliet gjort att det inte längre finns någon kampanjchef, eller rättare sagt att politisk chef och kampanjchef nu är en och samma tjänst.)

    Som sagt , det blev långt och därför kommer själva lydelsen av kompromissförslaget i nästa kommentar. Fråga gärna mer om något fortfarande är oklart.

    Nu ska jag på seminarium om pälsnäringen i riksdagen!

    Jonas Nilsson
    Chefredaktör

    SvaraRadera
  39. Hej Jonas!
    "det har förstås inte förekommit att ett inlägg från någon i styrelsen refuserats" funkar inte tillsammans med "formellt är det jag som ansvarig utgivare som bestämmer vad som hamnar (och inte hamnar) i tidningen." De säger emot varandra.

    Är tidningen självständig eller är den det inte? Kan du (om du vill) hindra styrelsen och andra förtroendevalda från att skriva tokigheter i tidningen? Är tidningen självständig, eller är den det inte?

    Sen reagerade jag på en annan sak du skriver. Man kan faktiskt inte läsa inte underförstådda saker i stämmobeslut. För underförstå saker kan man göra på många sätt. Antingen togs ett beslut, eller så gjordes det inte det. Vad står i protokollet?

    SvaraRadera
  40. Nu var ju jag med på stämman där i somras i Karlstad, och minns det hela lite annórlunda än hur det återges ovan.

    Det som bestämdes på stämman senast var t ex att det så kallade "kompromissförslaget" INTE skulle användas. Stämman sa att "nej det ska inte användas". Att tvärtom skulle ha varit "underförstått" stämmer inte alls.

    SvaraRadera
  41. Johan Sturesson20 mars 2011 kl. 00:50

    Det jag nu läser handlar det om en hobbyklubb för modelljärnvägarnas bevarande med 37 medlemmar eller en viktigare förening?

    SvaraRadera
  42. Det är lite av båda. Vi är en stor organisation, men i jämförelse med vad vi kämpar emot är vi pyttesmå. Dessutom är vi i krig. Och vår sida förlorar stort nu. Miljontals döda varje dag. Vi har inte råd att göra saker på annat sätt än på det absolut bästa. Så vilket syfte tidnignen ska ha, eller vilka som ska tillåtas ha inflytande över tidningen, det är EXTREMT viktigt.

    SvaraRadera
  43. Vad som sades och beslutades på riksstämman är inte särskilt svårt att ta reda på, det finns i riksstämmoprotokollet, och det finns på den inspelning som alltid sparas från varje stämma för situationer där man i efterhand behöver gå tillbaks och kontrollera något.

    Angående Djurens Rätt som hobbyklubb så är jag luttrad nog att tro att alla organisationer av Djurens Rätts storlek och med vårt antal väldigt aktiva och engagerade medlemmar har sina "organisatoriska diskussioner". Jag tror helt enkelt att det blir så när väldigt många som brinner väldigt mycket ska försöka hitta bästa de bästa vägarna för att besegra djurförtrycket. Och så länge det inte förlamar organisationen ser jag det mest som en del av organisationens utvecklingsprocess.

    SvaraRadera
  44. Minsann märkligt att det enligt någon (Jonas) inte röstades om "kompromissförslaget" överhuvudtaget och att det enligt någon annan (Anette)beslutades att det s.k. "kompromissförslaget" inte skulle gälla och ändå är det "kompromissförslaget" som underförstått ska användas i praktiken.
    Demokrati?

    SvaraRadera
  45. Anonym,
    att det diskuteras och beslutas tycker jag gör det demokratiskt, jo. Däremot hör beslutsgången inte till det vanliga (det brukar vara mer av att en enkel omröstning med händerna upp i vädret) vilket kanske gör det lite mer oklart, men inte mindre demokratiskt, som jag ser det.

    SvaraRadera
  46. Hej igen,

    Det har kommit några frågor/påståenden efter mitt inlägg den 17 mars och jag utgår främst från det Ingrid skrev den 19 mars när jag svarar.

    En självständig tidning?
    Ansvaret som utgivare ligger i att inte publicera något som strider mot tryckfrihetsförordningen. Det står däremot inte i strid med att publicera inlägg från styrelsen (om de inte innehåller till exempel förtal, vilket förstås inte har förekommit). I själva verket – och det är förvånande om någon nu blir förvånad över detta – är jag väldigt intresserad av att publicera material från styrelsen. Och jag har, som sagt, aldrig refuserat något därifrån (vilket antyddes av jag minns inte vem i ett tidigare inlägg).

    Tidningen är självständig och jag är chefredaktör – dvs. det står i min makt att hindra eller låta folk skriva i den. Samtidigt är och förblir det en tidning som handlar om djurrätt och Djurens Rätt – dvs. det krävs mer än ”tokighet” i inlägg från förtroendevalda för att jag skulle hindra dem att utrycka sig.

    Vad beslutade stämman?
    Det stämman beslutade var 1) att rollerna som chefredaktör och ansvarig utgivare skiljs åt – uppdraget som ansvarig utgivare placeras inom redaktionen, och 2) att avslå styrelsens proposition. Se gärna sidan 15 och 16 i protokollet som finns här: http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/intranat/protokoll/Riksst%C3%A4mmoprotokoll%202010.pdf

    Däremot var det (i brist på bättre ord) underförstått att vi i övrigt skulle arbeta vidare efter den framtagna kompromissen (vilken följer i sin helhet efter detta inlägg). Det beslutades definitivt inte att den skull kastas i papperskorgen och har Annette eller någon annan förstått det så får jag åter hänvisa till protokollet.

    Det vore ogörligt om stämman ordagrant skulle besluta om allt som diskuteras under tre dagars förhandlingar. Vissa saker tas helt naturligt med som grund för ett beslut, utan att formellt finnas i beslutstexten. Kompromissen var en sådan sak och det är inte bara jag som anser det. Så här skrev jag och förbundets nyvalda ordförande Camilla Björkbom i det nummer av tidningen som kom ut efter stämman (nr 2/2010, s. 3): ”Under riksstämman i maj debatterades tidningens ställning och innehåll och en kompromiss togs fram. Med den som grund arbetar vi för att ge dig som läsare världens bästa tidning för ett samhälle som inte förtrycker djur.” Som synes var i alla fall hon och jag överens om att kompromissen gäller.

    Jonas Nilsson

    SvaraRadera
  47. Så här lyder ”tidningskompromissen” som presenterades på stämman 2010:

    Djurens Rätt – världens bästa tidning för ett samhälle som inte förtrycker djur

    UTGÅNGSPUNKTER
    1. Medlemmarnas tidning (ej styrelsens, redaktionen eller den övriga personalens).
    2. Redaktionens integritet är viktig.

    FÖRÄNDRINGAR
    - Redaktionskommitté bestående av två personer från redaktionen, två från verksamheten och två från den lokala verksamheten inrättas.
    - Kommittén ska ha i uppdrag att ta fram en långsiktig planering av tidningen, mer i detalj planera varje nummer samt följa upp och utvärdera tidigare nummer samt tidningen i stort. Det ska råda en stor öppenhet mellan redaktionen och kommittén.
    - Kontaktperson inom förbundsstyrelsen (FS) ska ha i uppdrag att svara för en god dialog mellan FS och tidningen och därmed delta i den långsiktiga planeringen av tidningen och även ha insyn i arbetet med tidningen.
    - FS ska ansvar för ledartexter i varje tidning där föreningens åsikter förs fram i väsentliga och aktuella frågor.
    - Kluabs [en arbetslivskonsult] förslag då det gäller att främja arbetsklimatet mellan ägaren och tidningen ska genomföras fullt ut. Till exempel ska FS och redaktionen träffas planmässigt.
    - Riksstämman reglerar genom stadgebeslut, FS styr genom policybeslut. Viktigt med strategiska mål för tidningen.
    - Ny policy ska tas fram av FS, i samarbete med redaktionen och redaktionskommittén. Fördel om någon extern ges i uppdrag att leda arbetet.
    - Tidningen ska finnas tillgänglig för FS och personal för kännedom några dagar innan den når läsekretsen.

    [Jag kan tillägga att tidningen redan sedan tidigare gjorts tillgänglig för FS och personal innan den kommit ut till medlemmarna].

    SvaraRadera
  48. Jonas, hursomhelst en mycket märklig demokratisk ordning där en så viktig sak som tidningens ställning styrs av underförstådda tyckanden.
    Självklart kan inte allt som har DISKUTERATS under riksstämmodagarna redovisas i stämmoprotokollet, det vore ju löjligt och fullständigt ointressant, men däremot ska BESLUTEN vara otvetydiga och inte efteråt kunna tolkas på olika sätt, vilket nu tycks vara fallet och detta tyder på ett demokratiskt underskott i Djurens Rätt. Det hjälper inte att Jonas Nilsson och Camilla Björkbom har pratat ihop sig och uppger sig tycka likadant, då Djurens Rätt är en medlemsstyrd förening och inget annat.
    Som jag har skrivit tidigare är tidningen alldeles utmärkt, men vems tidning är det?
    Jonas Nilssons kommentarer ovan ger inga svar, endast ännu fler frågetecken.

    SvaraRadera
  49. Jonas I kompromissförslaget som du skrivit ned ovan så står det att "FS ska ansvar för ledartexter i varje tidning där föreningens åsikter förs fram i väsentliga och aktuella frågor".

    Vad innebär det? En ledare för mig är den text som står först i tidningen. En ledare ska ju föra fram organisationens tankar och idéer och vara den ideologiska förespråkaren. Nu är det ju du som tycker och tänker där och dessutom skriver ut ditt agg gentemot styrelsen.
    Borde det inte vara styrelsen som istället ska skriva ledaren, enligt förslaget som du skrev ovan.

    SvaraRadera
  50. Hej,

    Såg inte förrän nu att det kommit kommentarer. Ursäkta sena svar således.

    Bengt: Man kan tycka att beslut som stämman fattar ska vara mer (eller mindre) detaljerade, men det jag redogjort för är vad som slogs fast och vad vi på redaktionen och styrelsen sedan har jobbat vidare utifrån. Och då är det alltså så att Djurens Rätt är allas vår medlemstidning, dock redaktionellt självständig/oberoende -- dvs det är redaktionen som ansvarar för innehållet (och det gör vi självklart med sikte på att ge medlemmarna det bästa möjliga). Kul att du tycker den är bra i alla fall.

    Chatarina: Det är vanligast att ledartexter ligger först i en tidning, men ingen regel utan undantag och det finns fler än Djurens Rätt. Våra ledartexter ligger alltså på sista uppslaget, medan vi har valt att på det första ge en introduktion till det nya numret. Det är alltså det som redaktörspalten på ett eller annat sätt alltid handlar om. Vad du refererar till som agg mot styrelsen antar jag är texten "Knas i styrelsen?" i nr 1/10, som handlade om styrelsebeslut gällande just det numret (och som bland annat handlade om vad vi fick och inte fick skriva om). Visst var rubriken tillspetsad och tonen kritisk, men återigen: den handlade om saker av direkt betydelse för just det numret som jag tyckte (och tycker) att det var viktigt för läsarna att veta.

    Bästa hälsningar,

    -jonas-

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.